Josua 17:1–18

  • Manasses landområde väster om Jordan (1–13)

  • Josefs avkomlingar får sitt landområde utökat (14–18)

17  Sedan fick Manasses+ stam sitt område genom lottkastning.+ Manasse var Josefs förstfödde.+ Makir,+ Manasses förstfödde, Gileads far, var en krigare, och därför fick han Gilead och Basan.+  Och Manasses övriga avkomlingar fick sin lott, släkt för släkt: Abiẹsers+ söner, Heleks söner, Ạsriels söner, Sekems söner, Hefers söner och Semịdas söner. Detta var de manliga avkomlingarna till Manasse, Josefs son, släkt för släkt.+  Men Sẹlofhad,+ son till Hefer, son till Gilead, son till Makir, son till Manasse, hade inga söner utan bara döttrar, och de hette Mahla, Noah, Hogla, Milka och Tirsa.  Så de gick till prästen Eleạsar+ och Josua, Nuns son, och hövdingarna och sa: ”Jehova befallde Mose att ge oss ett landområde* bland våra bröder.”+ På Jehovas befallning gav han dem då ett landområde bland deras fars bröder.+  Förutom Gileads och Basans land på andra sidan* Jordan fick Manasse alltså tio andelar,+  för Manasses döttrar fick ett landområde tillsammans med hans söner. Men Manasses övriga avkomlingar hade fått Gileads land.  Och Manasses gräns gick från Asers område till Mịkmetat,+ som ligger mitt emot Sikem,+ och fortsatte söderut* till området som tillhörde En-Tappụas invånare.  Tappụaområdet+ blev Manasses, men staden Tappụa, som låg vid gränsen, tillhörde Efraims avkomlingar.  Och gränsen fortsatte ner till Kanas flodbädd, söder om flodbädden. Efraim hade städer bland Manasses städer,+ och Manasses gräns löpte norr om flodbädden och slutade vid havet.+ 10  Området söderut var Efraims, och området norrut var Manasses och hade havet som gräns,+ och i norr gränsade de* till Asers område och i öster till Isạskars område. 11  I Isạskars och Asers områden fick Manasse följande städer med dess invånare och underlydande* städer: Bet-Sean, Jịbleam,+ Dor,+ En-Dor,+ Tạanak+ och Megiddo. Tre av höjderna tillhörde honom. 12  Men Manasses avkomlingar lyckades inte inta dessa städer, och kanaanéerna höll sig envist kvar i området.+ 13  När israeliterna blev starkare lät de kanaanéerna utföra tvångsarbete,+ men de drev inte bort dem helt.+ 14  Josefs avkomlingar sa till Josua: ”Varför har du bara gett oss* en lott+ och ett landområde som vår andel? Vi är ju ett stort folk, eftersom Jehova har välsignat oss ända tills i dag.”+ 15  Josua svarade dem: ”Om ni är ett så stort folk kan ni dra upp till skogarna i perisséernas+ och rafaéernas+ land och röja mark åt er där, eftersom Efraims bergstrakt+ inte är stor nog för er.” 16  Då sa Josefs avkomlingar: ”Bergstrakten är inte tillräckligt stor för oss, och alla kanaanéer som bor på slättlandet har stridsvagnar+ med järnliar,* både de i Bet-Sean+ med underlydande* städer och de i Jịsreeldalen.”*+ 17  Josua sa då till Efraims och Manasses stammar, Josefs avkomlingar: ”Ni är ett stort och mäktigt folk. Ni ska inte bara få en lott,+ 18  utan ni ska få hela bergstrakten.+ Det växer skog där, men ni ska röja marken, och där ska ert område sluta. Ni ska driva bort kanaanéerna, trots att de är starka och har stridsvagnar med järnliar.”*+

Fotnoter

Ordagrant ”en arvedel”.
Dvs. östra sidan.
Ordagrant ”åt höger”.
Dvs. folket i Manasse eller deras område.
Eller ”omgivande”.
Ordagrant ”mig”.
Ordagrant ”vagnar av järn”.
Eller ”omgivande”.
Eller ”på Jisreelslätten”.
Ordagrant ”vagnar av järn”.