Josua 23:1–16

  • Josuas avskedsord till Israels ledare (1–16)

    • Inte ett enda av Jehovas ord slog fel (14)

23  Det hade nu gått en lång tid sedan Jehova hade gett Israel ro+ från alla fiender omkring dem, och Josua var gammal och närmade sig slutet av sitt liv.+  Han samlade hela Israel+ – alla äldste, överhuvuden, domare och förmän+ – och sa till dem: ”Jag har blivit gammal och närmar mig slutet av mitt liv.  Ni har själva sett allt som Jehova, er Gud, har gjort med alla dessa folk för er skull. Ja, det var Jehova, er Gud, som stred för er.+  Jag har utplånat folk+ mellan Jordan och Stora havet* i väster,* och deras landområden* har jag gett åt stammarna.*+ Det finns fortfarande andra folk kvar, men landet tillhör er.+  Det var Jehova, er Gud, som jagade bort dem och drev undan dem för er+ så att ni kunde inta deras land, precis som Jehova, er Gud, hade lovat.+  Nu måste ni vara mycket modiga och följa och göra allt som står i Moses lagbok.+ Vik inte av från den vare sig åt höger eller åt vänster,+  och ha ingenting att göra med de folk+ som är kvar hos er. Ni ska inte ens nämna namnen på deras gudar+ eller svära vid dem, och ni ska aldrig tjäna dem eller böja er ner för dem.+  Ni ska hålla fast vid Jehova, er Gud,+ precis som ni har gjort ända till denna dag.  Jehova ska driva undan stora och mäktiga folk för er,+ inget har ju hittills varit er övermäktigt.+ 10  En enda av er ska förfölja tusen,+ för Jehova, er Gud, strider för er,+ precis som han lovade.+ 11  Var hela tiden på er vakt+ och älska Jehova, er Gud.+ 12  Men om ni överger honom och sluter er till dem som är kvar av folken i landet,+ och om ni ingår äktenskap*+ med dem och ni umgås med dem, 13  då kan ni vara säkra på att Jehova, er Gud, inte längre ska driva undan dessa folk för er.+ De ska bli en fälla och en snara, piskor på era ryggar+ och törnen i era ögon, tills ni har utplånats från detta goda land som Jehova, er Gud, har gett er. 14  Själv ska jag snart dö,* och ni vet av hela ert hjärta och av hela er själ* att inte ett enda ord av allt det goda som Jehova, er Gud, har lovat er har slagit fel. Allt har blivit verklighet. Inte ett enda ord har slagit fel.+ 15  Men precis som allt det goda Jehova, er Gud, har lovat er har gått i uppfyllelse,+ så ska Jehova också låta all olycka som han har förutsagt* drabba er, och Jehova, er Gud, ska utplåna er från det goda land som han har gett er.+ 16  Om ni bryter det förbund som Jehova, er Gud, befallde er att hålla och börjar tjäna andra gudar och böjer er ner för dem, då ska Jehovas vrede flamma upp mot er,+ och ni ska snabbt utplånas från det goda land som han har gett er.”+

Fotnoter

Ordagrant ”arvedelar”.
Eller ”tilldelat stammarna genom lottkastning”.
Eller ”mot solnedgången”.
Dvs. Medelhavet.
Eller ”äktenskapsallianser”.
Ordagrant ”Jag går i dag all jordens väg”.
Eller ”låta alla onda ord”.