Matteusevangeliet 8:1–34
8 Jesus gick ner från berget och stora folkskaror följde efter honom.
2 Och en man som led av spetälska kom fram och bugade sig för honom* och sa: ”Herre, om du bara vill kan du göra mig frisk.”+
3 Då sträckte Jesus ut handen, rörde vid honom och sa: ”Det vill jag. Bli frisk.”+ Och i samma stund blev han frisk.+
4 Jesus sa till honom: ”Berätta det inte för någon,+ men gå och visa dig för prästen+ och bär fram den offergåva som krävs enligt Moses lag,+ så att prästerna får ett bevis för att du har blivit botad.”*
5 När han gick in i Kapernaum kom en officer fram till honom och vädjade:+
6 ”Herre, min tjänare ligger förlamad där hemma och lider fruktansvärt.”
7 Jesus svarade: ”Jag kommer och botar honom.”
8 Då sa officeren: ”Herre, jag är inte värdig att du kommer hem till mig. Befall bara att min tjänare ska bli frisk, så blir han det.
9 Jag står ju själv under befäl, men jag har även soldater under mig. Och när jag befaller en soldat: ’Ge dig i väg!’ så ger han sig i väg, och när jag säger till en annan: ’Kom!’ så kommer han. Om jag säger till min tjänare: ’Gör detta!’ så gör han det.”
10 Jesus blev imponerad när han hörde detta och sa till dem som följde honom: ”Jag kan försäkra er att jag inte har träffat någon bland israeliterna med så stark tro.+
11 Jag säger er att det ska komma många både från öster och väster och lägga sig till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket,+
12 men rikets söner ska kastas ut i mörkret utanför. Där ska de gråta och gnissla tänder.”+
13 Sedan sa Jesus till officeren: ”Gå. Du har visat tro, och det ska bli precis som du har sagt.”+ I samma stund blev tjänaren frisk.+
14 Jesus kom hem till Petrus och fick se att Petrus svärmor+ låg sjuk och hade feber.+
15 Han rörde vid hennes hand,+ och då försvann febern och hon steg upp och började passa upp honom.
16 När det blev kväll var det många som kom till honom med sådana som var demonbesatta. Han drev ut andarna med en enkel befallning och botade alla som var sjuka,
17 för att det som hade sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: ”Han tog på sig våra sjukdomar och bar våra smärtor.”+
18 När Jesus såg att många hade samlats omkring honom sa han att man skulle ge sig av till andra sidan sjön.+
19 En skriftlärd kom fram till honom och sa: ”Lärare, jag vill följa dig vart du än går.”+
20 Men Jesus sa: ”Rävarna har sina lyor, och himlens fåglar har sina bon, men Människosonen har inget hem han kan kalla sitt eget.”*+
21 En av lärjungarna sa: ”Herre, jag vill bara begrava min far först.”+
22 Men Jesus sa till honom: ”Följ mig och låt de döda begrava sina döda.”+
23 Jesus steg i en båt, och hans lärjungar följde med honom.+
24 Ute på sjön blåste det upp till storm, och båten sköljdes över av vågorna. Men Jesus låg och sov.+
25 Då väckte de honom och sa: ”Herre, rädda oss, för vi håller på att gå under!”
26 Men han sa till dem: ”Varför är ni så rädda? Ni har för lite tro!”+ Sedan reste han sig upp och befallde vindarna och vågorna att lägga sig, och då blev det helt stilla.+
27 Lärjungarna blev alldeles häpna och sa: ”Vem är det här egentligen? Till och med vindarna och sjön lyder honom!”
28 När han kom över till andra sidan sjön, till gadarenernas område, var det två demonbesatta män som mötte honom.+ De kom från gravarna* och var ovanligt aggressiva, så ingen vågade gå förbi på den vägen.
29 De skrek: ”Varför är du här? Vad vill du oss, Guds son?+ Tänker du plåga oss+ före den bestämda tiden?”+
30 En bra bit därifrån gick en stor svinhjord och betade,+
31 så demonerna bad honom: ”Om du driver ut oss vill vi att du sänder oss in i svinhjorden.”+
32 Han sa: ”Ge er i väg!” Då gav de sig av och trängde in i svinen, och hela hjorden rusade i väg ut över stupet* och ner i sjön och dog.
33 Men de som vaktade svinen flydde därifrån, och när de kom in i staden berättade de om allt som hade hänt, även det som hade hänt med de demonbesatta männen.
34 Då gick hela staden ut för att möta Jesus, och de bad honom att ge sig i väg från deras område.+
Fotnoter
^ Eller ”visade honom vördnad”.
^ Ordagrant ”till ett vittnesbörd för dem”.
^ Ordagrant ”ingenstans att vila sitt huvud”.
^ Eller ”minnesgravarna”.
^ Eller ”nedför den branta sluttningen”.
