Psalmerna 104:1–35

  • Gud lovprisas för skapelsen

    • Jorden ska bestå för evigt (5)

    • Vin och bröd för människan (15)

    • ”Många är dina verk, Jehova!” (24)

    • ”Om du tar bort deras ande dör de” (29)

104  Jag vill lovprisa Jehova.+ Jehova, min Gud, du är mycket stor.+ Du är klädd i kunglig prakt.*+   Du är insvept i ljus+ som i en mantel,du spänner ut himlen som en tältduk.+   Ovan skyn* lägger han bjälkarna till sina övre kamrar,+han gör molnen till en stridsvagn,+han far fram på vindens vingar.+   Han gör sina änglar kraftfulla,*sina tjänare till en förtärande eld.+   Han har ställt jorden på stadig grund,+den ska aldrig i evighet flyttas från sin plats.*+   Du täckte den med djupa vatten som med en mantel.+ Vattnen stod över bergen.   Vattnen tog till flykten när du tillrättavisade dem.+ När de hörde ditt åskdunder flydde de i panik,   medan berg höjde sig+ och dalar sänkte sig. De flydde till den plats du hade bestämt för dem.   Du satte en gräns som vattnen inte fick överskrida,+så att de aldrig mer skulle täcka jorden. 10  Du sänder vatten in i dalarna,mellan bergen bryter källor fram. 11  De ger vatten till alla markens vilda djur,vildåsnorna släcker sin törst. 12  Där håller fåglarna till,deras sång hörs från det täta lövverket. 13  Du vattnar bergen från dina övre kamrar.+ Jorden mättas av allt det du ger.+ 14  Du låter grönt gräs växa för boskapenoch ger växtlighet till människorna.+ Du frambringar mat ur jorden: 15  vin som gör människan glad,*+olja som får ansiktet att glänsaoch bröd som styrker hjärtat.*+ 16  Jehovas träd är välbevattnade,Libanons cedrar som du planterat. 17  I dem bygger fåglarna sina bon. Storken+ har sitt hem i enträden. 18  De höga bergen är för stenbockarna,+och klippgrävlingarna+ söker skydd bland klipporna. 19  Du skapade månen till att markera tider,solen vet när den ska gå ner.+ 20  Du framkallar mörker, och natten faller på,+och skogens alla vilda djur myllrar fram. 21  De unga lejonen ryter efter byte+och söker efter den föda Gud ger dem.+ 22  När solen går uppdrar de sig tillbaka och lägger sig ner i sina hålor. 23  Då börjar människan sitt arbete,och hon arbetar ända fram till kvällen. 24  Många är dina verk, Jehova!+ Med vishet har du gjort dem alla.+ Jorden är full av det du har skapat. 25  Där är havet, så stort och vidsträckt,med ett oräkneligt myller av djur,både stora och små.+ 26  På havet seglar skeppen,och där är Leviạtan,*+ som du har skapat för att leka i det. 27  Alla väntar på att duska ge dem deras mat i rätt tid.+ 28  Du ger, och de samlar in.+ Du öppnar din hand, och de mättas med goda gåvor.+ 29  Du döljer ditt ansikte, och de blir förskräckta. Om du tar bort deras ande dör de och blir till stoft igen.+ 30  Om du sänder ut din ande skapas de,+du förnyar livet på jordens yta. 31  Jehovas härlighet varar för evigt. Jehova gläder sig över sina verk.+ 32  Han ser på jorden, och den bävar,han rör vid bergen, och de ryker.+ 33  Jag ska sjunga lovsånger till Jehova+ hela mitt liv,lovsjunga min Gud* så länge jag lever.+ 34  Jag vill att mina tankar ska glädja honom.* Jag vill jubla över Jehova. 35  Syndarna ska försvinna från jorden,de onda ska inte mer finnas till.+ Jag vill lovprisa Jehova. Lovprisa Jah!*

Fotnoter

Eller ”i värdighet och prakt”.
Ordagrant ”I vattnen”.
Ordagrant ”till andar”.
Eller ”rubbas”, ”vackla”.
Eller ”den dödliga människans hjärta”.
Eller ”som får människans hjärta att glädja sig”.
Eller ”sjunga och spela till min Guds ära”.
Eller möjligen ”Jag vill att mina djupa tankar om honom ska vara till glädje”.
Eller ”Halleluja!” ”Jah” är en kortform av namnet Jehova.