Psalmerna 140:1–13
För musikledaren. En sång av David.
140 Rädda mig, Jehova, från onda människor,skydda mig mot våldsmän,+
2 som tänker ut ont i sina hjärtan+och alltid vållar strid.
3 De gör sin tunga vass som ormens,+huggormsgift är bakom deras läppar.+ (Selah)
4 Jehova, låt mig inte falla i de ondas händer,+skydda mig mot våldsmänsom planerar att få mig på fall.
5 De stolta gillrar fällor för mig,sina nät spänner de ut längs stigen,+de sätter ut snaror för mig.+ (Selah)
6 Jag säger till Jehova: ”Du är min Gud.
Lyssna, Jehova, när jag vädjar om hjälp.”+
7 Jehova, min suveräne Herre, min starke räddare,du är som en sköld för mitt huvud på stridens dag.+
8 Jehova, uppfyll inte de ondas önskningar.
Låt inte deras planer lyckas, så att de blir självgoda.+ (Selah)
9 Låt dem som omringar migsjälva drabbas av sina onda ord.+
10 Låt glödande kol regna ner över dem.+
Låt dem bli kastade i elden,i djupa gropar,*+ så att de aldrig kan resa sig igen.
11 Låt inte den som sprider förtal slå sig till ro på jorden.*+
Låt olycka hemsöka våldsmännen och krossa dem.
12 Jag vet att Jehova ska försvara de svagaoch skipa rättvisa åt de fattiga.+
13 Ja, de rättfärdiga ska prisa ditt namn,de rättsinniga ska bo i din närhet.*+
