Psalmerna 22:1–31
Till musikledaren, på ”Gryningens hind”.* En sång av David.
22 Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?+
Varför räddar du mig inte?
Varför hör du inte mina förtvivlade rop?+
2 Min Gud, jag ropar hela dagen, men du svarar inte,+inte ens på natten tystnar jag.
3 Men du är helig,+omsluten av* Israels lovsånger.
4 På dig förtröstade våra förfäder,+de litade på dig, och du befriade dem gång på gång.+
5 De ropade till dig och kom tryggt undan,de förlitade sig på dig och blev inte besvikna.*+
6 Men jag är en mask och inte en man,hånad av* människor och föraktad av folket.+
7 Alla som ser mig driver med mig,+de skakar på huvudet och säger hånfullt:+
8 ”Han har lagt sitt liv i Jehovas händer. Då kan väl han befria honom!
Han får rädda honom, om han nu tycker så mycket om honom!”+
9 Det var du som hjälpte mig fram ur min mors liv,+som lät mig vila tryggt i min mors famn.
10 Du har tagit hand om mig* ända sedan jag föddes,ända sedan jag låg i min mors inre har du varit min Gud.
11 Lämna mig inte nu, när svårigheterna närmar sig,+för ingen annan kan hjälpa mig.+
12 Många tjurar omger mig,+jag är omringad av Basans starka tjurar.+
13 De öppnar sitt gap mot mig,+som ett rytande lejon som sliter sitt byte i stycken.+
14 Min styrka rinner bort som vatten,vartenda ben i kroppen har gått ur led.
Mitt hjärta har blivit som vax,+det smälter bort djupt inne i mig.+
15 Mina krafter har torkat som en lerskärva,+min tunga klibbar fast i gommen,+i dödens stoft lägger du mig.+
16 Jag är omringad av hundar,+ett ondskefullt gäng är mig i hälarna,+som ett lejon anfaller de mina händer och fötter.+
17 Jag kan räkna varje ben i min kropp.+
De* står där och stirrar på mig.
18 De delar mina kläder mellan sig,de kastar lott om min klädnad.+
19 Men du, Jehova, håll dig inte på avstånd.+
Du är min styrka, skynda till min hjälp.+
20 Rädda mig från svärdet,mitt dyrbara liv ur hundarnas våld.*+
21 Rädda mig från lejonets gap+ och från vildoxens horn,lyssna på mig och rädda mig.
22 Jag ska förkunna ditt namn för mina bröder,+i församlingens mitt ska jag lovprisa dig.+
23 Ni som tillber* Jehova, lovprisa honom!
Alla Jakobs ättlingar, ära honom!+
Visa honom vördnad, ni Israels ättlingar.
24 För han blundade inte för den förtrycktes nöd och vände honom inte ryggen,+han dolde inte sitt ansikte för honom,+han hörde hans rop på hjälp.+
25 Jag ska lovprisa dig i den stora församlingen,+mina löften ska jag infria inför dem som respekterar dig.
26 De ödmjuka ska äta och bli mätta,+de som söker Jehova ska lovprisa honom.+
Må deras hjärtan slå* för evigt.
27 Från jordens alla hörn ska man minnas Jehova och vända sig till honom.
Alla nationernas släkter ska buga sig inför dig.+
28 För kungamakten tillhör Jehova,+han härskar över nationerna.
29 Alla välbärgade* på jorden ska äta och buga sig,alla dödliga* ska böja knä för honom,ingen av dem kan bevara sitt liv.
30 Deras ättlingar ska tjäna honom,kommande generationer ska få höra om Jehova.
31 De ska komma och berätta om hans rättfärdighet,de ska berätta för kommande släkten om allt han har gjort.
Fotnoter
^ Möjligen en melodi eller en musikstil.
^ Eller ”tronar bland (på)”.
^ Eller ”behövde inte skämmas”.
^ Eller ”till smälek bland”.
^ Ordagrant ”På dig har jag varit kastad”.
^ Syftar tydligtvis på fienden.
^ Ordagrant ”hand”.
^ Ordagrant ”fruktar”.
^ Eller ”Må de glädjas över livet”.
^ Ordagrant ”feta”.
^ Eller ”som far ner i stoftet”.
