Psalmerna 57:1–11
Till musikledaren, på ”Fördärva inte”. Miktạm.* Av David, när han flydde från Saul och gömde sig i en grotta.+
57 Hjälp mig, Gud, hjälp mig,för jag söker skydd hos dig.+
I dina vingars skugga söker jag skydd tills mina prövningar är förbi.+
2 Jag ropar till den högste Guden,till den sanne Guden, som gör slut på prövningarna för min skull.
3 Han ska sända hjälp från himlen och rädda mig.+
Han ska hejda den som hugger efter mig. (Selah)
Gud ska sända sin lojala kärlek och sin trofasthet.+
4 Jag är omringad av lejon,+jag tvingas sova bland dem som vill sluka mig levande.
Deras tänder är spjut och pilar,deras tunga är ett skarpt svärd.+
5 Visa din höghet över himlen, Gud,din storhet över hela jorden.+
6 De har lagt ut en fälla för mina fötter,+jag är nedtyngd av bekymmer.+
De har grävt en grop för mig,men själva fallit i den.+ (Selah)
7 Mitt hjärta är troget, Gud,+mitt hjärta är troget.
Jag vill sjunga och spela.
8 Vakna, mitt inre,vakna, harpa och lyra.
Jag vill väcka morgonrodnaden.+
9 Jag vill prisa dig bland folken, Jehova,+jag vill sjunga lovsånger till dig* bland nationerna.+
10 För din lojala kärlek är stor och når till himlen,+din trofasthet når upp till skyarna.
11 Visa din höghet över himlen, Gud,din storhet över hela jorden.+
