Sakarja 14:1–21

  • Sann tillbedjan triumferar (1–21)

    • Olivberget ska klyvas på mitten (4)

    • Jehova ska vara en och hans namn ett (9)

    • Jerusalems motståndare ska drabbas av plåga (12–15)

    • Firandet av lövhyddohögtiden (16–19)

    • Alla grytor ska vara heliga för Jehova (20, 21)

14  ”Se, dagen kommer, dagen som tillhör Jehova, när bytet som tagits från dig* ska delas upp i din mitt.  Jag ska samla alla nationerna till krig mot Jerusalem. Staden ska bli intagen och husen plundrade och kvinnorna våldtagna. Hälften av stadens befolkning ska föras bort i landsflykt, men resten av folket ska bli kvar i staden.  Jehova ska dra ut och föra krig mot dessa nationer,+ så som han brukar strida när han för krig.+  Den dagen ska han stå med fötterna på Olivberget,+ som ligger öster om Jerusalem. Och Olivberget ska klyvas på mitten, från öster* till väster,* så att det bildas en mycket stor dal. Ena halvan av berget ska flytta sig mot norr och andra halvan mot söder.  Och ni ska fly till dalen mellan mina berg, för dalen mellan bergen ska sträcka sig ända till Asel. Ni ska fly precis som ni flydde för jordbävningen när Ussịa var kung i Juda.+ Och Jehova Gud ska komma, tillsammans med alla de heliga.+  Den dagen ska det inte finnas något dyrbart ljus+ – allt ska stelna.*  Och det ska bli en särskild dag, känd som Jehovas dag.+ Det ska varken vara dag eller natt, och vid kvällstiden ska det vara ljust.  Den dagen ska det strömma livgivande vatten+ från Jerusalem,+ hälften mot havet i öster*+ och hälften mot havet i väster.*+ Vattnet ska strömma både sommar och vinter.  Och Jehova ska vara kung över hela jorden.+ Den dagen ska Jehova vara en,+ och hans namn ska vara ett.+ 10  Hela landet ska bli som Ạraba,+ från Geba+ till Rimmon,+ söder om Jerusalem. Och Jerusalem ska resa sig på sin plats och bli bebott,+ från Benjaminporten+ ända till platsen där Första porten stod, ända till Hörnporten, och från Hạnaneltornet+ ända till kungens vinpressar.* 11  Och man ska bo i staden, och den ska aldrig mer dömas till ödeläggelse.+ Jerusalems invånare ska bo i trygghet.+ 12  Och detta är den plåga som Jehova ska låta drabba dem som drar ut i krig mot Jerusalem:+ deras kött ska ruttna medan de fortfarande står på sina fötter, deras ögon ska ruttna i sina hålor, och deras tunga ska ruttna i deras mun. 13  Den dagen ska Jehova låta det uppstå stor förvirring bland dem. De ska gripa tag i varandra, och den ene ska lyfta sin hand mot* den andre.+ 14  Juda ska också delta i striden i Jerusalem. Och de omgivande nationernas rikedomar ska samlas ihop: stora mängder guld, silver och kläder.+ 15  En liknande plåga ska även drabba hästarna, mulorna, kamelerna, åsnorna och alla andra djur i fiendens läger. 16  Alla som blir kvar från de nationer som kommer mot Jerusalem ska år efter år dra upp+ för att böja sig ner för* kungen, arméernas Jehova,+ och för att fira lövhyddohögtiden.+ 17  Men om det är någon av släkterna på jorden som inte drar upp till Jerusalem för att böja sig ner för kungen, arméernas Jehova, så ska de inte få något regn.+ 18  Och om egyptierna inte drar upp och inte kommer in i staden ska de inte få något regn. I stället ska de drabbas av den plåga som Jehova låter drabba de nationer som inte drar upp för att fira lövhyddohögtiden. 19  Detta blir straffet för Egypten och för alla andra nationer som inte drar upp för att fira lövhyddohögtiden. 20  Den dagen ska orden ’Helighet tillhör Jehova!’+ stå skrivna på hästarnas bjällror. Och grytorna*+ i Jehovas hus ska vara som skålarna+ framför altaret. 21  Och alla grytor* i Jerusalem och Juda ska vara heliga och tillhöra arméernas Jehova, och alla som kommer in för att offra ska använda någon av dem för att koka köttet i. Den dagen ska det inte längre finnas några kanaanéer* i arméernas Jehovas hus.”+

Fotnoter

Dvs. Jerusalem.
Eller ”soluppgången”.
Ordagrant ”havet”.
Eller ”sättas ur funktion”, som om det frusit till is.
Dvs. Medelhavet.
Dvs. Döda havet.
Eller ”presskar”.
Eller ”angripa”.
Eller ”tillbe”.
Eller ”grytorna med vid öppning”.
Eller ”grytor med vid öppning”.
Eller möjligen ”köpmän”.