Första Krönikeboken 19:1–19
19 En tid därefter dog Nahas, ammoniternas kung, och han efterträddes av sin son.+
2 Då sa David: ”Jag vill visa lojal kärlek+ mot Hanun, Nahas son, för hans far visade lojal kärlek mot mig.” David sände därför budbärare för att trösta honom i sorgen efter hans far. Men när Davids tjänare kom till ammoniternas+ område för att trösta Hanun
3 sa ammoniternas furstar till Hanun: ”Tror du att det är för att hedra din far som David har sänt män för att trösta dig? Nej, de har kommit till dig för att utforska och spionera på landet och störta dig.”
4 Så Hanun tog Davids tjänare och rakade av dem skägget+ och skar av deras kläder på mitten, över baken,* och skickade i väg dem.
5 När David fick höra vad som hänt männen sände han några för att möta dem, för de kände sig mycket förödmjukade. Kungen sa till dem: ”Stanna i Jeriko+ tills era skägg har vuxit ut igen. Sedan kan ni komma tillbaka.”
6 Med tiden förstod ammoniterna att David hade börjat hata dem,* så Hanun och ammoniterna skickade 1 000 talenter* silver för att leja vagnar och ryttare från Mesopotamien,* Ạram-Maạka och Soba.+
7 De lejde 32 000 vagnar och dessutom Maạkas kung och hans män. Sedan kom de och slog läger framför Medẹba.+ Även ammoniterna samlades från sina städer och kom för att strida.
8 När David fick höra det skickade han i väg Joab+ och hela armén, däribland de skickligaste krigarna.+
9 Och ammoniterna drog ut och ställde upp sig i stridsformering vid ingången till staden, medan kungarna som hade kommit dit stod för sig själva på öppna fältet.
10 När Joab märkte att anfallen kom både framifrån och bakifrån valde han ut några av Israels bästa krigare och ställde upp dem i stridsformering för att möta araméerna.+
11 Han gav sin bror Ạbisaj+ befälet över resten av männen för att de skulle ställa upp sig i stridsformering mot ammoniterna.
12 Sedan sa Joab: ”Om araméerna+ blir för starka för mig ska du komma till min undsättning, och om ammoniterna blir för starka för dig ska jag komma till din undsättning.
13 Vi måste vara starka och modiga+ för vårt folk och för vår Guds städer. Och Jehova kommer att göra sin del.”
14 Sedan gick Joab och hans män till anfall mot araméerna, som flydde för honom.+
15 När ammoniterna såg att araméerna hade tagit till flykten, flydde även de för hans bror Ạbisaj och tog sig tillbaka in i staden. Efter det kom Joab till Jerusalem.
16 När araméerna såg att israeliterna hade besegrat dem sände de bud för att samla araméerna i trakten av Floden,*+ ledda av Sofak, Hadadẹsers befälhavare.+
17 Detta blev rapporterat för David, och han samlade hela Israels armé och gick över Jordan och ställde upp sig i stridsformering mot araméerna. David ställde upp sig i stridsformering för att möta dem, och de stred mot honom.+
18 Men araméerna drevs på flykten, och David dödade 7 000 vagnförare och 40 000 fotsoldater i den arameiska armén, och han dödade deras befälhavare Sofak.
19 Så fort Hadadẹsers män såg att de hade blivit besegrade av Israel+ slöt de fred med David och blev hans undersåtar.+ Efter det här ville araméerna aldrig mer hjälpa ammoniterna.
Fotnoter
^ Eller ”vid midjan”.
^ Eller ”att de hade blivit en stank för David”.
^ Ca 34 ton. En talent motsvarade 34,2 kg. Se Tillägg B14.
^ Ordagrant ”Aram-Naharajim”.
^ Dvs. Eufrat.