mjölk, inte fast föda: Mjölk hjälper spädbarn att växa och utvecklas. På samma sätt växer och utvecklas nya kristna andligt sett när de tar till sig av de grundläggande lärorna i Bibeln. (Heb 5:12–6:2) Man måste förstå de här grundsanningarna för att kunna bli räddad. (1Pe 2:2) Men i likhet med det som Paulus längre fram skrev till de kristna judarna i Jerusalem, så ville han att de kristna i Korinth skulle ”gå framåt mot mogenhet”. (Heb 6:1) Han framhåller därför hur viktigt det är att ta till sig av fast föda, dvs. djupare andliga sanningar.

Apollos: Se studienot till 1Kor 1:12.

tjänare: Bibeln använder ofta det grekiska ordet diạkonos om någon som troget och ödmjukt betjänar andra. (Se studienot till Mt 20:26.) I Rom 15:8 används det här ordet om Jesus. (Se studienot.) I den här versen (1Kor 3:5) beskriver Paulus sig själv och Apollos som tjänare som hjälpte korinthierna att bli troende. I likhet med alla döpta kristna utförde de en tjänst som inbegrep att fylla andras andliga behov. (Lu 4:16–21)

Jag planterade, Apollos vattnade: Paulus använder här en jordbrukares arbete som illustration för att beskriva den kristna tjänsten. Paulus planterade budskapet om Guds rike i åkern i Korinth när han predikade de goda nyheterna där. Apollos vattnade och tillförde näring när han senare kom och gav korinthierna ytterligare undervisning. (Apg 18:24; 19:1) Men det var Gud som genom sin ande fick de nya lärjungarna att växa andligen. Poängen i Paulus illustration är att andlig växt inte beror på någon enskild människa. Alla är tjänare och samarbetar med varandra som ”Guds medarbetare”. (1Kor 3:9) Gud välsignar sina tjänares osjälviska, förenade ansträngningar, och det är han som är ansvarig för växten.

samarbetar enigt: Eller ”har ett och samma mål”. Ordagrant ”är ett”. Paulus beskriver här hur enade de kristna är när de samarbetar med varandra och med Gud. (1Kor 3:9) Det grekiska ord som ordagrant kan återges med ”ett” står i neutrum (som betecknar ”en sak”), inte i maskulinum (som skulle ha betecknat ”en person”). Så Paulus talar här om att de är ”ett” när det gäller handlingssätt och samarbete. (Se studienoter till Joh 10:30; 17:11, 21, där det grekiska ordet för ”ett” används på liknande sätt.)

Guds medarbetare: Det grekiska ordet för ”medarbetare”, synergọs, förekommer mer än tio gånger i de kristna grekiska skrifterna, oftast i Paulus brev. Ordet används om dem som samarbetade för att sprida de goda nyheterna. (Rom 16:9, 21; 2Kor 1:24; 8:23; Flp 2:25; 4:3; Kol 4:11; Flm 1, 24) Här framhåller Paulus att de kristna har den stora förmånen att vara ”Guds medarbetare”. (Se studienot till 1Kor 3:6.) Han nämner samma tanke i 2Kor 6:1, där han använder ett besläktat grekiskt ord. (2Kor 5:20; se studienot till Rom 16:3.)

Ni är Guds åker: Det var Gud, inte Paulus, som var den sanne och rättmätige ägaren till åkern, som bestod av kristna som höll på att växa andligen. Allt det hårda arbete som Paulus och Apollos hade lagt ner skulle inte ha gett något resultat utan Guds välsignelse och heliga ande. (Se studienot till 1Kor 3:6.) Det här är enda gången i de kristna grekiska skrifterna som det grekiska ordet geọ̄rgion (”åker”) förekommer. Trakten kring Korinth var känd som ett bördigt område, även om stadens ekonomi huvudsakligen byggde på handel. I den här versen avslutar Paulus illustrationen om jordbruk och går över till en illustration om byggnadsarbete. (Se studienot till Guds byggnad i den här versen.) Paulus försöker nå olika medlemmar av församlingen, eftersom byggnadsarbete och jordbruk var två vanliga sysselsättningar på den tiden.

Guds byggnad: Paulus liknar här den kristna församlingen vid en byggnad. I följande vers liknar han sig själv vid en byggmästare som samarbetar med Gud i ett andligt byggnadsarbete som handlar om att få fram kristna lärjungar som har beständiga egenskaper. (1Kor 3:10–15) I 1Kor 3:16 (se studienot) kallar Paulus församlingen ”Guds tempel”. I Ef 2:21, 22 kallas församlingen ”ett heligt tempel” där Gud bor ”genom sin ande”. Det betyder att Gud använder sin heliga ande, sin osynliga verksamma kraft, till att motivera och stödja dem som tillhör församlingen och hjälpa dem att utveckla andens frukt. (Gal 5:22, 23) Aposteln Petrus gör en liknande jämförelse och kallar lärjungarna ”levande stenar”. (1Pe 2:5) Apostlarna och profeterna omtalas som grunden, och Jesus är ”grundhörnstenen”. (Ef 2:20)

en erfaren byggmästare: Eller ”en klok arbetsledare”. Byggmästaren (grekiska: architẹktōn) var i allmänhet ansvarig för bygget och arbetade på byggplatsen. Han anställde hantverkare och hade tillsyn över arbetet. I den här versen liknar Paulus sig själv vid en byggmästare som samarbetar med Gud i ett andligt byggnadsarbete som handlar om att få fram kristna lärjungar som har beständiga egenskaper. (1Kor 3:9–16) Det här är enda gången som detta ord förekommer i de kristna grekiska skrifterna. Det besläktade grekiska ordet tẹktōn, som återges med ”snickare”, används om Jesus och hans adoptivfar, Josef. (Se studienoter till Mt 13:55; Mk 6:3.)

guld, silver, dyrbara stenar, trä, hö eller halm: Paulus uppmanade de kristna i Korinth som fortsatte hans förkunnararbete att ge nya lärjungar god undervisning som kunde hjälpa dem att bygga upp kristna egenskaper. (1Kor 3:6) Paulus illustrerar vikten av god undervisning genom att ställa fina, hållbara och eldhärdiga byggmaterial i kontrast till dåliga, svaga och lättantändliga byggmaterial. I en stad som Korinth fanns det utan tvivel hus av båda dessa typer av material. I staden fanns det imponerande tempel som var byggda av stora, kostsamma stenblock som kanske hade utsmyckningar av guld och silver. Inte långt från sådana stabila byggnader fanns antagligen skjul och marknadsbodar av trä med halmtak. I det bildliga byggnadsarbetet representerade guld, silver och dyrbara stenar sådana egenskaper som stark tro, vishet, andlig insikt, lojalitet, kärlek till Jehova och uppskattning av hans lagar. Sådana egenskaper är nödvändiga för att en kristen ska kunna ha ett starkt förhållande till Jehova Gud och stå fast under trosprov.

då blir det som ur eld: En kristen förkunnare måste bygga med eldhärdiga material när han hjälper någon ny att utveckla kristna egenskaper som ska tåla trosprov. (1Kor 3:10–14) Om han inte utför arbetet enligt anvisningarna riskerar han att det han har byggt ”brinner upp” om det utsätts för ett eldprov. (Mt 28:19, 20; Rom 2:21, 22; 1Ti 4:16; 2Ti 2:15; 4:2) Det kan också bli smärtsamt för honom själv, som för en man som mister allt han äger i en brand och bara med nöd och näppe klarar livet. Paulus använder ordet ”eld” på ett bildligt sätt. Andra grekiska skribenter på den tiden använde också uttrycket ”genom eld” som en metafor för att beskriva hur någon med nöd och näppe klarade sig igenom en prövning eller svår situation.

ni är Guds tempel: Det här är ett av flera ställen i Bibeln där människor liknas vid tempel. Jesus liknar sig själv vid ett tempel i Joh 2:19, och i Skrifterna var det förutsagt att han skulle vara ”huvudhörnstenen” i en andlig byggnad. (Ps 118:22; Jes 28:16, 17; Apg 4:10, 11) Det grekiska verb som används i uttrycket ”ni är Guds tempel” står i andra person plural, och det visar att hela församlingen är ”Guds tempel”, där ”Guds ande bor”. De här smorda kristna, som tjänar som underpräster, utgör ”Guds byggnad” (1Kor 3:9; se studienot), och vers 17 framhåller att detta andliga tempel är heligt och innehåller en varning till alla som försöker göra det orent. I Ef 2:20–22 och 1Pe 2:6, 7 använder Paulus och Petrus liknande bildspråk om Jesus och hans efterföljare.

världsordningen: Eller ”tidsåldern”, ”eran”. (Se studienot till 1Kor 1:20.)

Det står ju skrivet: Paulus citerar här temanén Elifas, som sa: ”Han [dvs. Gud] fångar de visa i deras egen slughet.” (Job 4:1; 5:13) Det var inte rätt av Elifas att använda det här uttalandet om Job. Paulus höll inte med om allt som Elifas sa, för mycket av det var direkta lögner eller tillämpades på fel sätt. (Job 42:7) Men det Elifas sa i Job 5:13 kan ses som ett allmänt konstaterande och påminner om tankar som kommer fram på andra ställen i Bibeln. (Ps 10:2; jämför Job 5:17 med Ps 94:12.) Paulus blev inspirerad att citera dessa ord för att visa att en människas vishet inte kan komma i närheten av Guds vishet.

Jehova: Det här citatet är hämtat från Ps 94:11, och där återfinns Guds namn i den hebreiska grundtexten skrivet med fyra hebreiska konsonanter (translittereras JHWH). (Se Tillägg C1 och C2.)

Kefas: Se studienot till 1Kor 1:12.