Första Moseboken 6:1–22
6 När människorna ökade i antal på jorden och de fick döttrar,
2 såg den sanne Gudens söner*+ att människornas döttrar var vackra. Så de tog de kvinnor de ville ha till hustrur.
3 Då sa Jehova: ”Jag* ska inte tolerera människorna för alltid,+ för de är syndfulla.* Därför ska de få en tidsperiod på 120 år.”+
4 På den tiden, när Gud sa detta, och även under de följande åren, levde jättarna* på jorden. De var barn till den sanne Gudens söner, som de fick när de låg med kvinnorna på jorden. Dessa var dåtidens omtalade män, de starka männen.
5 Då såg Jehova att ondskan var mycket stor på jorden och att människors sinne och hjärta hela tiden drogs till det som var ont.+
6 Jehova var bedrövad över* att han hade skapat människorna, och hans hjärta blev sorgset.*+
7 Så Jehova sa: ”Jag ska utplåna människorna som jag har skapat från jordens yta, människor tillsammans med tamdjur, kräldjur* och himlens flygande varelser, för jag är bedrövad över att jag har gjort dem.”
8 Men Noa var godkänd och omtyckt av Jehova.
9 Detta är den historiska berättelsen om Noa.
Noa var en rättfärdig man.+ Det fanns inget att klandra honom för,* och därför skilde han sig från sina samtida.* Noa vandrade med den sanne Guden.+
10 Noa fick med tiden tre söner: Sem, Ham och Jafet.+
11 Men jorden hade blivit förstörd i den sanne Gudens ögon och var full av våld.
12 Ja, Gud såg att jorden var förstörd.+ Alla människor på jorden gjorde det som var ont.+
13 Då sa Gud till Noa: ”Jag har bestämt mig för att ta bort alla människor, för jorden är full av våld på grund av dem. Jag ska utplåna dem och ödelägga jorden.+
14 Bygg en ark* av kådigt trä.+ Du ska dela av arken i olika rum och bestryka den med tjära*+ invändigt och utvändigt.
15 Så här ska du göra arken: Den ska vara 300 alnar lång, 50 alnar bred och 30 alnar hög.*
16 Du ska göra fönster som ljusinsläpp* till arken, en aln från taket. Du ska placera ingången på sidan av arken,+ och arken ska ha ett nedre däck, ett andra däck och ett tredje däck.
17 Jag ska låta en stor översvämning+ komma över jorden för att utplåna alla levande varelser* under himlen. Allt som är på jorden ska gå under.+
18 Men jag sluter ett förbund med dig. Du ska gå in i arken tillsammans med dina söner, din hustru och dina söners hustrur.+
19 Och av alla slags djur ska du föra in två av varje i arken,+ en hane och en hona,+ för att bevara dem vid liv med dig.
20 Två av varje av de flygande varelserna, av tamdjuren och av alla kräldjur på marken, alla enligt sina slag, ska gå in till dig för att bevaras vid liv.+
21 Och du ska samla in och ta med dig all slags mat+ som ni och djuren kan ha att äta.”
22 Och Noa gjorde så. Han gjorde precis som Gud hade befallt honom.+
Fotnoter
^ Ett hebreiskt idiom som syftar på änglarna.
^ Ordagrant ”Min ande”.
^ Ordagrant ”kött”, dvs. följer sina fysiska begär.
^ Hebreiska: nefilịm, som troligen betyder ”fällare”, dvs. de som får andra att falla. Se Ordförklaringar.
^ Eller ”ångrade”.
^ Eller ”han kände sig sårad i sitt hjärta”.
^ Eller ”djur som rör sig”. Antagligen reptiler och annat djurliv som skiljer sig från övriga kategorier.
^ Eller ”Han var fläckfri (oklanderlig)”.
^ Ordagrant ”sina generationer”.
^ Ordagrant ”en låda”, dvs. ett stort fartyg.
^ Eller ”jordbeck”.
^ Dvs. ca 134 x 22 x 13 m. En aln motsvarade 44,5 cm. Se Tillägg B14.
^ Hebreiska: tsọhar. En annan uppfattning är att tsọhar syftar på ett tak med en lutning på en aln, inte på ett ljusinsläpp eller fönster.
^ Ordagrant ”allt kött som har livskraft”.