Första Thessalonikerbrevet 2:1–20

2  Ni vet ju själva, bröder, att vårt besök hos er inte har varit förgäves.+  Som ni känner till hade vi blivit misshandlade och oförskämt behandlade i Filippi,+ men med vår Guds hjälp tog vi mod till oss och förkunnade Guds goda nyheter+ för er trots stort motstånd.  Våra uppmaningar grundar sig inte på felaktiga uppfattningar, orenhet eller svek.  Nej, vi har blivit godkända av Gud och blivit betrodda med de goda nyheterna, och därför talar vi inte för att behaga människor, utan Gud, som granskar våra hjärtan.+  Ni vet ju att vi aldrig har försökt vinna er med smicker eller satt upp en falsk fasad för att dölja giriga motiv.+ Gud är vårt vittne på det!  Inte heller har vi velat bli ärade av människor, varken av er eller av andra. Som Kristus apostlar hade vi annars kunnat bli en ekonomisk börda för er.+  I stället behandlade vi er varsamt, precis som en ammande mor som visar ömhet mot sina barn.  Vi kände så mycket för er att vi inte bara ville ge er Guds goda nyheter utan också våra egna liv,+ så mycket älskade vi er.+  Ni minns säkert vårt slit och släp, bröder. Dag och natt arbetade vi för att inte bli en ekonomisk börda för någon av er+ medan vi predikade Guds goda nyheter för er. 10  Ni, och även Gud, kan vittna om hur lojalt, rättfärdigt och klanderfritt vi behandlade er som är troende. 11  Ni vet ju också att vi ständigt förmanade, tröstade och vägledde var och en av er,+ som en far+ gör med sina barn, 12  så att ni kunde fortsätta vandra på ett sätt som är värdigt Gud,+ som kallar er till sitt rike+ och sin härlighet.+ 13  Därför tackar vi alltid Gud+ för att ni lyssnade när vi förkunnade Guds ord och inte tog emot det som människors ord, utan som Guds ord. För det är verkligen Guds ord, och det verkar i er som tror. 14  Bröder, ni har följt exemplet som ni har fått av de kristna i Guds församlingar i Judeen. Ni har ju blivit illa behandlade av era egna landsmän+ på samma sätt som de blir det av judarna. 15  Judarna dödade till och med Herren Jesus+ och profeterna, och de har förföljt oss.+ De behagar inte Gud och motarbetar alla människors intressen, 16  eftersom de försöker hindra* oss att tala till folk från nationerna så att de kan bli räddade.+ På detta sätt fortsätter de att synda fullt ut. Men nu har Guds vrede äntligen kommit över dem.*+ 17  Under en kort tid var vi åtskilda från er, bröder, men bara fysiskt, inte i hjärtat. Men vår längtan efter er var så stark att vi gjorde allt vi kunde för att få träffa er personligen.* 18  Ja, vi ville verkligen komma till er. Och jag, Paulus, försökte både en och två gånger, men Satan lade hinder i vägen för oss. 19  För vem är vårt hopp, vår glädje, vårt jubels krona inför vår Herre Jesus vid hans närvaro, ja vem om inte ni?+ 20  Ni är verkligen vår ära och glädje!

Fotnoter

Eller ”eftersom de fortsätter att förbjuda”.
Eller möjligen ”har Guds vrede kommit över dem helt”.
Ordagrant ”se ert ansikte”.

Studienoter

oförskämt behandlade i Filippi: Paulus syftar på det som beskrivs i Apg 16:12, 16–24. Då släpade man Paulus och Silas till torget, och där dömde magistratens ledamöter dem snabbt. Man slet av dem kläderna, piskade dem med spön, kastade dem i fängelse och satte dem i stocken. Paulus beskriver det med rätta som att de blev oförskämt behandlade. Han använder ett starkt ord som kan syfta på ”behandling som medvetet utförs offentligt för att kränka och öppet förödmjuka den som utsätts för den”. (W. Barclay, 1958: More New Testament Words) Paulus och Silas mod blir extra anmärkningsvärt med tanke på misshandeln de utsattes för.

tog vi mod till oss: Trots att Paulus och Silas blev oförskämt behandlade i Filippi vägrade de att sluta med sin verksamhet där. De tog i stället mod till sig och fortsatte att predika. (Apg 17:2–10) Paulus erkände ödmjukt att det inte var i egen kraft de gjorde det, utan med Guds hjälp. David sa något liknande till Jehova: ”Du gjorde mig modig och stark.” (Ps 138:3; se också Esr 7:28.) Det grekiska uttrycket som kan återges med ”ta mod till sig” används flera gånger i samband med Paulus tjänst, och det används ofta om att ”tala frimodigt”. (Apg 13:46; 14:3; 19:8; se studienoter till Apg 4:13; 28:31.)

trots stort motstånd: Paulus och Silas mötte starkt motstånd ganska snart efter att de hade kommit till Thessalonike. (Apg 17:1–14; se studienot till 1Th 1:6.) Men Paulus älskade tjänsten, och därför fortsatte han att predika de goda nyheterna trots motstånd. (Rom 1:14, 15; 2Ti 4:2) Det grekiska uttryck som Paulus använde kan också återges med ”under stor kamp”, och det kan antyda att han och Silas inte gav efter för motståndet utan fortsatte predika modigt. Några gånger används uttrycket om idrottsmän i de olympiska spelen, som kämpade hårt för att vinna över sina motståndare.

orenhet: När det grekiska ordet för orenhet (akatharsịa) används i bildlig betydelse omfattar det alla typer av orenhet. Det kan till exempel gälla det sexuella, tal, handlingar och andliga relationer. (Jämför Rom 1:24; 1Kor 7:14; 2Kor 6:17; Ef 4:19; 1Th 4:7.) I det här sammanhanget kan det syfta på orena motiv. (Se studienot till Gal 5:19.)

smicker: Smicker är falskt, överdrivet eller inte uppriktigt menat beröm. Sådant beröm ges ofta för att man ska bli omtyckt eller få ekonomiska fördelar. Smicker fördöms i Bibeln. (Ps 5:9; 12:2, 3) Det grekiska ord som används här är kolakịa, och det kan syfta på ”beröm som syftar till att tillfredsställa någons fåfänga”. (J.P. Louw och E.A. Nida, 1988, 1989: Greek-English Lexicon of the New Testament Based on Semantic Domains) Detta är enda gången det här ordet förekommer i de kristna grekiska skrifterna. Paulus säger att ”Gud är vårt vittne” på att han aldrig använde smicker när han predikade för dem i Thessalonike. När de kristna undviker att smickra andra efterliknar de sin främste förebild, Jesus Kristus. Han korrigerade direkt en judisk styresman som kallade honom ”Gode lärare” och tydligen använde det som en smickrande titel. (Mk 10:17 och studienot, 18; jämför Job 32:21, 22.)

falsk fasad: I det här sammanhanget förmedlar det grekiska ord som har återgetts med ”falsk fasad” tanken på ”täckmantel”, ”förevändning”. Det har definierats som ”något som görs för att dölja för andra hur det egentligen ligger till”. (T. Friberg, B. Friberg och N.F. Miller, 2000: Analytical Lexicon of the Greek New Testament) Paulus och hans medarbetare hade inga giriga motiv. De hade inte heller några själviska motiv som de behövde dölja bakom falskhet och smicker.

velat bli ärade av människor: Paulus var en ödmjuk tjänare till Gud som ville efterlikna Jesus, så han kan ha tänkt på det Jesus sa: ”Jag är inte ute efter att bli ärad av människor.” (Joh 5:41; 7:18; 1Kor 11:1) Paulus menade inte att det är fel att visa andra i församlingen passande respekt eller ära. (Jämför Rom 12:10; 1Ti 5:17.) Men hans motiv var inte att få ära, anseende eller beröm från andra människor.

kunnat bli en ekonomisk börda för er: Paulus bad inte om att få ens ett litet ekonomiskt stöd från de kristna i Thessalonike för att kunna få mer tid för tjänsten. Han bestämde sig för samma sak när han var i Korinth, även om han senare skrev att det fanns stöd i Skrifterna för honom att be om ett sådant stöd. (1Kor 9:11–15, 18) Enligt 1Th 2:9 arbetade Paulus ”dag och natt” i Thessalonike, kanske som tältmakare som han gjorde i Korinth. (Se studienot till Apg 18:3.) Han kanske också ville vara ett bra exempel som de kristna i Thessalonike kunde ta efter. (2Th 3:7–12)

varsamt: Paulus och hans medarbetare behandlade vännerna i Thessalonike varsamt eftersom de älskade dem och var intresserade av att de skulle gå framåt andligen. (1Th 2:8) Men i en del översättningar står det ”som små barn” eller ”som spädbarn”. Anledningen till det är att en del grekiska handskrifter innehåller ett ord som betyder ”varsam” (ẹ̄pioi), medan andra handskrifter innehåller ett ord som betyder ”spädbarn”, ”små barn” (nẹ̄pioi). Den enda skillnaden mellan orden är bokstaven ”n”. Det är intressant att ordet innan slutar på den bokstaven, så en del forskare menar att avskrivare råkade skriva bokstaven ”n” två gånger, ett fel som kallas dittografi. Men sammanhanget och det att Paulus direkt efter använder en jämförelse med en ammande mor pekar mot att ”varsam” är det riktiga ordet här, och det är så det står i många nyare översättningar.

en ammande mor: På bara några få verser använder Paulus två metaforer som bygger på banden inom en familj. Det säger något om hur han och de kristna i Thessalonike kände för varandra. (1Th 3:6) Här liknar Paulus relationen som han och hans medarbetare hade till församlingen i Thessalonike vid den relation ”en ammande mor” har till sina barn. Hon älskar dem så mycket att hon sätter deras behov framför sina egna. Och i 1Th 2:11 går han över till att jämföra sig själv med en far. (Se studienot.) Det här är enda gången som ordet som har återgetts med ”ammande mor” förekommer i de kristna grekiska skrifterna. Men det används i Septuaginta i Jes 49:23, där Jehova lovade att låta furstinnor vara som ”ammor” (not) för folket när han hade fört dem tillbaka från landsflykten.

visar ömhet mot: Eller ”vårdar”. Det grekiska ord som används här betyder ordagrant ”värma”. I det här sammanhanget kan det ha fört tankarna till hur en mamma tar hand om sina barn genom att se till att de håller sig varma och har det bra. I Septuaginta används det här ordet i 5Mo 22:6 (för det hebreiska ordet ”ligger på”) och i Job 39:14 (”håller … varma”) för att beskriva hur en fågelmamma håller sina ungar varma eller ruvar äggen.

kände så mycket för er: Paulus beskriver hur han kände för de kristna i Thessalonike genom att använda ett grekiskt verb som enligt en ordbok förmedlar tanken på att ”uppleva en stark känsla på grund av en nära anknytning”. (T. Friberg, B. Friberg och N.F. Miller, 2000: Analytical Lexicon of the Greek New Testament) En annan ordbok definierar det som ”ha en stark längtan till” eller ”längta efter”. (F.W. Danker, 2000: A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature)

ville: Paulus och hans medarbetare hade starka känslor för dem i Thessalonike som hade tagit emot de goda nyheterna. De känslorna gjorde att Paulus och hans medarbetare ville ge ut av sig själva för dessa nya kristna. Det grekiska verb som har återgetts med ”ville” förmedlar tanken på att ”vara fast besluten”. Ett uppslagsverk säger om Paulus: ”[Det grekiska] verbet står i imperfekt, något som visar att han hela tiden var fast besluten att ge av sig själv till nytta för dem som han hade omvänt.” (A.J. Malherbe, 2000: The Anchor Yale Bible: The Letters to the Thessalonians)

liv: Eller ”själar”. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)

inte bli en ekonomisk börda: Se studienot till 1Th 2:6.

som en far gör med sina barn: Paulus liknar sin roll bland de kristna i Thessalonike vid en far som kärleksfullt förmanar, tröstar och vägleder sina barn. (Jämför 5Mo 6:6, 7; Ps 78:5, 6.) Den här metaforen kompletterar den i 1Th 2:7, där Paulus liknar sig själv vid en ammande mor. (Se studienot.) Båda bildspråken framhåller att Paulus och hans medarbetare var mer än bara herdar som hade fått myndighet från Gud. De försökte skapa en varm och kärleksfull atmosfär i församlingen, där alla stöttade varandra som i en familj. (Jämför 1Ti 5:1, 2.)

fortsätta vandra på ett sätt som är värdigt Gud: Paulus liknar det kristna livet vid en vandring, och han använder ett uttryck som liknar det han använder i Kol 1:10. (Se studienot.)

tog emot det som … Guds ord: De kristna i Thessalonike fick höra Guds ord från Paulus och Silas (Apg 17:1–4), men de förstod att det inte var människors ord. Det kom från Jehova Gud och var grundat på de inspirerade hebreiska skrifterna. Men från och med Jesus tid innefattade uttrycket ”Guds ord” även de goda nyheterna om räddning genom Jesus. (Ef 1:12, 13; Kol 4:3) När de kristna grekiska skrifterna sammanställdes var Paulus första brev till thessalonikerna antagligen det första av hans brev som blev en del av Guds inspirerade ord. Aposteln Petrus skrev senare att Paulus brev var en del av ”Skrifterna”. (2Pe 3:15, 16; se Ordförklaringar under ”Kanon (Bibelns kanon)”.)

det verkar i er som tror: En form av det grekiska ordet energẹō, som här återges med ”verkar i”, kan också översättas med ”fyller … med kraft”. (Se studienot till Flp 2:13.) Budskapet som Paulus och hans medarbetare förkunnade var inte ”människors ord”, utan ”Guds ord”, och därför verkade det med stor kraft i dem som verkligen trodde på det. (I Heb 4:12 återges ett besläktat grekiskt ord med ”utvecklar stor kraft”.) Under sin tjänst fick Paulus se hur många människor gjorde stora förändringar i sina liv tack vare kraften i Guds ord. (1Kor 6:9–11; Ef 2:3; Tit 3:3) Paulus var själv ett levande bevis på att kraften i Guds ord kan förändra någons personlighet och sätt att leva. (Gal 1:13, 22, 23; 1Ti 1:12–14)

Ni har ju blivit illa behandlade av era egna landsmän: Se studienot till 1Th 1:6.

De behagar inte Gud: De här orden gäller dem som försöker hindra andra från att bli försonade med Gud och få ett hopp om att bli räddade och få evigt liv. (1Th 2:16) De kanske tror att de gör sin plikt mot Gud, precis som Paulus trodde när han förföljde de kristna. (Joh 16:2; Gal 1:13; 1Ti 1:13) Men sanningen är den att de som förföljer de kristna varken har lärt känna Jehova eller hans son. (Joh 16:3)

motarbetar alla människors intressen: Man kan säga att de som förföljer sanna kristna motarbetar alla människors intressen, eftersom det är med hjälp av predikoarbetet, som Jesus satte i gång, som människor kan bli försonade med Jehova. (Se studienoter till 2Kor 5:18, 19.)

fortsätter de att synda fullt ut: Paulus syftar här på judar under det första århundradet som dödade Jesus och som våldsamt förföljde hans efterföljare. (1Th 2:15) De här motståndarna försökte också hindra de kristna att ”tala till folk från nationerna”. Uttrycket ”synda fullt ut” visar att de syndade så mycket som möjligt. När Paulus säger att de fortsätter att göra det, antyder han att de fortsatte göra samma saker som deras förfäder hade gjort i hundratals år. (Se studienot till Mt 23:32.)

Guds vrede: En del gamla handskrifter har lydelsen ”Guds vrede”, medan andra har ”vreden”. Det grekiska verb som har återgetts med har … kommit står i ett tempus som framhåller att Guds vrede med säkerhet skulle drabba judarna. Denna vrede kulminerade med att romarna ödelade Jerusalem och templet år 70 v.t.

Under en kort tid: Paulus använder ett idiom som bara förekommer här i de kristna grekiska skrifterna. Det kan ordagrant återges ”under en timmes tid” eller ”under en bestämd tid på en timme”. Det verkar som att han vill säga att han längtar efter att träffa sina bröder och systrar i Thessalonike trots att han nyligen hade träffat dem – kanske bara några månader tidigare. På det här sättet försäkrade han dem om att han inte ville vara ifrån dem och att han gjorde allt han kunde för att få träffa dem igen. För att trösta dem sände han Timoteus till dem. (1Th 3:1, 2)

var vi åtskilda från er: Eller ”var vi berövade er”. Paulus använder här ett grekiskt verb (aporfanịzō) som ordagrant skulle kunna återges med ”göras föräldralösa”. Det är besläktat med det ord som återges med ”föräldralösa” (plural av orfanọs) i Jak 1:27. Men det användes också om smärtsamma förluster generellt, bland annat när föräldrar miste sina barn. I vers 7 och 11 i det här kapitlet liknar Paulus sig själv och sina medarbetare vid en ammande mor och vid en far. Han kan därför ha använt det här ordet för att visa att han och hans medarbetare kände sig som föräldrar som hade mist sina barn – så mycket saknade de att få vara med sin andliga familj i Thessalonike. Det här är ytterligare ett exempel på att Paulus använde ord kopplade till familjen för att beskriva sin relation till sina medtroende. (Se studienoter till 1Th 2:7, 11.)

Satan lade hinder i vägen för oss: Det grekiska uttryck som har återgetts med ”lade hinder i vägen för oss” kan också återges med ”blockera vår väg” eller ”hindra oss”. Paulus använder samma verb i Rom 15:22. Det här ordet användes ibland om att bryta upp en väg för att göra den oframkomlig och också om den militära strategin att bryta genom fiendelinjen. Paulus kan ha tänkt på någon strategi som motståndare i Thessalonike använde för att hindra honom att återvända. Oavsett vad hindret var säger Paulus här att det var Satan som stod bakom det. Han visste att Satan är ”den här världens gud”. (Se studienoter till Joh 12:31; 2Kor 4:4.)

vårt jubels krona: Paulus kallar de kristna i Thessalonike för ”vårt jubels krona”. Han kan ha tänkt på sedvänjan att ge en krona eller krans åt en besökande person av rang, en hög ämbetsman eller en idrottare som tecken på ära eller prestation. Det grekiska ord som återgetts med ”jubel” förmedlar tanken på glädje, men kan också användas i betydelsen ”vara stolt över”, ”skryta över”. Det används här i en positiv betydelse om den glädje och stolthet Paulus kände över att ha varit med om att bilda den kristna församlingen i Thessalonike. (2Th 1:4; jämför Flp 4:1; jämför studienot till 2Kor 10:17.)

närvaro: Paulus nämner Kristus närvaro sex gånger i sina två brev till thessalonikerna, och det här är första gången. (Se Ordförklaringar under ”Närvaro”; se också ”Introduktion till 1 Thessalonikerna”.) Paulus ser fram emot Jesus närvaro, och han blir glad av att tänka på att hans medtroende då kommer att bli belönade. Senare i brevet ber han att de ska vara ”rena och heliga inför vår Gud och Far under vår Herre Jesus närvaro med alla sina heliga”. (1Th 3:13; se studienot till 1Kor 15:23.)

Media

Paulus försörjer sig när han är i Thessalonike
Paulus försörjer sig när han är i Thessalonike

Det första brevet till thessalonikerna är det tidigaste av Paulus inspirerade brev. Han besökte Thessalonike omkring år 50 v.t., under sin andra missionsresa. Församlingen som bildades där fick snart möta motstånd, och därför var Paulus och Silas tvungna att lämna staden. (Apg 17:1–10, 13) När Paulus beskrev sin tid i Thessalonike skrev han att han och hans medarbetare arbetade ”dag och natt” för att inte bli ”en ekonomisk börda” för vännerna där. (1Th 2:5–9) Paulus var tältmakare, så han kan ha arbetat som det i Thessalonike för att försörja sig. (Apg 18:2, 3) Utan tvekan predikade Paulus för alla han träffade när han arbetade.