Fjärde Moseboken 9:1–23
9 Jehova talade till Mose i Sinais vildmark i första månaden+ av det andra året efter att de hade lämnat Egypten. Han sa:
2 ”Israeliterna ska göra i ordning påskoffret+ vid den bestämda tiden.+
3 Den 14:e dagen den här månaden, i skymningen,* ska ni göra i ordning det. Ni ska förbereda det vid den bestämda tiden enligt de stadgar och föreskrifter som gäller.”+
4 Mose sa då till israeliterna att de skulle förbereda påskoffret.
5 Och de gjorde det på 14:e dagen i första månaden, i skymningen,* i Sinais vildmark. Israeliterna gjorde allt som Jehova hade befallt Mose.
6 Men några män hade blivit orena genom att röra vid en död människa,+ så de kunde inte förbereda påskoffret den dagen. De gick därför till Mose och Aron samma dag+
7 och sa till Mose: ”Vi har blivit orena för att vi har rört vid en död människa. Måste det hindra oss från att frambära offergåvan åt Jehova tillsammans med de andra israeliterna vid den bestämda tiden?”+
8 Då sa Mose till dem: ”Vänta här, så ska jag ta reda på vad Jehova befaller angående er.”+
9 Jehova sa till Mose:
10 ”Säg till israeliterna: ’Om någon bland er eller era efterkommande skulle vara oren för att han har rört vid en död kropp+ eller skulle vara på resa långt borta, måste han fortfarande förbereda påskoffret till Jehova.
11 Då ska de göra i ordning det den 14:e dagen i andra månaden,+ i skymningen.* De ska äta påskoffret tillsammans med osyrat bröd och bittra örter.+
12 De får inte lämna kvar något av det till nästa morgon,+ och de får inte slå sönder något ben på det.+ De ska följa alla föreskrifter som gäller påsken.
13 Men om någon är ren och inte är ute på resa och ändå inte firar påsken ska han utplånas från sitt folk,+ eftersom han inte frambar offergåvan åt Jehova vid den bestämda tiden. Han ska få ta konsekvenserna av sin synd.
14 Även invandraren som bor bland er ska förbereda påskoffret till Jehova.+ Han ska följa de stadgar och föreskrifter som gäller påsken.+ Samma stadga ska gälla för er alla, både för invandrare och infödda.’”+
15 Den dag tälthelgedomen restes+ täckte molnet helgedomen, det vill säga Vittnesbördets tält. Men från kvällen till morgonen var det något som liknade en eld som vilade över tälthelgedomen.+
16 Och så var det fortsättningsvis: Molnet täckte den på dagen, och på natten såg det ut som en eld.+
17 Varje gång molnet höjde sig från tältet bröt israeliterna omedelbart upp,+ och på den plats där molnet stannade slog de läger.+
18 På Jehovas befallning bröt israeliterna upp, och på Jehovas befallning slog de läger.+ Så länge molnet vilade över tälthelgedomen stannade de kvar.
19 När molnet låg kvar över tälthelgedomen en längre tid lydde israeliterna Jehova och bröt inte upp.+
20 Ibland låg molnet kvar över tälthelgedomen bara några dagar. På Jehovas befallning stannade de kvar, och på Jehovas befallning bröt de upp.
21 Ibland låg molnet bara kvar från kvällen till nästa morgon, och när molnet höjde sig på morgonen bröt de upp. Oavsett om molnet höjde sig på dagen eller på natten så bröt de upp.+
22 Det spelade ingen roll om det var två dagar, en månad eller ännu längre – så länge molnet låg kvar över tälthelgedomen stannade israeliterna kvar och bröt inte upp. Men när molnet höjde sig bröt de upp.
23 På Jehovas befallning slog de läger, och på Jehovas befallning bröt de upp. De lydde Jehovas bud och gjorde som Jehova hade befallt genom Mose.
Fotnoter
^ Ordagrant ”mellan de två kvällarna”.
^ Ordagrant ”mellan de två kvällarna”.
^ Ordagrant ”mellan de två kvällarna”.