resonerade: Paulus berättade inte bara om de goda nyheterna. Han förklarade dem och lade fram bevis från Skrifterna, dvs. de inspirerade hebreiska skrifterna. Han gjorde mer än att bara läsa från Skrifterna, för han resonerade utifrån dem och anpassade resonemanget efter åhörarna. Det grekiska ordet dialẹgomai har definierats som att ”delta i en dialog”, ”samtala”, ”diskutera” och förmedlar tanken på att människor interagerar med varandra. Det här grekiska ordet används också i Apg 17:17; 18:4, 19; 19:8, 9; 20:7, 9.

Med hjälp av hänvisningar till Skrifterna ... bevisade: Det här grekiska ordet betyder ordagrant ”ställa vid sidan av (bredvid)”. Det är möjligt att Paulus noggrant jämförde profetior om Messias i de hebreiska skrifterna med händelser i Jesus liv och visade hur Jesus hade uppfyllt de här profetiorna.

stadens styresmän: Ordagrant ”politarkerna”. Detta grekiska ord (politạrchēs) förekommer inte i klassisk grekisk litteratur. Men i området kring Thessalonike och på andra platser i provinsen Makedonien har man hittat inskrifter där denna titel förekommer, och några av dem är från första århundradet f.v.t. Detta bekräftar skildringen i Apostlagärningarna och ökar Lukas trovärdighet som historiker.

kejsarens: Vid den här tiden var Claudius kejsare, och han regerade från 41 till 54 v.t. (Apg 11:28; 18:2; se studienot till Mt 22:17 och Ordförklaringar.)

undersökte de: Eller ”studerade de grundligt”. Det grekiska ordet anakrịnō har definierats som ”sålla”, ”dela upp”, ”sortera”. Ordet används ibland i rättsfall om att förhöra. (Lu 23:14; Apg 4:9; 28:18; 1Kor 4:3) I det här sammanhanget förmedlar det därför tanken på noggranna och grundliga efterforskningar som i en rättsprocess. Judarna i Berea undersökte inte Skrifterna lättvindigt, utan de var grundliga och ville få bekräftat att det som Paulus och Silas lärde ut från Skrifterna var sant, att Jesus var den utlovade Messias.

torget: Torget (grekiska: agorạ) i Aten låg nordväst om Akropolis och täckte en yta på ca fem hektar. Torget var mer än en plats där man köpte och sålde. Det var stadens ekonomiska, politiska och kulturella centrum. Atenarna tyckte om att träffas där och delta i intellektuella debatter.

de epikureiska ... filosoferna: Anhängare till den grekiske filosofen Epikuros (341–270 f.v.t.). De lärde att njutning var livets mål. Epikuréerna trodde att det fanns gudar men att de inte brydde sig om människor och varken skulle belöna eller straffa dem, så det var meningslöst att be eller offra till dem. Epikuréernas tänkesätt och handlingssätt styrdes inte av moralnormer. Men de betonade att man skulle vara måttfull, fast bara för att man då slapp de negativa följderna av frosseri. De menade att det enda skälet till att man borde skaffa sig kunskap var att man kunde bli fri från religiös fruktan och vidskepelse. Varken stoikerna eller epikuréerna trodde på en uppståndelse. (Se studienot till de stoiska filosoferna i den här versen.)

de stoiska filosoferna: En grekisk filosofisk skola som hävdade att lyckan bestod i att leva i harmoni med förnuftet och naturen. Den verkligt vise, enligt deras uppfattning, påverkades varken av smärta eller njutning. Stoikerna trodde att allting var en del av en opersonlig gudom och att människosjälen hade sitt ursprung i den. Vissa stoiker trodde att själen till slut skulle förintas tillsammans med universum, medan andra trodde att den till slut åter skulle uppgå i gudomen. Varken stoikerna eller epikuréerna trodde på en uppståndelse. (Se studienot till de epikureiska ... filosoferna i den här versen.)

pratmakaren: Ordagrant ”den som plockar upp sädeskorn”. Det grekiska ord som används här, spermolọgos, betecknar en fågel som plockar upp sädeskorn eller frön. I bildlig bemärkelse användes ordet nedsättande om en person som får tag i en matbit här och där genom att tigga eller stjäla eller om en inkompetent, osofistikerad person som upprepar lösryckta upplysningar som han har snappat upp, en pratmakare som kommer med tomma ord. Dessa filosofer menade med andra ord att Paulus var okunnig och talade om sådant som han inte förstod sig på.

Areopagen: Eller ”Areskullen”. Ares var den grekiska krigsguden och motsvarades av den romerske guden Mars. Areopagen låg nordväst om Akropolis och var den traditionella mötesplatsen för Atens högsta råd. Benämningen ”Areopagen” kan syfta antingen på rådet eller på själva höjden. (Apg 17:34) En del forskare menar därför att Paulus fördes till den här höjden eller dess närhet för att förhöras, medan andra menar att han fördes till ett möte som rådet höll någon annanstans, kanske på torget.

bodde där: Eller ”var på besök”. Det grekiska ord som används här, epidēmẹō, har definierats som att ”uppehålla sig på en plats som främling eller besökare”.

Åt en okänd Gud: De grekiska orden Agnọ̄stōi theōi var en del av en inskrift på ett altare i Aten. Atenarna visade sin gudsfruktan genom att bygga många tempel och altaren. De gjorde till och med altaren åt abstrakta gudar som Berömmelse, Blygsamhet, Kraft, Övertalning och Medlidande. Atenarna hade också ett altare med inskriften ”Åt en okänd Gud”, kanske för att de var rädda att de hade glömt någon gud och därför skulle falla i onåd hos den guden. Genom att ha ett sådant altare erkände atenarna att det fanns en Gud som var okänd för dem. Paulus använde skickligt altaret som utgångspunkt då han berättade för dem om den sanne Guden – den Gud som fram till dess hade varit okänd för dem.

världen: I de flesta fall i Bibeln, men även ibland i grekisk icke-religiös litteratur, är det grekiska ordet kọsmos nära förknippat med mänskligheten. (Se studienot till Joh 1:10.) Men i icke-religiösa skrifter användes ordet ibland även om universum och skapelsen i allmänhet. Paulus kan ha använt ordet på det sättet vid det här tillfället, eftersom han riktade sig till greker och ville skapa en gemensam grund.

tempel byggda av människor: Eller ”tempel gjorda med människohänder”. Det grekiska ordet cheiropoiētos förekommer även i Apg 7:48 (”som människor byggt”) och Heb 9:11, 24 (”gjort med människohänder”). Till skillnad från Athena och de andra gudomligheterna, som var beroende av tempel, helgedomar och altaren för att få ära, kan den suveräne Herren över himmel och jord inte rymmas i bokstavliga tempel. (1Ku 8:27) Den sanne Guden är större än alla avgudar som finns i människogjorda tempel. (Jes 40:18–26) Paulus kan ha sagt detta på grund av att han såg så många tempel, altaren och helgedomar tillägnade olika gudomligheter.

vi lever, rör oss och finns till: En del menar att detta uttalande återspeglar en grekisk stilfigur inom retoriken som kallas trikolon. Den känns igen på att man använder tre parallella ord för att uttrycka en tanke. Skribenter som Platon, Sofokles och Aristoteles använde sig av den här tekniken. Andra menar att Paulus anspelade på en dikt av Epimenides, en diktare från Kreta som levde på 500-talet f.v.t.

era egna diktare: Paulus citerade tydligtvis frasen ”vi är alla hans barn” från dikten Phainomena, skriven av den stoiske diktaren Aratos. Liknande ordalydelser finns i andra grekiska skrifter, till exempel i en hymn till Zeus av den stoiske författaren Kleanthes. Paulus kan ha citerat grekiska diktare eftersom utbildade talare förväntades använda klassiska citat i sin bevisföring.

jorden: Eller ”den bebodda jorden”. Här används det grekiska ordet för ”jorden” (oikoumẹnē) i en bred betydelse och syftar på hela jorden som människornas hem. (Lu 4:5; Rom 10:18; Upp 12:9; 16:14) Under det första århundradet användes det här ordet också om det vidsträckta romerska riket, där judarna var kringspridda. (Apg 24:5)

en garanti: Eller ”ett bevis”. Ordagrant ”tro”. Det grekiska ordet pịstis, som oftast återges med ”tro”, används tydligtvis i det här sammanhanget för att förmedla tanken på ett bevis som ger grund för att ha fullständig tillit till något som är utlovat.

som var medlem av Areopagens domstol: Eller ”en areopagit”, dvs. en domare i Areopagens domstol eller råd. (Se studienot till Apg 17:19.)