Jakobs brev 1:1–27

1  Från Jakob,+ Guds och Herren Jesus Kristus tjänare. Till de 12 stammarna som är kringspridda: Ta emot mina hälsningar!  Mina bröder,* se det som en glädje när ni drabbas av olika prövningar.+  För när er tro håller för prövningar vet ni ju att det leder till uthållighet.+  Och låt uthålligheten uträtta det den ska, så att ni kan bli fullständiga och hela på alla sätt och vara utan brister.+  Men om någon av er behöver vishet ska han be till Gud om det+ och inte ge upp, för Gud ger frikostigt åt alla utan att klandra,*+ och han ska få vad han ber om.+  Men han måste be i tro+ utan att tvivla,+ för den som tvivlar är som en våg på havet som drivs hit och dit av vinden.  En sådan människa kan inte förvänta sig att få någonting från Jehova,*  för han är en obeslutsam människa,+ en som ändrar sig hela tiden.  En enkel och oansenlig broder kan glädja sig* över att han har blivit upphöjd,+ 10  och en rik kan glädja sig över att han har blivit ödmjukad,+ för de rika kommer att vissna bort som blommorna på marken. 11  Solen går upp med sin gassande hetta, och växterna torkar bort, blommorna faller av och skönheten förbleknar. På samma sätt kommer den rike mannen att vissna bort mitt i jakten på rikedom.+ 12  Lycklig är den som håller ut under prövningar,+ för när han har blivit godkänd ska han få livets krona,+ som Jehova* har lovat dem som älskar honom.+ 13  När man drabbas av prövningar ska man inte säga: ”Det är Gud som prövar mig.” För Gud kan inte bli prövad med något ont och prövar inte heller själv någon med något ont. 14  Nej, när man prövas är det för att man dras och lockas av sitt eget begär.+ 15  Och när begäret växer* föder det synd, och när synden är ett faktum leder den till död.+ 16  Mina älskade bröder, bli inte vilseledda. 17  Alla goda och fullkomliga gåvor kommer från ovan,+ från himlaljusens skapare.+ Han är alltid densamme, inte som den ständigt skiftande skuggan.*+ 18  Det var hans vilja att ge oss liv genom sanningens ord,+ så att vi kunde bli de första som han valde ut bland sina skapelser.*+ 19  Tänk på detta, mina älskade bröder: Var villiga att lyssna, vänta med att tala+ och håll tillbaka er vrede,+ 20  för vrede leder inte till att någon gör det som är rätt i Guds ögon.+ 21  Gör er av med all orenhet och varje spår av ondska,*+ och ta ödmjukt* emot ordet som planteras i er och som kan rädda er. 22  Bli därför ordets görare+ och inte bara dess hörare, annars för ni er själva bakom ljuset. 23  För om någon hör ordet utan att följa det+ liknar han en man som betraktar sitt ansikte i en spegel 24  och ser sin spegelbild men sedan går i väg och omedelbart glömmer hur han ser ut. 25  Men den som blickar in i frihetens fullkomliga lag+ och följer den, han har inte blivit en som lyssnar och glömmer, utan en som omsätter ordet i handling. Det kommer att göra honom lycklig.+ 26  Om någon menar att han tillber Gud* men inte kan hålla sin tunga i styr+ så bedrar han sig själv, och hans tillbedjan är meningslös. 27  Men den tillbedjan* som vår Gud och Far anser vara ren och fläckfri är att ta hand om föräldralösa+ och änkor+ i deras svåra situation+ och att hålla sig borta från det orena i* världen.+

Fotnoter

Ibland syftar uttrycket ”bröder” på både män och kvinnor.
Eller ”kritisera”.
Ordagrant ”skryta”.
Ordagrant ”blir havande”.
Eller ”och hos honom finns ingen förändring som i skuggans växlingar”.
Eller ”en slags förstlingsfrukt bland hans skapelser”.
Eller möjligen ”och överflödet av ondska”.
Eller ”med mildhet”.
Eller ”är religiös”.
Eller ”religion”.
Eller ”inte bli nedfläckad av”.

Studienoter

Media