Jeremia 6:1–30

6  Sök skydd, ni Benjamins söner, fly från Jerusalem. Blås i horn+ i Tekọa.+ Tänd en eldsignal över Bet-Hạkkerem! För en olycka hotar från norr, en stor ödeläggelse.+   Dottern Sion liknar en vacker och bortskämd kvinna.+   Herdarna ska komma med sina hjordar. De ska slå upp sina tält runt omkring henne,+de ska låta sina flockar beta.+   ”Bered er på* strid mot henne! Res er, vi anfaller mitt på dagen!” ”För sent! Dagen lider mot sitt slut,kvällsskuggorna blir allt längre!”   ”Res er, vi anfaller på nattenoch förstör alla befästa torn.”+   För så här säger arméernas Jehova: ”Fäll träd och bygg en belägringsvall mot Jerusalem.+ Hon måste stå till svars. I staden finns inget annat än förtryck.+   Som en cistern är full av vatten,*så är hon full av ondska.* Där ekar våld och ödeläggelse,+jag blickar bara ut över sjukdom och plåga.   Ta varning, Jerusalem, annars vänder jag dig ryggen med en kväljning+och gör dig till en öde plats, ett obebott land.”+   Så här säger arméernas Jehova: ”Gör en noggrann efterskörd av de kvarvarande av Israel,som när man skördar de sista druvorna från vinstocken. Gå över vinrankorna igen,plocka dem rena på druvor.” 10  ”Vem ska jag rikta mig till och varna? Vem kommer att lyssna? Deras öron är tillslutna,* så att de inte kan höra.+ Jehovas ord har blivit något de föraktar.+ De vill inte veta av det. 11  Jag är fylld av Jehovas raseri. Jag orkar inte hålla det tillbaka.”+ ”Töm ut det över barnen på gatan,+över de unga män som samlats där. Alla ska drabbas, en man tillsammans med sin hustru,de gamla tillsammans med de ännu äldre.+ 12  Andra ska överta deras hus,deras åkrar och deras hustrur.+ För jag ska lyfta min hand mot dem som bor i landet”, säger Jehova. 13  ”Från den minste till den störste, alla roffar girigt åt sig.+ Från profet till präst, alla förleder och bedrar.+ 14  De försöker släta över mitt folks sammanbrott* och säger: ’Det är fred! Det är fred!’ när det inte är någon fred.+ 15  Skäms de över sina avskyvärda handlingar? De skäms inte över huvud taget! De vet inte ens vad skam är!+ Därför ska de falla bland de fallna. När jag straffar dem ska de stupa”, säger Jehova. 16  Så här säger Jehova: ”Ställ dig vid vägkorsningarna och titta. Fråga efter de forntida stigarna,fråga var den goda vägen är,+slå in på den och finn vila.” Men de sa: ”Det vill vi inte.”+ 17  ”Och jag utsåg väktare+ som sa: ’Lyssna till hornets ljud!’”+ Men de sa: ”Det vill vi inte.”+ 18  ”Lyssna därför, ni nationer! Ni folk, lägg märke till vad som ska hända med dem. 19  Lyssna, du jord! Jag sänder en olycka över detta folk+som en följd av deras onda planer. För de lyssnade inte till mina ord,och de förkastade min lag.”* 20  ”Bryr jag mig om rökelsen* ni hämtar från Saba,kalmusen* från fjärran land? Era brännoffer godtar jag inte,och era slaktoffer tilltalar mig inte.”+ 21  Därför säger Jehova: ”Jag lägger stötestenar framför detta folk,och de ska snava över dem,både far och son,granne och vän,alla ska de gå under.”+ 22  Så här säger Jehova: ”Se, ett folk kommer från landet i norr,en stor nation ska resa sig från jordens yttersta ändar.+ 23  De beväpnar sig med båge och kastspjut. De är grymma och visar ingen nåd. Deras röst dånar som havet,och de tar sig fram till häst.+ Som krigare kommer de emot dig i stridsformering, du stackars* Sion.” 24  Vi har hört ryktet om dem. Vi står handfallna,+vi har gripits av ångest,av kval* som hos en barnaföderska.+ 25  Gå inte ut på fältet,och vandra inte på vägen,för fienden är beväpnad med svärd. Överallt lägrar sig skräcken. 26  Mitt stackars folk,*klä dig i säckväv+ och vältra dig i aska. Sörj som efter förlusten av ende sonen, med bitter klagan,+för ödeläggaren ska komma över oss plötsligt.+ 27  ”Jag har satt dig* till att pröva mitt folk som man prövar metall,grundligt och noggrant. Du ska granska och pröva deras väg. 28  De är alla obstinata,+de går omkring och förtalar.+ De är som koppar och järn,de är alla moraliskt fördärvade. 29  Blåsbälgen har blivit svedd,men ur elden kommer bara bly. Luttringen är förgäves,+de onda kan inte avlägsnas.+ 30  Förkastat silver ska de kallas,för Jehova har förkastat dem.”+

Fotnoter

Ordagrant ”Helga”.
Eller ”håller sitt vatten kallt (färskt)”.
Eller ”håller hon sin ondska kall (färsk)”.
Ordagrant ”Deras öra är oomskuret”.
Eller ”Slarvigt försöker de läka mitt folks benbrott”.
Eller ”undervisning”.
Eller ”viraken”. Se Ordförklaringar under ”Virak”.
En väldoftande ört.
Ordagrant ”dotter”. Dotter är en poetisk personifikation som kanske användes för att uttrycka medkänsla eller sympati.
Ordagrant ”födslosmärtor”.
Ordagrant ”Min dotter, mitt folk”. Dotter är en poetisk personifikation som kanske användes för att uttrycka medkänsla eller sympati.
Dvs. Jeremia.

Studienoter

Media