Jesaja 15:1–9
15 Ett budskap mot Moab:+
Ar-Moab+ har härjats på en enda natt,det har tystats.
Kir-Moab+ har härjats på en enda natt,det har tystats.
2 Man har gått upp till templet* och till Dibon,+till offerhöjderna, för att gråta.
Moab jämrar sig över Nebo+ och Medẹba.+
Alla huvuden har rakats skalliga,+ alla skägg är avklippta.+
3 På gatorna går man i säckväv.
På tak och på torg jämrar sig alla.
Man går därifrån* under gråt.+
4 Hesbon och Eleạle+ skriker,deras rop hörs ända till Jahas.+
Det är därför Moabs beväpnade män tjuter.
Folket darrar av skräck.
5 Mitt hjärta sörjer över Moab.
Folket därifrån har flytt ända till Soar+ och Ẹglat-Selisịa.+
Man går gråtande uppför Luhitstigningen,längs vägen till Horonạjim höjer man klagorop över katastrofen.+
6 Nimrims vatten har torkat bort.
Det gröna gräset har vissnat,gräset är borta, inget grönt finns kvar.
7 Därför bär de i väg det som finns kvar av deras förråd och deras rikedomar,de går över popplarnas dal.
8 Klagoropen ekar i hela Moabs område.+
Jämret når ända till Ẹglajim,jämret når ända till Beer-Elim.
9 Dimons vatten är fulla av blod.
Jag har mer i beredskap för Dimon:
ett lejon väntar på dem som flytt från Moaboch på dem som är kvar i landet.+