Josua 18:1–28

18  Israeliterna samlades sedan i Silo,+ och de satte upp mötestältet där.+ De hade nu lagt landet under sig.+  Men det var fortfarande sju av stammarna i Israel som inte hade blivit tilldelade något landområde.*  Josua sa därför till israeliterna: ”Hur länge ska ni dröja med att inta det land som Jehova, era förfäders Gud, har gett er?+  Välj ut tre män från varje stam som jag kan sända ut. De ska gå runt i landet som de har fått som egendom* och kartlägga det. Sedan ska de komma tillbaka till mig.  De ska fördela det mellan sig i sju delar.+ Juda ska bo kvar i sitt område i söder,+ och Josefs stammar ska bo kvar i sitt område i norr.+  Ni ska dela upp landet i sju områden. Beskriv dem sedan för mig, och jag ska kasta lott+ åt er inför Jehova, vår Gud.  Men leviterna får inte någon andel+ som ni andra, eftersom tjänsten i Jehovas tempel* är deras andel.*+ Och Gad, Ruben och halva Manasses stam+ har redan fått sitt landområde* på östra sidan Jordan, det område som Jehovas tjänare Mose gav dem.”  Männen som skulle kartlägga landet gjorde sig redo, och Josua befallde dem: ”Ge er av och gå runt i landet och kartlägg det. Kom sedan tillbaka till mig, och jag ska kasta lott åt er här inför Jehova i Silo.”+  Så gav sig männen av och färdades genom landet och kartlade det i sju delar, stad för stad, och de skrev ner det i en bok. Sedan återvände de till Josua i lägret i Silo. 10  Och där i Silo kastade Josua lott åt israeliterna inför Jehova+ och fördelade landet åt dem så att varje stam fick sin andel.+ 11  Lotten föll först på Benjamins stam, och de släkterna fick området mellan Judas område+ och Josefs område.+ 12  Den norra gränsen började vid Jordan och gick upp till Jerikos+ norra sluttning och västerut upp på berget, och den sträckte sig till vildmarken nära Bet-Aven.+ 13  Därifrån fortsatte gränsen till Lus, till södra sluttningen av Lus, det vill säga Betel,+ och den löpte ner till Atrot-Addar+ på berget söder om Nedre Bet-Horon.+ 14  Gränsen gick vidare västerut, och från berget som ligger mitt emot Bet-Horon böjde den av mot söder. Den slutade vid Kịrjat-Bạal, det vill säga Kịrjat-Jẹarim,+ en stad i Juda. Detta är västra sidan. 15  Sydsidan sträckte sig från utkanten av Kịrjat-Jẹarim, och gränsen sträckte sig västerut, och den gick till Neftọavattnens källa.+ 16  Gränsen gick ner till foten av berget som är mitt emot Hinnoms sons dal,+ som ligger i norra änden av Rẹfaimdalen,*+ och den gick ner till Hinnoms dal, till jebuséernas+ sluttning mot söder, och ner till Rogelkällan.+ 17  Och den gick norrut och sträckte sig till Semeskällan och sedan ut till Gẹlilot, som ligger mitt emot Adụmmimstigningen,+ och den gick ner till Bohans, Rubens sons, sten.+ 18  Och den fortsatte till norra sluttningen framför Ạraba och ner till Ạraba. 19  Och gränsen fortsatte till Bet-Hoglas+ norra sluttning, och den slutade vid Salthavets*+ norra vik vid Jordans mynning. Detta var södra gränsen. 20  Och Jordan var gränsen på östra sidan. Det här var gränserna runt det landområde som tillhörde släkterna i Benjamins stam. 21  Städerna som tillhörde släkterna i Benjamins stam var: Jeriko, Bet-Hogla, Emek-Kesis, 22  Bet-Ạraba,+ Semarạjim, Betel,+ 23  Avim, Para, Ofra, 24  Kẹfar-Ạmmoni, Ofni och Geba+ – 12 städer med omgivande byar. 25  Gịbeon,+ Rama, Bẹerot, 26  Mispe, Kefịra, Mosah, 27  Rekem, Jịrpeel, Tarạla, 28  Zela,+ Ha-Elef, Jẹbusi, det vill säga Jerusalem,+ Gịbea+ och Kirjat – 14 städer med omgivande byar. Det här var det landområde som tillhörde släkterna i Benjamins stam.

Fotnoter

Ordagrant ”någon arvedel”.
Ordagrant ”arvedel”.
Ordagrant ”sin arvedel”.
Ordagrant ”arvedel”.
Eller ”eftersom Jehovas prästadöme”.
Eller ”Refaimslätten”.
Dvs. Döda havets.

Studienoter

Media