Lukasevangeliet 11:1–54

11  Vid ett tillfälle höll Jesus på att be, och när han slutade sa en av hans lärjungar: ”Herre, lär oss att be, precis som Johannes lärde sina lärjungar.”  Då sa han till dem: ”När ni ber ska ni säga: ’Far, vi ber att ditt namn ska bli upphöjt.+ Vi ber att ditt rike ska komma.+  Ge oss den mat vi behöver varje dag.+  Och förlåt oss våra synder,+ för vi förlåter också dem som syndar mot oss.+ Och hjälp oss att inte ge efter för frestelser.’”+  Sedan sa han till dem: ”Tänk er att någon av er har en vän och går till honom mitt i natten och säger: ’Snälla, får jag låna tre bröd av dig?  Jag har precis fått besök av en vän som är på resande fot, och jag har inget att bjuda på.’  Men han svarar inifrån: ’Stör mig inte. Dörren är redan låst, och jag och barnen har gått och lagt oss. Jag kan inte gå upp och ge dig något.’  Jag säger er: Även om vänskapen inte är skäl nog för honom att gå upp, så kommer han att gå upp och ge sin vän det han vill ha eftersom han inte ger sig.+  Därför säger jag: Fortsätt be,+ så ska ni få. Fortsätt söka, så ska ni finna. Fortsätt bulta på, så ska dörren öppnas.+ 10  För den som ber, han får,+ och den som söker, han finner, och för den som bultar på ska dörren öppnas. 11  Ja, vem av er skulle ge sin son en orm om han bad om en fisk?+ 12  Och vem skulle ge honom en skorpion om han bad om ett ägg? 13  Ni vill alltså ge goda gåvor till era barn, trots att ni är syndare. Tänk då hur mycket mer er Far i himlen vill ge helig ande till dem som ber honom om det!”+ 14  Senare drev han ut en demon som hade gjort en man stum,+ och när den hade lämnat mannen kunde han tala igen. Och alla i folkskaran som såg det blev mycket förbluffade.+ 15  Men några av dem sa: ”Han driver ut demonerna med hjälp av Beelsebub, demonernas härskare.”+ 16  Och för att sätta honom på prov var det några som ville att han skulle ge dem ett tecken+ från himlen. 17  Jesus, som förstod vad de hade i tankarna,+ sa: ”Ett rike som är splittrat går under, och en familj som inte är enad kommer att upplösas. 18  Om Satan motarbetar sig själv, hur kan då hans rike bestå? För ni säger ju att jag driver ut demonerna med hjälp av Beelsebub. 19  Om jag driver ut demonerna med hjälp av Beelsebub, med vems hjälp driver då era efterföljare ut dem? Era egna efterföljare visar alltså hur fel ni har. 20  Men om det är med hjälp av Guds ande+ som jag driver ut demonerna, då har faktiskt Guds rike kommit utan att ni har märkt det.*+ 21  En stark och beväpnad man som vaktar sin gård får ha sina saker i fred. 22  Men så kommer någon som är ännu starkare och attackerar och besegrar honom, och han tar ifrån mannen alla de vapen som han litade på och fördelar bytet. 23  Den som inte är med mig, han är emot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.+ 24  När en oren ande far ut ur en människa färdas den genom torra trakter och letar efter en plats att vila på. Men när den inte hittar någon säger den: ’Jag återvänder till mitt hus som jag lämnade.’+ 25  Och när den kommer dit ser den att huset är rent och prydligt. 26  Då ger den sig i väg och hämtar sju andra andar, som är värre än den själv, och när de har kommit in bosätter de sig där. För den människan blir detta värre än det var från början.”+ 27  När han sa det här ropade en kvinna ur folkskaran till honom: ”Lycklig är den kvinna som födde dig och fick amma dig!”+ 28  Men han sa: ”Nej, lyckliga är de som lyssnar till Guds ord och följer det!”+ 29  När fler och fler samlades sa han: ”Det här är en ond generation. De vill se ett tecken, men det enda tecken de ska få är Jonas tecken.+ 30  För precis som Jona+ blev ett tecken för nineviterna, så ska Människosonen bli det för den här generationen. 31  Vid domen ska söderns drottning+ uppväckas tillsammans med människorna från denna generation och domfälla dem, för hon kom från jordens ände för att höra Salomos vishet. Men här är en som är större än Salomo.+ 32  Vid domen ska människorna från Nineve uppstå tillsammans med denna generation och domfälla den, för de ändrade sig när Jona predikade.+ Men här är en som är större än Jona. 33  Ingen tänder en oljelampa och gömmer den eller ställer den under en korg, utan man sätter den på lampstället,+ så att alla som kommer in ser ljuset. 34  Ögat är kroppens lampa. När ditt öga ser klart är hela din kropp upplyst.*+ Men när ögat dras till det onda är hela din kropp mörk.+ 35  Se därför till att ljuset i dig inte är mörker. 36  Om alltså hela din kropp är upplyst och ingen del är mörk, kommer den att vara lika ljus som när en lampa lyser på dig med sitt klara sken.” 37  När han hade sagt detta frågade en farisé om han skulle vilja äta middag med honom. Då gick han hem till honom och lade sig till bords. 38  Men farisén blev förvånad över att Jesus inte tvättade sig före middagen.+ 39  Herren sa till honom: ”Ni fariséer, ni rengör utsidan av bägaren och skålen, men inuti är ni fulla av girighet* och ondska.+ 40  Tänker ni inte på* att han som har gjort utsidan även har gjort insidan? 41  När ni ger gåvor till de fattiga ska det komma inifrån. Då blir också allt annat hos er rent.*+ 42  Ni är illa ute, fariséer, för ni ger tionde av mynta och vinruta och alla andra slags köksväxter,*+ men ni försummar rättvisan och kärleken till Gud. Det är sant att ni ska ge tiondet, men ni får ändå inte försumma det andra.+ 43  Ni är illa ute, fariséer, för ni älskar att ha de främsta sittplatserna i synagogorna och att människor visar er vördnad* på torgen.+ 44  Ni är illa ute, för ni är som omärkta gravar*+ som man trampar på utan att veta om det.” 45  Då sa en av de lagkunniga:* ”Lärare, när du säger så förolämpar du även oss.” 46  Då sa han: ”Ni är också illa ute, ni lagkunniga,* för ni lägger tunga bördor på människorna, bördor som är svåra att bära, och ni rör inte ett finger för att göra bördorna lättare!+ 47  Ni är illa ute, för ni bygger gravmonument åt profeterna, men era förfäder dödade dem.+ 48  Ni är medvetna om vad era förfäder gjorde, men samtidigt ger ni dem ert godkännande. De dödade profeterna,+ och ni bygger gravmonument över dem. 49  Därför har Gud i sin vishet sagt: ’Jag ska sända profeter och apostlar till dem, och de kommer att döda och förfölja några av dem.+ 50  Denna generation kommer därför att ställas till svars för* blodet av alla profeter som dödats från världens grundläggning,+ 51  från Abels blod+ till blodet av Sakarja, som dödades mellan altaret och templet.’+ Ja, jag säger er att denna generation ska få stå till svars för det.* 52  Ni är illa ute, ni lagkunniga,* för ni har tagit bort kunskapens nyckel. Själva har ni inte gått in, och dem som är på väg in hindrar ni.”+ 53  När han gick ut därifrån började de skriftlärda och fariséerna pressa honom hårt och attackera honom med många frågor. 54  De hoppades nämligen att han skulle säga något som de kunde sätta dit honom för.+

Fotnoter

Ordagrant ”Guds rike nått er”.
Eller ”full av ljus”.
Eller ”plundring”, ”rofferi”.
Eller ”Begriper ni inte”.
Eller möjligen ”allt annat rent för er”.
Eller möjligen ”grönsaker”.
Eller ”hälsar er”.
Eller ”minnesgravar”.
Eller ”experterna på lagen”.
Eller ”experter på lagen”.
Eller ”att avkrävas”.
Eller ”att det ska avkrävas denna generation”.
Eller ”experter på lagen”.

Studienoter

Herre, lär oss att be: Det är bara Lukas som nämner lärjungens önskan. Detta samtal inträffar ungefär 18 månader efter Jesus bergspredikan, när han lärde sina lärjungar mönsterbönen. (Mt 6:9–13) Det är möjligt att just den här lärjungen inte var med vid det förra tillfället, och därför upprepar Jesus vänligt huvudtankarna i mönsterbönen. Bön var ett stående inslag i en judes liv och tillbedjan, och både Psalmerna och andra böcker i de hebreiska skrifterna innehåller flera böner. Det verkar därför troligt att den här lärjungen redan visste en del om bön och brukade be. Dessutom kände han utan tvekan till de formbundna böner som de judiska religiösa ledarna bad. Men han hade troligtvis lagt märke till hur Jesus bad och förstått att det var stor skillnad på rabbiernas skenheliga böner och Jesus böner. (Mt 6:5–8)

När ni ber ska ni säga: Den bön som följer i vers 2b–4 liknar mönsterbönen som Jesus lärde ut ca 18 månader tidigare i bergspredikan. (Mt 6:9b–13) Det är värt att lägga märke till att han inte upprepade bönen ordagrant, något som visar att han inte hade formulerat en liturgisk bön som skulle upprepas mekaniskt. Jesus och hans lärjungar kände sig inte bundna till ordningen eller formuleringarna i mönsterbönen när de bad vid senare tillfällen.

namn: Se studienot till Mt 6:9.

bli upphöjt: Eller ”hållas heligt”. (Se studienot till Mt 6:9.)

Vi ber att ditt rike ska komma: Se studienot till Mt 6:10.

den mat vi behöver varje dag: Det grekiska ord som här har återgetts med ”mat” betyder ordagrant ”bröd”. Både det hebreiska och grekiska ordet för ”bröd” betyder i många sammanhang ”mat”. (1Mo 3:19; fotnot) Jesus visar att de som tjänar Gud med tillit kan be honom om mat för dagen, inte ett överflöd av mat. Jesus uttalande kan ha påmint lärjungarna om Guds befallning till israeliterna. Han gav dem manna genom ett underverk, och de skulle samla så mycket manna som de behövde ”dag för dag”. (2Mo 16:4) Ordalydelsen här i Lukas liknar, men är inte identisk med, det Jesus hade lärt sina efterföljare att be om omkring 18 månader tidigare i bergspredikan. (Mt 6:9b–13) Det visar att Jesus inte tänkte att den här bönen skulle upprepas ord för ord. (Mt 6:7) När Jesus upprepade viktiga läror – som här när han talade om bön – gjorde han det på ett sätt som skulle vara till nytta för dem som inte hade varit närvarande andra gånger. Och de som hade hört honom tidigare blev påminda om de viktiga tankarna.

som syndar mot oss: Eller ”som står i skuld till oss”. Den som syndar mot någon står bildligt talat i skuld till den personen, eller har skyldigheter mot honom, och behöver därför få hans förlåtelse. I mönsterbönen som Jesus lärde ut i bergspredikan använde han enligt den grekiska texten uttrycket ”skulder” i stället för synder. (Se studienot till Mt 6:12.) Det grekiska ordet för ”förlåta” som används här betyder ordagrant ”släppa”, dvs. släppa en skuld genom att inte kräva återbetalning.

hjälp oss att inte ge efter för frestelser: Ordagrant ”för oss inte in i frestelser”. (Se studienot till Mt 6:13.)

Snälla, får jag låna tre bröd av dig?: Gästfrihet är en viktig del av kulturen i Mellanöstern, vilket framgår av denna liknelse. Även om man fick oväntat besök av en gäst mitt i natten, en detalj som kanske visar den tidens osäkra reseförhållanden, kände sig värden förpliktad att ge honom något att äta. Den plikten var så stark att han till och med störde grannen den här tiden på dygnet för att få låna mat.

Stör mig inte: Grannen i liknelsen ville inte hjälpa till, men inte för att han var känslokall, utan för att han redan hade gått och lagt sig. En del hus på den tiden, särskilt de fattigas, hade bara ett enda stort rum. Om han gick upp skulle han antagligen störa hela familjen, däribland de sovande barnen.

han inte ger sig: Det grekiska ord som används här kan ordagrant återges med ”brist på anständighet” eller ”skamlöshet”. Men i det här sammanhanget betecknar det att vara ihärdig eller att insistera. Mannen i Jesus liknelse skäms inte för att be flera gånger om det han behöver, och Jesus säger till sina lärjungar att de ska vara lika ihärdiga i sina böner. (Lu 11:9, 10)

Fortsätt be, ... söka, ... bulta på: Se studienot till Mt 7:7.

trots att ni är syndare: Se studienot till Mt 7:11.

hur mycket mer: Se studienot till Mt 7:11.

Beelsebub: Möjligen en ombildning av Baal-Sebub, som betyder ”flugornas ägare (herre)”, den baalsgud som filistéerna i Ekron dyrkade. (2Ku 1:3) I en del grekiska handskrifter förekommer formerna Beelseboul eller Beeseboul, vilka möjligen betyder ”den upphöjda boningens ägare (herre)”. Dessa ordformer skulle också kunna vara en lek med ord som syftar på det icke-bibliska hebreiska ordet zẹvel (dynga, gödsel). I så fall betyder de ”dyngans ägare (herre)”. Som det framgår av Lu 11:18 används ”Beelsebub” som en benämning på Satan – demonernas furste, eller härskare.

Guds ande: Ordagrant ”Guds finger”. Av Matteus skildring av ett tidigare, liknande samtal framkommer det att detta syftar på Guds heliga ande. (Mt 12:28)

rent: En del handskrifter har lydelsen ”obebott och rent”, men tidiga, ansedda handskrifter stöder lydelsen i huvudtexten. Det grekiska ordet för ”obebott” förekommer i Mt 12:44, där Jesus säger något liknande. Därför menar vissa forskare att avskrivare kan ha lagt till detta ord i Lukas skildring för att göra den mer lik Matteus skildring.

Jonas tecken: Vid ett tidigare tillfälle hade Jesus använt uttrycket ”Jonas tecken” och förklarat att det syftade på hans död och uppståndelse. (Mt 12:39, 40) När Jona blev befriad ur fiskens mage efter närmare tre dagar jämförde han det med att uppstå från graven. (Jon 1:17–2:2) Jesus uppståndelse från den bokstavliga graven skulle vara lika verklig som händelsen med Jona, då han blev befriad ur fiskens mage. Men inte ens när Jesus blev uppväckt efter att ha varit död under delar av tre dygn blev hans inbitna kritiker troende. Jona var också ett tecken genom sitt modiga predikande, som fick nineviterna att ändra sig. (Mt 12:41; Lu 11:32)

söderns drottning: Se studienot till Mt 12:42.

oljelampa: Se studienot till Mt 5:15.

en korg: Eller ”ett sädesmått”. (Se studienot till Mt 5:15.)

Ögat är kroppens lampa: Se studienot till Mt 6:22.

ser klart: Eller ”är fokuserat på en sak”, ”är riktat åt ett håll”. Ordagrant ”är enkelt”. (Se studienot till Mt 6:22.)

dras till det onda: Eller ”är ont”, ”är avundsamt”. (Se studienot till Mt 6:23.)

tvättade sig: Dvs. renade sig ceremoniellt. Det grekiska ordet baptịzō (doppa, sänka ner), används oftast för att beskriva det kristna dopet. Men här syftar det på alla de ritualer som fanns kring rening och som hade sin grund i judisk tradition. (Se studienot till Mk 7:4.)

gåvor till de fattiga: Eller ”barmhärtighetsgåvor”. (Se studienot till Mt 6:2.)

ska det komma inifrån: Med tanke på att Jesus i nästa vers framhåller hur viktigt det är med rättvisa och kärlek (Lu 11:42) kan han här ha syftat på inre egenskaper. För att en god gärning ska vara äkta måste den komma inifrån och vara motiverad av kärlek och villighet.

tionde av mynta och vinruta och alla andra slags köksväxter: Under Moses lag skulle israeliterna betala tionde, eller en tiondel, av det de skördade. (3Mo 27:30; 5Mo 14:22) Lagen nämnde inte uttryckligen att de skulle ge tionde av sådana örter som mynta och vinruta, men Jesus antydde inte att det var fel att göra det. Det han tillrättavisade de skriftlärda och fariséerna för var att de fokuserade på fel saker. De var ytterst noggranna med att följa alla små detaljer i lagen medan de misslyckades med att följa principerna som lagen byggde på, t.ex. rättvisan och kärleken till Gud. Jesus säger något liknande vid ett senare tillfälle, som finns nedskrivet i Mt 23:23, och då nämner han mynta, dill och spiskummin.

de främsta sittplatserna: Eller ”de bästa sittplatserna”. (Se studienot till Mt 23:6.)

torgen: Se studienot till Mt 23:7.

omärkta gravar: Eller ”gravar som man inte ser”. Det verkar som att judiska gravar i allmänhet inte var rikt utsmyckade eller pråliga. Som den här versen visar var en del gravar så oansenliga att folk kunde trampa på dem och bli ceremoniellt orena utan att veta om det. Enligt Moses lag blev man oren om man rörde något som hade med en död person att göra. Den som trampade på en omärkt grav blev alltså ceremoniellt oren under sju dagar. (4Mo 19:16) Man brukade därför vitkalka gravarna varje år, så att förbipasserande tydligt kunde se dem och undvika dem. I det här sammanhanget menade Jesus tydligtvis att många trodde att fariséerna var goda människor och gärna umgicks med dem, men att de egentligen omedvetet blev påverkade av fariséernas nedbrytande inflytande och orena tankar. (Se studienot till Mt 23:27.)

har Gud i sin vishet sagt: Ordagrant ”har också Guds vishet sagt”. Orden som följer är alltså ett uttalande av Gud, men vid ett annat tillfälle säger Jesus något liknande. (Mt 23:34)

världens grundläggning: Det grekiska ordet för ”grundläggning” återges med att ”bli gravid” i Heb 11:11. När det används i samband med ”världen”, som det gör här, syftar det tydligtvis på den tidpunkt då Adam och Evas barn kom till världen. Jesus förknippade detta uttryck med Abel, som av allt att döma var den första människa från ”världens grundläggning” som kunde återlösas och som har fått sitt namn inskrivet i livets bokrulle. (Lu 11:51; Upp 17:8; se studienot till Mt 25:34.)

från Abels blod till blodet av Sakarja: Se studienot till Mt 23:35.

mellan altaret och templet: Ordagrant ”mellan altaret och huset”. ”Templet”, eller huset, syftar på den byggnad där det heliga och det allra heligaste fanns. Enligt 2Kr 24:21 mördades Sakarja ”på förgården till Jehovas hus”. Brännoffersaltaret stod på den inre förgården, mitt emot ingången till templet. (Se Tillägg B8.) Detta stämmer bra med den plats för mordet som Jesus anger.

kunskapens nyckel: De som fick ansvar för nycklar på Bibelns tid, antingen bokstavliga eller symboliska nycklar, fick en viss myndighet. (1Kr 9:26, 27; Jes 22:20–22) Uttrycket ”nyckel” kom därför att symbolisera myndighet eller ansvar. I det här sammanhanget verkar det som att ”kunskapen” syftar på kunskap från Gud, eftersom Jesus talar till de religiösa ledarna, som var lagkunniga. De skulle ha använt sin makt och myndighet till att ge folket ingående kunskap om Gud genom att förklara Guds ord för dem. I Mt 23:13 fördömer Jesus de religiösa ledarna för att de ”stänger himmelriket för människorna”. Uttrycket gått in syftar alltså tydligtvis på att komma in i det riket. Eftersom de religiösa ledarna inte gav folket sann kunskap om Gud hade de tagit bort möjligheten för många att förstå Guds ord och komma in i Guds rike.

pressa honom hårt: Det här uttrycket kan syfta på att trängas i bokstavlig bemärkelse, men här verkar det beskriva de religiösa ledarnas fientliga inställning. De pressade Jesus i ett försök att skrämma honom. Det grekiska verb som används här återges med ”hatade” i Mk 6:19, för där beskriver ordet Herodias hat mot Johannes döparen.

Media

Skorpioner
Skorpioner

Skorpioner kan vara mellan 2,5 och 20 cm långa, och av de över 600 arter som finns har man hittat ett tiotal i Israel och Syrien. Ett skorpionstick är normalt sett inte dödligt för människor, men flera arter har ett gift som proportionellt sett är starkare än hos många farliga ökenormar. Den giftigaste skorpionen i Israel är den gula Leiurus quinquestriatus (som visas här). I Upp 9:3, 5, 10 nämns den stora smärta som ett skorpionstick orsakar. Skorpioner var vanliga i Judeens vildmark och i ”den stora och skrämmande vildmarken” på Sinaihalvön. (5Mo 8:15)

Lampställ
Lampställ

Den här illustrationen av ett lampställ (1) är en konstnärs återgivning baserad på fynd från första århundradet som man gjort i staden Efesos och i Italien. Ett lampställ av den här modellen fanns förmodligen i relativt välbeställda hem. I enklare hem hängdes oljelampan från taket, ställdes i en nisch i väggen (2) eller sattes på ett lampställ av lera eller trä.

Vinruta
Vinruta

Vinruta är en starkt doftande flerårig halvbuske som blir omkring en meter hög. Den har ludna stammar med grågröna blad och klasar med gula blommor. Både den art av vinruta som vi ser här (Ruta chalepensis latifolia) samt en annan art (Ruta graveolens) växer i Israel. På Jesus tid kan man ha använt vinruta både i medicinskt syfte och som krydda. Denna planta nämns bara en gång i Bibeln, i Lu 11:42, där Jesus fördömer fariséerna eftersom de betalade tionde på ett så hycklande sätt. (Jämför Mt 23:23.)

Torget
Torget

Vissa torg, som det på bilden, låg utmed en väg. Försäljarna ställde ofta ut så mycket varor på gatan att det blev svårt att ta sig fram. Förutom matvaror kunde man köpa bruksföremål, lerkrukor och dyrbara glasföremål. Eftersom det inte fanns något sätt att kyla ner varor, var man tvungen att gå till torget varje dag för att handla. Här fick man höra nyheter från försäljare eller andra som var på besök, barnen kunde leka och de som var utan arbete kunde se om de blev erbjudna något. Jesus botade sjuka på torget, och Paulus förkunnade. (Apg 17:17) De stolta fariséerna och de skriftlärda utnyttjade i stället torgens offentlighet till att synas och få folkets uppmärksamhet.