den här liknelsen: Eller ”det här bildspråket”. (Se studienot till Mt 13:3.)

tio: Som det framkommer i studienoten till silvermynt i den här versen var ett sådant silvermynt värt omkring en dagslön. Men det här borttappade myntet kan ha varit särskilt värdefullt för kvinnan därför att det ingick i en uppsättning av tio mynt, kanske en släktklenod eller ett smycke. Hon behövde tända en lampa när hon skulle leta efter det, för även om det fanns ett fönster i huset var det i regel ganska litet. Hus på den tiden hade vanligtvis lergolv, så kvinnan sopade golvet för att hitta myntet.

silvermynt: Ordagrant ”drakmer”. Drakman var ett grekiskt silvermynt. Vid tiden för Jesus tjänst på jorden vägde drakman förmodligen omkring 3,4 g. Under det första århundradet ansåg grekerna att drakman var likvärdig med denaren, medan den romerska staten officiellt beräknade drakmans värde till tre fjärdedels denar. Judarna betalade en årlig tempelskatt på två drakmer (en dubbeldrakma). (Se studienot till Mt 17:24, Ordförklaringar under ”Drakma” och Tillägg B14.)

silvermyntet: Ordagrant ”drakman”. (Se studienot till Lu 15:8, Ordförklaringar under ”Drakma” och Tillägg B14.)

En man hade två söner: Liknelsen om den förlorade sonen är unik på flera sätt. Det är en av Jesus längsta liknelser. Ett utmärkande drag är att det är en familjerelation som beskrivs. I andra liknelser använder Jesus ofta livlösa saker, som olika slags säd och jordmåner eller den opersonliga relationen mellan en herre och hans tjänare. (Mt 13:18–30; 25:14–30; Lu 19:12–27) Men i den här liknelsen lyfter Jesus fram den nära relation som en pappa har till sina söner. Många som hör den här berättelsen har kanske inte en sådan varm och omtänksam pappa. Den här liknelsen målar upp en bild av den djupa medkänsla och kärlek som vår himmelske Far känner för sina barn här på jorden, både för dem som stannar hos honom och dem som vänder tillbaka till honom efter att ha kommit på avvägar.

den yngste: Enligt Moses lag fick den förstfödde en dubbel del av arvet. (5Mo 21:17) I den här liknelsen fick alltså den yngre sonen hälften så mycket som sin storebror.

festade han upp: Eller ”levde han slösaktigt (ansvarslöst) och gjorde av med”. Ett besläktat grekiskt ord för ”slösaktigt (ansvarslöst)” används i Ef 5:18; Tit 1:6; 1Pe 4:4 och syftar då på att leva hämningslöst eller vilt. Det grekiska ord som kan återges med frasen ”gjorde av med” betyder ordagrant ”skingra (i olika riktningar)”. (Lu 1:51; Apg 5:37) I Mt 25:24, 26 har samma ord återgetts med ”tröska” (vilket man gjorde genom att kasta upp säd i luften). Här används det i betydelsen att kasta bort pengar, att slösa.

vakta svin: Enligt lagen var svin orena djur, så det var förödmjukande för en jude att ha detta arbete. (3Mo 11:7, 8)

fröskidorna: Fröskidorna, eller baljorna, som växer på johannesbrödträdet är läderartade och glänsande brunvioletta, och som deras grekiska namn (kerạtion, ”litet horn”) antyder liknar de till formen ett böjt horn. Det är vanligt än i dag att man använder dessa fröskidor som foder till hästar, kor och svin. Den unge mannen ville till och med äta det som svinen åt, vilket visar hur lågt han hade sjunkit. (Se studienot till Lu 15:15.)

mot dig: Eller ”inför dig”, ”i dina ögon”. Den grekiska prepositionen enọ̄pion, som ordagrant betyder ”inför”, ”i [någons] ögon”, används på ett liknande sätt i 1Sa 20:1 i Septuaginta. I den versen frågar David Jonatan: ”På vilket sätt har jag syndat mot din far?”

arbetare: När den yngste sonen kom hem hade han tänkt be sin pappa om att betrakta honom som en arbetare, inte som en son. En sådan arbetare var inte ens medlem av hushållet, som tjänarna var, utan var en utomstående som oftast lejdes för en dag i taget. (Mt 20:1, 2, 8)

kysste sin son: Eller ”kysste sin son ömt”. Det verkar som att det grekiska ord som har återgetts med ”kysste” står i en form som anger eftertryck och är besläktat med verbet filẹō. Ibland återges det verbet med ”kyssa” (Mt 26:48; Mk 14:44; Lu 22:47), men oftast betyder det ”älska”, ”tycka mycket om” (Joh 5:20; 11:3; 16:27). När pappan i liknelsen tog emot sin ångerfulle son på detta varma och vänliga sätt visade han att han välkomnade honom med öppna armar.

kallas din son: En del handskrifter lägger till: ”Låt mig bli som en av dina arbetare”, men den nuvarande lydelsen har stöd i flera tidiga, väl ansedda handskrifter. En del forskare menar att detta tillägg gjordes för att versen skulle bli mer lik Lu 15:19.

kläder ... ring ... sandaler: Det här var inga vanliga kläder, utan de finaste de hade. Det kan ha varit en rikt broderad dräkt av det slag som man erbjöd en ärad gäst. Och när sonen fick en ring på fingret var det en symbol för pappans tillgivenhet och kärlek och för den ära, värdighet och status som sonen fick tillbaka. Tjänare hade vanligtvis inte ringar eller sandaler. Så pappan visade tydligt att hans son var välkommen tillbaka som en fullvärdig medlem av familjen.

slösat bort: Eller ”förtärt”. Det grekiska ord som används ger en målande beskrivning av hur den yngre sonen slösade bort pappans tillgångar.