Lukasevangeliet 5:1–39
Studienoter
Gennesaretsjön: Ett annat namn på Galileiska sjön, en insjö i norra Israel. (Mt 4:18) Den kallas också Kinneretsjön (4Mo 34:11) och Tiberiassjön. (Se studienot till Joh 6:1.) Sjön ligger ungefär 210 m under havsytan, och den är 21 km lång från norr till söder och 12 km bred. Dess största djup är 48 m. Gennesaret är namnet på en liten slätt vid sjöns nordvästra strand. En del forskare menar att Gennesaret förmodligen är den grekiska formen av det äldre hebreiska namnet Kinneret. (Se studienot till Mt 14:34 och Tillägg A7, Karta 3B, ”Händelser vid Galileiska sjön”.)
undervisa folket från båten: Se studienot till Mt 13:2.
fick: Ordagrant ”inneslöt”, som i ett nät.
delägare: Dvs. i fiskeverksamheten.
en man som var full av spetälska: Spetälska var en allvarlig hudsjukdom. När Bibeln talar om spetälska är det inte begränsat till den sjukdom som kallas så i dag. Alla som hade fått diagnosen spetälska var utstötta ur samhället så länge de var sjuka. (3Mo 13:2, fotnot, 45, 46; se Ordförklaringar under ”Spetälska”.) När Matteus och Markus beskriver samma händelse säger de bara att det var en man ”som led av spetälska”. (Mt 8:2; Mk 1:40) Men läkaren Lukas förstod att det fanns flera stadier av sjukdomen. (Kol 4:14) Vid detta tillfälle beskriver Lukas mannen som ”full av spetälska”, något som tydligtvis betyder att sjukdomen var långt framskriden. (Se studienot till Lu 4:38, där Lukas beskriver allvarlighetsgraden av en annan sjukdom.)
rörde vid honom: Se studienot till Mt 8:3.
Det vill jag: Se studienot till Mt 8:3.
visa dig för prästen: Se studienot till Mk 1:44.
han drog sig ofta undan till avskilda platser för att be: Det här är ett av flera tillfällen där det bara är Lukas som nämner att Jesus bad. (Se studienoter till Lu 3:21; 9:28.) De grekiska verbformerna i den här versen förmedlar tanken på att Jesus hade vanan att be. Det grekiska ord som återgetts med ”avskilda platser” (ẹrēmos) syftar ofta på en öken eller vildmark, men det kan också syfta på en enslig, avskild eller isolerad plats rent allmänt. (Mt 14:13; Mk 1:45; 6:31; Lu 4:42; 8:29) Jesus var ingen enstöring, utan älskade att vara tillsammans med andra. (Mt 9:35, 36; Lu 8:1; 19:7–10; Joh 11:5) Men han älskade sin Fars sällskap ännu mer, och därför drog han sig ofta undan. Han ville vara ensam med Jehova och be till honom på ett fritt och öppet sätt. (Mt 14:23; Mk 1:35)
Jehovas kraft: Även om grekiska handskrifter använder ordet Kỵrios (Herre) här, finns det goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Sammanhanget visar tydligt att Kỵrios syftar på Gud. Det grekiska ordet för ”kraft”, eller ”styrka”, dỵnamis, förekommer i Septuaginta där den hebreiska texten talar om Jehovas kraft, eller styrka, och använder tetragrammet i sammanhanget. (Ps 21:1, 13; 93:1; 118:15; se Tillägg C3 introduktion; Lu 5:17.)
tog bort teglet: Både Matteus (9:1–8), Markus (2:1–12) och Lukas berättar om hur Jesus botar en förlamad man. De tre skildringarna kompletterar varandra. Matteus nämner inget om att man firade ner mannen genom taket, medan Markus förklarar att mannens vänner gjorde en öppning i taket och firade ner honom på en bår. Lukas säger att mannens vänner ”tog bort teglet”. (Se studienot till Mk 2:4.) Det grekiska ord som har återgetts med ”tegel” (kẹramos) kan avse lera, alltså materialet som teglet var tillverkat av. Men här står det grekiska ordet i plural och verkar därför avse taktegel. Det finns belägg för att man använde taktegel i Israel på den här tiden. Utifrån skildringarna i Markus och Lukas går det inte att slå fast exakt hur taket såg ut. Teglet kan antingen ha lagts ovanpå lertaket eller på något sätt murats in i leran. I vilket fall som helst visar skildringarna tydligt att vännerna till den förlamade mannen gjorde stora ansträngningar för att han skulle få träffa Jesus. Detta visar vilken stark tro de hade, och alla tre skildringar nämner att ”Jesus såg deras tro”. (Lu 5:20)
såg deras tro: Se studienot till Mt 9:2.
Människosonen: Se studienot till Mt 8:20.
förlåta synder på jorden ...: Se studienot till Mt 9:6.
Levi: I parallellskildringen i Mt 9:9 kallas denne lärjunge Matteus. När Markus och Lukas omtalar honom som en före detta skatteindrivare använder de namnet Levi (Mk 2:14), men när de omtalar honom som en av apostlarna använder de namnet Matteus (Mk 3:18; Lu 6:15; Apg 1:13). Bibeln säger inte om Levi hade namnet Matteus redan innan han blev en lärjunge till Jesus. (Se studienot till Mk 2:14.)
skattekontoret: Se studienot till Mk 2:14.
Bli min efterföljare: Se studienot till Mk 2:14.
skatteindrivare: Se studienot till Mt 5:46.
åt: Eller ”låg till bords”. (Se studienot till Mk 2:15.)
fasta: Se studienot till Mt 6:16.
brudgummens vänner: Se studienot till Mt 9:15.
vin i ... vinsäckar: Se studienot till Mt 9:17.
fint: Eller möjligen ”finare (bättre)”, enligt en del handskrifter.
Media
På grund av torkan 1985/1986 sjönk vattennivån kraftigt i Galileiska sjön, och skrovet på en forntida båt blev synligt i leran. Det visade sig vara lämningar av en båt som var 8,2 m lång och 2,3 m bred och hade en höjd på 1,3 m. Arkeologer menar att båten byggdes någon gång under första århundradet f.v.t. och första århundradet v.t. Animationen visar hur båten kan ha sett ut när den var i bruk och seglade på sjön för omkring 2 000 år sedan. Lämningarna av båten finns nu att se på ett museum i Israel.
Bibeln nämner fisk, fiske och fiskare många gånger i samband med Galileiska sjön. Det finns ca 18 fiskarter i den här sjön. Av dem är tio arter intressanta för fiskare. Dessa arter kan delas in i tre kommersiellt viktiga grupper. Den första gruppen omfattar tre arter av barb (på bilden visas Barbus longiceps) (1). De har fått det semitiska namnet biny, som betyder ”hår”, eftersom de har skäggtömmar vid mungiporna. De lever av sniglar och andra blötdjur och av småfisk. En av arterna kan bli 75 cm lång och väga mer än 7 kg. Den andra gruppen kallas musht (på bilden visas Tilapia galilea) (2), som betyder ”kam” på arabiska. Detta namn kommer av att de fem arterna i den här gruppen har en kamliknande ryggfena. En av de arterna kan bli ca 45 cm lång och väga omkring 2 kg. Den tredje gruppen är sardin (på bilden visas Acanthobrama terrae sanctae) (3), som påminner om strömming. Sedan gammalt konserverar man sardiner genom saltning.
Den här illustrationen baseras på de lämningar av en fiskebåt som har grävts fram ur leran nära strandkanten vid Galileiska sjön samt en mosaik som hittades i ett hus från första århundradet i kuststaden Migdal. Den här typen av båt riggades med mast och ett eller flera segel, och den kan ha haft en besättning på fem man – fyra roddare och en rorsman, som stod på ett litet däck i aktern. Båten var omkring 8 m lång, och på mitten var den 2,5 m bred och hade ett djup på 1,25 m. Den kunde tydligtvis ha omkring 13 man ombord.