Matteusevangeliet 25:1–46
Fotnoter
Studienoter
tio unga kvinnor ... för att möta brudgummen: På Bibelns tid var det en viktig del av bröllopsceremonin att bruden högtidligt fördes från sin fars hem till brudgummens eller svärfaderns hem. Brudgummen, klädd i sina bästa kläder, lämnade sitt hem på kvällen för att tillsammans med sina vänner gå till brudens föräldrahem. Därifrån gick paret till brudgummens hem, åtföljda av musiker och sångare och vanligtvis några som bar lampor. Människor längs vägen visade stort intresse för processionen. (Jes 62:5; Jer 7:34; 16:9) Unga kvinnor som bar lampor var tydligtvis med bland dem som slöt sig till processionen. Eftersom det inte fanns någon orsak till brådska kunde det dra ut på tiden, och några av dem som väntade längs vägen kunde därför bli dåsiga och somna. På grund av den långa väntetiden kunde lamporna behöva fyllas på med olja med jämna mellanrum. Sången och jubelropen kunde höras på långt håll. När sedan brudgummen och hans följe hade gått in i huset och stängt dörren var det för sent för andra gäster att komma in. (Mt 25:5–12; se studienot till Mt 1:20.)
förståndiga: Eller ”visa”, ”kloka”. (Se studienot till Mt 24:45.)
gjorde i ordning sina lampor: Syftar tydligtvis på att de gjorde sådana nödvändiga förberedelser som att klippa vekarna och fylla på olja, så att lamporna kunde lysa klart.
Var alltså hela tiden vaksamma: Ordagrant ”Håll er vakna”. Den här uppmaningen om att hålla sig andligt vaken är huvudtanken i liknelsen med de tio unga kvinnorna. (Se studienoter till Mt 24:42; 26:38.)
talenter: En grekisk talent var inte ett mynt, utan en vikt- och myntenhet. En grekisk silvertalent motsvarade 20,4 kg och var värd omkring 6 000 drakmer eller romerska denarer. Den motsvarade ca 20 årslöner för en vanlig arbetare. (Se Tillägg B14.)
pengar: Ordagrant ”silver”, dvs. silver som användes som pengar.
grävde ner din talent: Något som vittnar om att detta var en vanlig företeelse är att arkeologer och jordbrukare i Bibelns länder har hittat många nedgrävda värdesaker och mynt.
bank ... ränta: Under det första århundradet hade bankirer, de som lånade ut pengar, en framträdande ställning i Israel och kringliggande länder. Lagen förbjöd israeliterna att kräva ränta när de lånade ut till behövande judiska landsmän (2Mo 22:25), men den nämnde uttryckligen att det var tillåtet att ta ränta av utlänningar, troligen som en slags affärsverksamhet (5Mo 23:20). På Jesus tid var det tydligtvis vanligt att man fick ränta på pengar som man hade satt in hos bankirer.
gnissla tänder: Se studienot till Mt 8:12.
Människosonen: Se studienot till Mt 8:20.
kommer: Se studienot till Mt 24:30.
som en herde skiljer fåren från getterna: Jesus hänvisar här till något som var en välbekant syn för hans åhörare. På Bibelns tid var det vanligt att herdar tog hand om både får och getter. (1Mo 30:32, 33; 31:38) Får och getter betade ofta tillsammans i Mellanöstern, och herden såg lätt skillnad på dem när han ville skilja dem åt. Det kunde finnas flera olika skäl till att man ville göra det. Det kunde till exempel göras i samband med bete, avel, mjölkning, klippning eller slakt, eller så grupperade man djuren för att de skulle hålla sig varma på natten. Vad orsaken än var, så är liknelsen en bra bild av det åtskiljande som kommer att äga rum när ”Människosonen kommer i sin strålande prakt”. (Mt 25:31)
på sin högra sida ... på sin vänstra: I en del sammanhang är både den högra och den vänstra sidan förknippade med ära och myndighet (Mt 20:21, 23), men den mest ärofulla platsen var alltid den högra (Ps 110:1; Apg 7:55, 56; Rom 8:34). Men både här och i Mt 25:34, 41 görs det en tydlig skillnad mellan den godkända ställningen på kungens högra sida och den förkastade ställningen på hans vänstra. (Jämför Pre 10:2, fotnoter.)
getterna: Jesus talar här om människor som inte ger sitt stöd åt hans andliga bröder, men det behöver inte betyda att han använder getter i den här liknelsen på grund av några negativa drag hos dessa djur. Det är sant att getter rent allmänt är mer självständiga och ibland mer envisa än får. Men de var rena djur för judarna och kunde användas i stället för får vid påskmåltiden. (2Mo 12:5; 5Mo 14:4) Och enligt den mosaiska lagen skulle blodet från en get användas på den årliga försoningsdagen för att åstadkomma försoning för Israels synder. (3Mo 16:7–27) Det verkar som om Jesus helt enkelt lät getterna representera en grupp av människor och fåren en annan. (Mt 25:32)
ta emot ert arv: Grundbetydelsen av det grekiska verbet är att en arvinge tar emot något som han har rätt till, ofta till följd av släktskap, till exempel när en son får ärva sin far. (Gal 4:30) Men i den här versen, i likhet med de flesta ställen där det här ordet förekommer i de kristna grekiska skrifterna, används det i vidare bemärkelse, nämligen att få ta emot något som en belöning från Gud. (Mt 19:29; 1Kor 6:9)
rike: I Bibeln används ordet för ”rike” på många olika sätt, bland annat i betydelsen ”område eller land som styrs av en kung”, ”kungamakt”, ”kungadöme” och ”bli styrd av en kung”. Här används det tydligtvis om att ta emot de fördelar eller välsignelser som är kopplade till att bli styrd av Guds rike och att njuta av livet i det område som detta rike styr över.
världens grundläggning: Det grekiska ordet för ”grundläggning” återges med att ”bli gravid” i Heb 11:11. När det används i samband med ”världen”, som det gör här, syftar det tydligtvis på den tidpunkt då Adam och Evas barn avlades och kom till världen. Jesus förknippade detta uttryck med Abel, som tydligtvis var den första människa från ”världens grundläggning” som kunde återlösas och som har fått sitt namn inskrivet i livets bokrulle. (Lu 11:50, 51; Upp 17:8)
naken: Det grekiska ordet gymnọs kan betyda ”oklädd”, ”utan ytterkläder”. (Jak 2:15, fotnot)
säger er: Se studienot till Mt 5:18.
bröder: Pluralformen av det grekiska ordet för ”broder” kan syfta på både män och kvinnor.
evig död: Ordagrant ”evigt avskärande (bortkapande)”. Det grekiska ordet kọlasis användes om att beskära träd, att ta bort onödiga grenar. Det här avskärandet skulle vara evigt, eftersom de skulle bli avskurna från livet utan något hopp om en uppståndelse.
Media
En jordbrukare använde en kastskovel för att kasta upp tröskad säd i luften. De tunga kornen föll ner på tröskplatsen igen, medan de lättare agnarna blåstes bort av vinden. Jordbrukaren gjorde detta om och om igen tills kornen var helt rensade från agnar.