Det verkar som att Paulus skrev det här brevet någon gång mellan 61 och 64 v.t., dvs. mellan hans första och andra fångenskap i Rom. Brevet antyder att Paulus hade varit på Kreta tillsammans med Titus. (Tit 1:5) På väg till sin första fångenskap i Rom var han på en båt som seglade längs Kretas kust. Men det finns ingenting som tyder på att Paulus förkunnade på Kreta då. Han kan därför ha varit där någon gång efter att han släpptes från sin första fångenskap och innan han fängslades i Rom för andra och sista gången. Paulus var troligen i Makedonien när han skrev brevet till Titus. (1Ti 1:3)

Syftet med brevet var att ge Titus vägledning och visa att han hade Paulus fulla stöd när han hjälpte församlingarna på Kreta. (Tit 1:5; 2:15) Titus hade ett väldigt svårt uppdrag på Kreta.

• Det fanns risk för splittringar i församlingarna. Några som var upproriska höll sig till omskärelsen, möjligen lärde de ut att det var nödvändigt för att bli räddad. De propagerade också för ”judiska fabler” och ”bud från människor”. På det här sättet bröt de ner tron hos hela familjer. (Tit 1:10, 11, 14) Titus skulle tillrättavisa sådana personer strängt. (Tit 1:13; 3:9–11)

• De kristna på Kreta kom från en otroligt dålig miljö. Det verkar som att några av dem fortfarande hade de dåliga karaktärsdrag som kreterna var kända för. (Tit 1:12; 3:2) Titus behövde visa vad som krävdes av en kristen, gammal som ung, man som kvinna, slav som frigiven. Han skulle vara ett bra exempel för andra i att göra gott och ”undervisa om det som är rent”. (Tit 2:1–12)

Paulus brev till Titus har många likheter med Paulus första brev till Timoteus, som skrevs vid ungefär samma tid. De har en liknande stil, och några av huvudtankarna är desamma. I båda breven nämner Paulus till exempel kvalifikationerna för tillsyningsmän. (1Ti 3:1–7; Tit 1:6–9) Paulus två brev till Timoteus och hans brev till Titus kallas ibland pastoralbreven. Ordet ”pastoral” kommer från ett latinskt ord som betyder ”vara herde för”, ”föra på bete”. Paulus skrev de här tre breven till andliga herdar och gav dem vägledning om hur de skulle ta hand om och skydda Kristus får.

Alla väl ansedda gamla förteckningar över de kristna grekiska skrifterna, från det muratoriska fragmentet (100-talet v.t.) och framåt, listar det här brevet bland Paulus skrifter. De tidiga skribenterna Irenaeus (100-talet v.t.) och Origenes (200-talet v.t.) citerar från Titusbrevet. Brevet finns med i de viktiga bibelhandskrifterna Codex Sinaiticus och Codex Alexandrinus. Ett papyrusfragment (kallas P³²), som är ett kodexblad från omkring 200 v.t., innehåller Tit 1:11–15 och 2:3–8. (Se ”Papyrusfragment som innehåller delar av Paulus brev till Titus” i Mediagalleriet.) Det här fragmentet finns på John Rylands-biblioteket i Manchester i England.