APOSTLAGÄRNINGARNA 1:24 ”Jehova, du som känner allas hjärtan”

SKÄL: Även om tillgängliga grekiska handskrifter använder ordet ”Herre” (Kỵrios) här, finns det goda skäl att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. I de hebreiska skrifterna identifieras Jehova som den som kan läsa hjärtan. (5 Moseboken 8:2; 1 Samuelsboken 16:7; 1 Kungaboken 8:39; 1 Krönikeboken 28:9; Psalm 44:21; Jeremia 11:20; 17:10) I det här sammanhanget skulle det alltså ha varit naturligt för dessa hebreisktalande judar att använda Guds namn när de bad till Gud. Det grekiska ordet kardiognọ̄stēs (ordagrant ”kännare av hjärtan”) förekommer bara här och i Apostlagärningarna 15:8, där det helt klart syftar på Gud. Så även om tillgängliga grekiska handskrifter till Apostlagärningarna använder ordet Kỵrios (Herre) här, ger sammanhanget och kopplingen till de hebreiska skrifterna samt ordet Kỵrios oklara syftning goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten.

STÖD:

• I The Anchor Yale Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1998, (bd 31) står det om Apostlagärningarna 1:24: ”Herre, du känner allas hjärtan. Den kristna församlingen riktade sig till Gud med Kyrie [en form av Kỵrios], en titel som även på andra ställen används av Lukas för ... [Gamla testamentets] Jahve (Lukas 1:16, 32, 68; 4:8, 12; 10:27; 19:38; 20:37, 44; Apostlagärningarna 2:39; 3:22; 5:9).” Med avseende på uttrycket ”känner ... hjärtan” sägs det vidare i detta referensverk att ”det är en titel på Gud som bara förekommer i kristna skrifter”.

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 1:24 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• I The Companion Bible, med noter av E.W. Bullinger, 1999 års tryckning, i Tillägg 98, ”Namn och titlar på Gud i Nya testamentet”, nämns Apostlagärningarna 1:24 på sidan 143 under rubriken ”HERREN ... Används om Jehova”.

• I Aramaic English New Testament (tredje upplagan) av Andrew Gabriel Roth, 2008, står det i den här versen: ”Du Herre JHWH vet vad som finns i allas hjärtan.” Fotnoten till den här versen lyder: ”De tidiga talmidim anropade JHWH:s namn i bön; men detta höljdes i dunkel när allmänna grekiska uttryck fick ersätta det personliga förbundsnamnet på JHWH. Detta var ett brott mot buden: Lägg inte till och ta inte heller bort något från Ordet D’varim/5 Mos. 4:2 och missbruka inte JHWH:s namn, Sh’mot [2 Mos.] 20:7.”

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 17, 22, 23, 29, 30, 32, 36, 44, 65, 66, 93, 96, 100, 106, 115, 125, 132, 138, 139, 145–147, 160, 164, 201, 310, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 2:39 ”alla som Jehova, vår Gud, drar till sig”

SKÄL: Tillgängliga grekiska handskrifter använder ordet Kỵrios (Herre) här, men sammanhanget (Apostlagärningarna 2:33–38) visar att ”löftet” som Petrus nämner i den här versen syftar på det som sägs i Joel 2:28–32 om att helig ande skulle utgjutas. Frasen ”alla som Jehova, vår Gud, drar till sig” verkar därför anknyta till orden i slutet av Joel 2:32. I den hebreiska texten används Guds namn tre gånger i Joel 2:32, och versen säger uttryckligen att det är Jehova som kallar, eller drar, människor. Dessutom är kombinationen Kỵrios (Herre) och Theọs (Gud) tillsammans med ett personligt pronomen (här återgivet med ”Jehova, vår Gud”) vanligt i citat från eller anspelningar på de hebreiska skrifterna. (Jämför uttrycket ”Jehova, din [er] Gud” i Lukas 4:8, 12; 10:27 och Apostlagärningarna 3:22.) Det är också värt att lägga märke till att den ologiska avsaknaden av bestämd artikel framför Kỵrios gör att Kỵrios får samma funktion som ett egennamn. Kopplingen som dessa ord har till de hebreiska skrifterna, avsaknaden av bestämd artikel på grekiska samt ordet Kỵrios oklara syftning ger alltså goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. (Se kommentar till Lukas 1:16.)

STÖD:

• I The Interpretation of the Acts of the Apostles av R.C.H. Lenski, 1934, sägs det på sidan 110 om den här versen: ”Κύριος ὁ Θεὸς [Kỵrios ho Theọs] = Jahve Haelohim ... denna förbundsherre och allsmäktige Gud utövar sin makt till nytta för Israel.”

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 2:39 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• I ΙΗΣΟΥΣ ΚΥΡΙΟΣ [Iēsous Kỵrios] Their Usage and Sense in Holy Scripture av Herman Heinfetter, 1857, nämns Apostlagärningarna 2:39 som ett av de avsnitt där ”utelämnandet av artikeln framför Κυριος [Kỵrios] ... visar att benämningen syftar på den Allsmäktige Guden”.

• I The Anchor Yale Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1998, (bd 31) nämns Apostlagärningarna 2:39 i en not till Apostlagärningarna 1:24 som ett exempel på att titeln Kỵrios ”även på andra ställen används av Lukas för ... [Gamla testamentets] Jahve”. (Se kommentar till Apostlagärningarna 1:24.)

• I Complete Jewish Bible av David H. Stern, 1998, är ordet ”ADONAJ” skrivet med en versal och resten kapitäler i den här versen. I förordet skriver översättaren: ”Ordet ’ADONAJ’ används ... där jag, som översättare, menar att ’kurios’ är en grekisk återgivning av tetragrammet.”

• I The Companion Bible, med noter av E.W. Bullinger, 1999 års tryckning, står HERREN med en versal och resten kapitäler i huvudtexten till Apostlagärningarna 2:39 för att visa att denna förekomst syftar på Jehova. I Tillägg 98, ”Namn och titlar på Gud i Nya testamentet”, nämns Apostlagärningarna 2:39 på sidan 143 under rubriken ”HERREN ... Används om Jehova”.

• I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949, (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961) står det i en fotnot till Apostlagärningarna 2:21: ”’Jehova,’ så ock i vers 39.”

• I The Scofield Reference Bible av C.I. Scofield, 1909, står det i en marginalanteckning till Apostlagärningarna 2:39: ”Jehova. Joel 2.32.”

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 17, 18, 22–24, 32–35, 37, 40, 41, 43, 44, 46, 48, 52, 61, 65, 66, 88, 90, 95, 100–102, 105, 106, 114, 115, 117, 125, 138, 144–147, 154, 163–167, 172, 181, 185–187, 201, 202, 223, 236, 243, 244, 271, 273, 275, 293, 306, 310, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 2:47 ”varje dag lät Jehova nya människor ansluta sig till lärjungarna, människor som skulle bli räddade”

SKÄL: Även om tillgängliga grekiska handskrifter använder ordet ”Herren” (ho Kỵrios) här, finns det goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I Apostlagärningarna, kapitel 2, förekommer Kỵrios åtta gånger. Två av dessa förekomster syftar tydligt på Jesus och återges därför med ”Herre”. (Apostlagärningarna 2:34b, 36) Av de återstående sex förekomsterna är fyra i citat från de hebreiska skrifterna (Apostlagärningarna 2:20, 21, 25, 34a), där Guds namn förekommer i den hebreiska grundtexten, och därför återges de med ”Jehova”. En annan förekomst (Apostlagärningarna 2:39) anspelar helt klart på orden i Joel 2:32, där Guds namn förekommer tre gånger. Här i Apostlagärningarna 2:47 visar sammanhanget att det är Gud som åsyftas med ordet Kỵrios. Dessutom påminner frasen som har återgetts med ”som skulle bli räddade” om sista delen av Joel 2:32. Det var den första delen av den versen som Petrus citerade i Apostlagärningarna 2:21. Så på grund av sammanhanget och kopplingen till de hebreiska skrifterna samt ordet Kỵrios oklara syftning används Guds namn i huvudtexten. (Se kommentar till Apostlagärningarna 2:39.)

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 2:47 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• I The Companion Bible, med noter av E.W. Bullinger, 1999 års tryckning, i Tillägg 98, ”Namn och titlar på Gud i Nya testamentet”, nämns Apostlagärningarna 2:47 på sidan 143 under rubriken ”HERREN ... Används om Jehova”.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 31–33, 37, 41, 44, 48, 65, 94, 99–102, 115, 125, 144–147, 167, 172, 187, 201, 202, 250, 263, 265, 271, 310}

APOSTLAGÄRNINGARNA 3:19 ”Då ska Jehova ge er nya krafter”

SKÄL: I tillgängliga grekiska handskrifter står det ordagrant ”Herrens ansikte”. Men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Det grekiska ordet för ”Herre” (Kỵrios) förekommer även i Apostlagärningarna 3:22 i ett citat från 5 Moseboken 18:15, där tetragrammet förekommer i den hebreiska grundtexten. (Se studienot till Apostlagärningarna 3:22.) Petrus uppmanar de judar som handlade i okunnighet när de förkastade Jesus att ångra sig, för då ska Gud förlåta dem. Sammanhanget till Apostlagärningarna 3:17–22 visar därför att Kỵrios i Apostlagärningarna 3:19 syftar på Jehova Gud. I de hebreiska skrifterna är frasen ”Jehovas ansikte” en kombination av det hebreiska ordet för ”ansikte” och tetragrammet. Ofta återges denna kombination med endast ”Jehova”. (1 Moseboken 3:8; 2 Moseboken 34:24; Domarboken 5:5; Psalm 34:16; Klagovisorna 4:16) Även om tillgängliga avskrifter av Septuaginta innehåller Kỵrios i dessa verser, finns det handskrifter som visar att tidiga avskrifter av Septuaginta innehöll Guds namn. Så både sammanhanget och kopplingen som detta uttryck har till de hebreiska skrifterna ger stöd för att här betrakta Kỵrios som en ersättning för Guds namn.

STÖD:

• I The Interpretation of the Acts of the Apostles av R.C.H. Lenski, 1934, sägs det på sidan 141 om den här versen: ”Tider av vederkvickelse eller svalka från Herrens (Jahves) närvaro.”

• I The Anchor Yale Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1998, (bd 31) finns det en kommentar till Apostlagärningarna 3:20 om uttrycket i Apostlagärningarna 3:19 som lyder: ”Kyrios används om Jahve, Guden i GT [Gamla testamentet], precis som i 2:39; Lukas 1:16, 32, 68; 4:12; 10:27; 20:37.”

• I The Companion Bible, med noter av E.W. Bullinger, 1999 års tryckning, står HERREN med en versal och resten kapitäler i huvudtexten till Apostlagärningarna 3:19 för att visa att denna förekomst syftar på Jehova.

REFERENSER: J^{14–18, 22, 23, 28–32, 34, 35, 38, 40, 41, 43, 44, 46, 47, 52, 65, 88, 93, 95, 96, 100–102, 105, 106, 114, 115, 138, 144–147, 154, 167, 172, 186, 187, 201, 202, 250, 265, 271, 273, 275, 295, 306, 310, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 4:29 ”Nu, Jehova, lyssna till deras hotelser”

SKÄL: Även om tillgängliga grekiska handskrifter använder ordet ”Herre” (Kỵrios) här, finns det goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Till exempel är dessa ord en del av en bön som riktades till vår ”suveräne Herre” (Apostlagärningarna 4:24b), ett uttryck som är en återgivning av det grekiska ordet despọtēs. Detta ord förekommer även i Lukas 2:29 i en bön som riktas till Gud. I bönen här i Apostlagärningarna 4:24b–30 kallas Jesus för ”din helige tjänare”. Detta visar att Kỵrios här inte syftar på Jesus, utan på Jehova Gud. Lärjungarnas bön innehåller ett citat från Psalm 2:1, 2, där Guds namn förekommer. (Se studienot till Apostlagärningarna 4:26.) När de bad Jehova att ”lyssna till deras hotelser”, dvs. hotelserna från Sanhedrin, formulerade de sig på ett sätt som påminner om böner som finns nedskrivna i de hebreiska skrifterna. Exempel på detta finns i 2 Kungaboken 19:16, 19 och Jesaja 37:17, 20, där Guds namn förekommer. (Se kommentar till Apostlagärningarna 1:24.)

STÖD:

• I The Expositor’s Greek Testament av W. Robertson Nicoll, 2002, (bd II, s. 68) finns denna kommentar till Apostlagärningarna 1:24: ”Det är sant att i Apostlagärningarna 4:29 används Κύριος [Kỵrios] i en bön som helt klart är riktad till Herren Jehova.”

• I The Anchor Yale Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1998, (bd 31) står det om Apostlagärningarna 4:29: ”Jämför 2Ku 19:19. De kristna anropar Gud om att han ska uppmärksamma hotelserna som Sanhedrin har riktat mot Petrus och Johannes, och i förlängningen mot dem alla. De bönfaller Gud om att han ska lyssna till ’hoten’ som är riktade mot dem.” Guds namn förekommer i den hebreiska texten till 2 Kungaboken 19:19.

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 4:29 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 29–36, 40, 41, 43, 46, 61, 65, 66, 88, 93, 100–102, 114, 115, 132, 145–147, 222, 237, 250, 265, 271, 275, 283, 295, 306, 310, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 5:9 ”Jehovas ande”

SKÄL: De flesta grekiska handskrifter har lydelsen ”Herres ande” (to pneuma Kyrịou) här, men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Samma uttryck finns i Lukas 4:18 som en del av ett citat från Jesaja 61:1, där den hebreiska grundtexten använder tetragrammet tillsammans med ordet för ”ande”. (Se studienot till Lukas 4:18.) Uttrycket ”Jehovas ande” förekommer många gånger i de hebreiska skrifterna. (Några exempel finns i Domarboken 3:10; 6:34; 11:29; 13:25; 14:6; 15:14; 1 Samuelsboken 10:6; 16:13; 2 Samuelsboken 23:2; 1 Kungaboken 18:12; 2 Kungaboken 2:16; 2 Krönikeboken 20:14; Jesaja 11:2; 40:13; 63:14; Hesekiel 11:5; Mika 2:7; 3:8.) Kombinationen av de hebreiska orden för ”ande” och ”Herre” förekommer bara en gång i de hebreiska skrifterna. Och även på det stället står det tillsammans med tetragrammet och lyder: ”Den suveräne Herren Jehovas ande.” (Jesaja 61:1) Det är också värt att lägga märke till att den grekiska bestämda artikeln saknas framför Kỵrios (Herre) i den här versen (Apostlagärningarna 5:9), trots att den förväntas grammatiskt sett, vilket ger Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Kopplingen till de hebreiska skrifterna och den ologiska avsaknaden av bestämd artikel framför Kỵrios ger alltså en indikation om att Kỵrios här används som en ersättning för Guds namn.

STÖD:

• I The Anchor Yale Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1998, (bd 31) sägs det om Apostlagärningarna 5:9: ”’Utmanandet’ av Gud har en koppling till GT [Gamla testamentet] i 2Mo 17:2; 4Mo 20:13, 24 (när Israel upproriskt utmanade Gud i öknen); Ps 106:32. Lukas använder samma verb (peirazein) som används om Israel i 5Mo 33:8 (LXX). Kyrios syftar på Jahve, vars Ande har utmanats.”

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 5:9 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• När Margaret E. Thrall kommenterar samma uttryck i 2 Korinthierna 3:17 skriver hon i sin bok A Critical and Exegetical Commentary on the Second Epistle to the Corinthians: ”Det här är det enda ställe där han [Paulus] benämner Anden som πνεῦμα κυρίου [pneuma kyrịou], och den benämningen visar att han fortfarande har kopplingen till GT [Gamla testamentet] i tankarna, eftersom πνεῦμα κυρίου förekommer många gånger i LXX som en återgivning av ruaḥ jhwh, Jahves Ande.”

• I ΙΗΣΟΥΣ ΚΥΡΙΟΣ [Iēsous Kỵrios] Their Usage and Sense in Holy Scripture av Herman Heinfetter, 1857, nämns Apostlagärningarna 5:9 som ett av de avsnitt där ”utelämnandet av artikeln framför Κυριος [Kỵrios] ... visar att benämningen syftar på den Allsmäktige Guden”.

• I The Companion Bible, med noter av E.W. Bullinger, 1999 års tryckning, står HERREN med en versal och resten kapitäler i huvudtexten till Apostlagärningarna 5:9 för att visa att denna förekomst syftar på Jehova. I Tillägg 98, ”Namn och titlar på Gud i Nya testamentet”, nämns Apostlagärningarna 5:9 på sidan 143 under rubriken ”HERREN ... Används om Jehova”.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15–18, 22–24, 29–34, 40–43, 46, 47, 52, 61, 65, 66, 88, 93–96, 100–102, 106, 114, 115, 132, 145–147, 154, 187, 201, 222, 250, 265, 271, 273, 290, 293, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 5:19 ”Jehovas ängel”

SKÄL: I tillgängliga grekiska handskrifter står det här ”Herres ängel”, men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Uttrycket ”Jehovas ängel” förekommer många gånger i de hebreiska skrifterna, första gången i 1 Moseboken 16:7, och är en kombination av det hebreiska ordet för ”ängel” och tetragrammet. När det förekommer i tidiga avskrifter av Septuaginta är det grekiska ordet ạggelos (ängel; budbärare) åtföljt av Guds namn skrivet med hebreiska bokstäver. Det är så man har valt att göra i Sakarja 3:5, 6 i en avskrift av Septuaginta som upptäcktes i en grotta i Nahal Hever i Judeens öken i Israel. Detta fragment har daterats till mellan år 50 f.v.t. och 50 v.t. Men i senare avskrifter av den grekiska Septuaginta har Guds namn ersatts med Kỵrios (Herre) i de här och många andra verser, men då saknas bestämd artikel trots att den förväntas grammatiskt sett, vilket ger Kỵrios samma funktion som ett egennamn. På grund av kopplingen till de hebreiska skrifterna och avsaknaden av bestämd artikel används Guds namn i huvudtexten här. I flera andra bibelöversättningar har man valt att ta med Guds namn när man återger uttrycket ”Jehovas ängel” i den här versen.

STÖD:

• När det gäller uttrycket ”Herrens ängel” ger R.C.H. Lenski denna kommentar till Lukas 2:9 i The Interpretation of St. Luke’s Gospel (s. 128, 129): ”Som fallet är i hela det första kapitlet [i Lukasevangeliet] är Κύριος [Kỵrios] det grekiska ordet för Jahve, som när det står i genitiv tillsammans med artikellösa substantiv tillsammans bildar ett begrepp: ’Jehova-ängel’, ’Jehova-härlighet’. ... Det var Jehovas ängel som plötsligt stod framför dem.”

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329) nämns Apostlagärningarna 5:19; 8:26; 12:7, 23 som verser där Kỵrios ”används i NT [Nya testamentet] om Jahve/Gud”.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15–18, 22–24, 28–35, 41, 43, 46, 47, 52, 61, 65, 66, 88, 93–95, 100–104, 106, 114, 115, 117, 128, 132, 138, 144–147, 154, 164, 165, 187, 201, 202, 237, 250, 265, 271, 273, 290, 310, 322–324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 7:31 ”Jehovas röst”

SKÄL: I de flesta grekiska handskrifter står det här ”Herres röst” (fōnẹ̄ Kyrịou), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Den här delen av Stefanus tal (Apostlagärningarna 7:30–33) grundar sig på skildringen i 2 Moseboken 3:2–10. Sammanhanget till den skildringen visar tydligt att det är Jehova som talar med hjälp av sin ängel. Enligt 2 Moseboken 3:6 säger Jehova till Mose det som citeras i Apostlagärningarna 7:32. Uttrycket ”Jehovas röst” förekommer ofta i de hebreiska skrifterna som en kombination av det hebreiska ordet för ”röst” och tetragrammet. Ibland återges denna kombination med endast ”Jehova”. (Några exempel finns i 1 Moseboken 3:8; 2 Moseboken 15:26; 5 Moseboken 5:25; 8:20; 15:5; 18:16; 26:14; 27:10; 28:1, 62; Josua 5:6; 1 Samuelsboken 12:15; 1 Kungaboken 20:36; Psalm 106:25; Jesaja 30:31; Jeremia 3:25; Daniel 9:10; Sakarja 6:15.) Det är värt att lägga märke till att när uttrycket ”Jehovas röst” förekommer i 5 Moseboken 26:14; 27:10; 28:1, 62 i ett tidigt fragment av Septuaginta (i samlingen Papyrus Fouad Inv. 266) är Guds namn skrivet med hebreisk kvadratskrift i den grekiska texten. Det här fragmentet är daterat till det första århundradet f.v.t. Uttrycket ”Jehovas röst” förekommer även i Psalm 29:3 i en kodex som kallas Ambrosiana O 39 sup. och som dateras till slutet av 800-talet v.t. Den handskriften finns på Biblioteca Ambrosiana i Milano i Italien. Kodexen innehåller fem spalter med olika grekiska översättningar av de hebreiska skrifterna, och i alla dessa spalter är Guds namn återgivet med tetragrammet skrivet med hebreisk kvadratskrift () i den grekiska texten. Det är värt att lägga märke till att det inte finns någon bestämd artikel framför Kỵrios här i Apostlagärningarna 7:31, trots att den förväntas grammatiskt sett, vilket ger Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Så sammanhanget, kopplingen till de hebreiska skrifterna, handskrifter som visar hur detta uttryck har hanterats i gamla översättningar samt avsaknaden av den grekiska bestämda artikeln ger stöd för att använda Guds namn här.

STÖD:

• I The Anchor Yale Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1998, (bd 31) sägs det om Apostlagärningarna 7:31: ”Ordagr., ’där fanns Herrens röst’. Återigen används Kyrios för Jahve.”

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 7:31 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• I Word Pictures in the New Testament av Archibald Thomas Robertson, 1930, (bd III) står det om den här versen: ”Jehovas ängel i vers 30 benämns här som Jehova själv.” Om vers 30 står det: ”I 2 Mos. 3:20 är det Jehova som talar.”

• I The Expositor’s Greek Testament av W. Robertson Nicoll, 2002, (bd II, s. 191) finns denna kommentar till Apostlagärningarna 7:30: ”För övrigt kan vi bara säga att det är Jehova själv som talar genom ängeln.”

• I ΙΗΣΟΥΣ ΚΥΡΙΟΣ [Iēsous Kỵrios] Their Usage and Sense in Holy Scripture av Herman Heinfetter, 1857, nämns Apostlagärningarna 7:31 som ett av de avsnitt där ”utelämnandet av artikeln framför Κυριος [Kỵrios] ... visar att benämningen syftar på den Allsmäktige Guden”.

• I The Companion Bible, med noter av E.W. Bullinger, 1999 års tryckning, står HERREN med en versal och resten kapitäler i huvudtexten till Apostlagärningarna 7:31 för att visa att denna förekomst syftar på Jehova. I Tillägg 98, ”Namn och titlar på Gud i Nya testamentet”, nämns Apostlagärningarna 7:31 på sidan 143 under rubriken ”HERREN ... Används om Jehova”.

• I Complete Jewish Bible av David H. Stern, 1998, är ordet ”ADONAJ” skrivet med en versal och resten kapitäler i den här versen. I förordet skriver översättaren: ”Ordet ’ADONAJ’ används ... där jag, som översättare, menar att ’kurios’ är en grekisk återgivning av tetragrammet.”

• I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949, (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961) står det i en fotnot till Apostlagärningarna 7:31: ”Här finns ingen artikel, och meningen blir därför mycket mera betonad. ’Herre’ är en högtidlig titel. Uttrycket innebär, att ’det kom ett yttrande av Jehova’.”

REFERENSER: J^{11, 12, 14–18, 22–24, 28–36, 38, 40–44, 46, 47, 52, 61, 65, 66, 80, 88–90, 93–96, 100–103, 105, 106, 114, 115, 117, 125, 130, 132, 144, 146, 152, 154, 160, 167, 172, 181, 185–187, 199, 201, 217, 222, 243, 244, 246, 250, 265, 268, 271, 273, 275–277, 283, 290, 293, 295–297, 306, 310, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 7:33 ”Jehova sa till honom”

SKÄL: I de flesta grekiska handskrifter står det här ”Herren” (ho Kỵrios), men innehållet i Stefanus tal (Apostlagärningarna 7:30–34) ger stöd för att använda Guds namn i huvudtexten. Stefanus hänvisar till skildringen i 2 Moseboken 3:2–10, där sammanhanget tydligt visar att det är Jehova som talar genom sin ängel. Det mesta av innehållet i den här versen är hämtat från 2 Moseboken 3:5, men det finns en liknande introduktion i den hebreiska grundtexten till 2 Moseboken 3:7, där det ordagrant står: ”Och Jehova sa.” Sammanhanget och kopplingen till de hebreiska skrifterna samt ordet Kỵrios oklara syftning ger goda skäl till att betrakta Kỵrios som en ersättning för Guds namn.

STÖD: Se kommentar till Apostlagärningarna 7:31.

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 7:33 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• I The New King James Version, första gången tryckt 1979, står ”HERREN” skrivet med en versal och resten kapitäler i huvudtexten till Apostlagärningarna 7:33. I förordet till denna utgåva förklaras det: ”Förbundsnamnet på Gud översattes oftast från hebreiska med ’HERREN’ (som synes med stora bokstäver) i Gamla testamentet i King James Version. Denna tradition har bevarats. I denna utgåva har namnet skrivits med stora bokstäver på alla ställen där förbundsnamnet citeras i Nya testamentet från ett avsnitt i Gamla testamentet.”

• I NLT Study Bible, andra upplagan, 2008, står ”HERREN” skrivet med en versal och resten kapitäler i huvudtexten till Apostlagärningarna 7:33. I förordet till den här översättningen finns följande förklaring: ”Det grekiska ordet kurios översätts genomgående med ’Herren’, bortsett från att det översätts med ’HERREN’ där det i Nya testamentet tydligt citeras från Gamla testamentet och det i texten där står med kapitäler.” Sedan förklaras betydelsen av detta: ”Vi har generellt sett återgett tetragrammet (JHWH) konsekvent med ’HERREN’ och använder en form med kapitäler som är vanlig i engelska översättningar.”

REFERENSER: J^{11, 12, 14–18, 22, 23, 27–36, 38, 40–44, 46, 47, 52, 61, 65, 66, 80, 88, 93–95, 100–102, 105, 106, 114, 115, 117, 130, 132, 144, 146, 152, 154, 160, 164–167, 172, 181, 185–187, 199, 201, 217, 222, 243, 244, 246, 250, 265, 271, 273, 275–277, 283, 290, 293, 295–297, 300, 306, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 7:60 ”Jehova, ställ dem inte till svars för den här synden”

SKÄL: I tillgängliga grekiska handskrifter står det här ”Herre” (Kỵrios), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Stefanus ord påminner om det Jesus sa till sin Far i Lukas 23:34: ”Förlåt dem, Far, för de vet inte vad de gör.” I Lukas återgivning av Stefanus tal, som finns i Apostlagärningarna 7:2–53, förekommer ordet Kỵrios tre gånger. Alla tre gångerna handlar det om citat från eller anspelningar på ställen i de hebreiska skrifterna som tydligt syftar på Gud. (Se kommentarer till Apostlagärningarna 7:31, 33 och studienot till Apostlagärningarna 7:49.) Många bibelkommentatorer och översättare stöder tanken att Kỵrios i dessa sammanhang syftar på Jehova. Ordet Kỵrios förekommer även i Apostlagärningarna 7:59, där Stefanus uttryckligen säger ”Herre Jesus”. Men detta uttalande betyder inte, vilket somliga menar, att Kỵrios i Apostlagärningarna 7:60 används med syftning på Jesus. Det finns ett naturligt avbrott mellan det Stefanus säger i vers 59 och i vers 60. Stefanus hade stått upp, så när han föll på knä framför sina fiender var det antagligen för att vända sig till Jehova i bön. (Jämför Lukas 22:41; Apostlagärningarna 9:40; 20:36; 21:5, där det att falla på knä förbinds med bön till Gud.) Det verkar därför som att Stefanus sista ord var en bön riktad till den allsmäktige Guden, Jehova. Dessutom sägs det i Apostlagärningarna 7:56 att Stefanus fick se ”himlen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida”, så det är inte konstigt om han riktar sig till Jesus i vers 59 och sedan till Jehova i vers 60. En rad översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska använder tetragrammet i vers 60 men inte i vers 59 i uttrycket ”Herre Jesus”.

STÖD:

• I The Expositor’s Greek Testament av W. Robertson Nicoll, 2002, (bd II, s. 204) finns denna kommentar till Stefanus tal som helhet: ”Talet inleds med ett tillkännagivande av Jehovas gudomliga majestät.”

• I Kommentar und Studien zur Apostelgeschichte (Wissenschaftliche Untersuchungen zum Neuen Testament, 22) av Otto Bauernfeind, 1980, (s. 120) står det om användningen av det grekiska ordet Kỵrios (Herre) i Apostlagärningarna 7:59, 60: ”I vers 59 är κύριος Jesus; i vers 60 är det förmodligen Gud.”

REFERENSER: J^{17, 18, 22, 23, 41, 46, 95, 96, 100, 101, 132, 145, 147, 310, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 8:22 ”vädja till Jehova”

SKÄL: I många grekiska handskrifter står det här ”Herren” (tou Kyrịou); i andra står det ”Gud”. Men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Här visar sammanhanget att det var till Gud som Simon behövde vädja. Simon hade försökt köpa något som var ”Guds fria gåva”. (Apostlagärningarna 8:20) Petrus sa till Simon att ”Gud ser att du inte har ärliga motiv”. (Apostlagärningarna 8:21) I Septuaginta används dessutom det grekiska verbet för ”vädja” i samband med böner och vädjanden som är riktade till Jehova. På dessa ställen används ofta Guds namn i den hebreiska texten. (1 Moseboken 25:21; 2 Moseboken 32:11; 4 Moseboken 21:7; 5 Moseboken 3:23; 1 Kungaboken 8:59; 13:6) I vissa gamla översättningar av de kristna grekiska skrifterna används ordet ”Gud”, och i vissa översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska används tetragrammet. Både sammanhanget och kopplingen till de hebreiska skrifterna ger därför stöd åt slutsatsen att ”Herren” (tou Kyrịou) i den här versen syftar på Gud och kan betraktas som en ersättning för Guds namn. (Se kommentar till Apostlagärningarna 8:24.)

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 8:22 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

REFERENSER: J^{18, 22, 23, 36, 43, 46, 48, 65, 94, 95, 100, 101, 125, 132, 146, 275, 306, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 8:24 ”Vädja till Jehova för min skull”

SKÄL: I många grekiska handskrifter står det här ”Herren” (ton Kỵrion); i andra står det ”Gud”. Men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, men här pekar sammanhanget på att det är Gud som åsyftas med ”Herren”. (Se kommentar till Apostlagärningarna 8:22.) I vissa gamla översättningar av de kristna grekiska skrifterna används ordet ”Gud” här, och i vissa översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska används tetragrammet. Både sammanhanget och kopplingen till de hebreiska skrifterna ger därför stöd åt slutsatsen att ”Herren” (ton Kỵrion) i den här versen syftar på Gud och kan betraktas som en ersättning för Guds namn.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 8:24 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• I ΙΗΣΟΥΣ ΚΥΡΙΟΣ [Iēsous Kỵrios] Their Usage and Sense in Holy Scripture av Herman Heinfetter, 1857, finns denna kommentar till Apostlagärningarna 8:24: ”Sammanhanget ger inget stöd åt vår uppfattning att Simon föreställde sig att han syndade mot Jesus; eller att det var Jesus han skulle be till (se v. 22) för att tankarna i hans hjärta skulle bli förlåtna.”

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15–18, 22, 23, 36, 43, 46, 65, 94, 95, 100, 101, 132, 201, 237, 250, 310, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 8:25 ”Jehovas ord”

SKÄL: I många grekiska handskrifter står det här ”Herrens ord” (ton lọgon tou Kyrịou); i ett fåtal handskrifter står det ”Guds ord”. Men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. I Apostlagärningarna används även ett synonymt uttryck, ”Guds ord”, vilket stöder slutsatsen att Kỵrios i Apostlagärningarna 8:25 syftar på Gud. (Apostlagärningarna 4:31; 6:2, 7; 8:14; 11:1; 13:5, 7, 46; 17:13; 18:11) Båda uttrycken har koppling till de hebreiska skrifterna. Men uttrycket ”Jehovas ord”, som är en kombination av det hebreiska ordet för ”ord” och tetragrammet, förekommer många fler gånger än uttrycket ”Guds ord”. (Uttrycket ”Jehovas ord” förekommer i omkring 200 verser. Några exempel finns i 2 Samuelsboken 12:9; 24:11; 2 Kungaboken 7:1; 20:16; Jesaja 1:10; 2:3; 28:14; 38:4; Jeremia 1:4; 2:4; Hesekiel 1:3; 6:1; Hosea 1:1; Sakarja 9:1.) Detta uttryck förekommer i Sakarja 9:1 i en tidig avskrift av Septuaginta, där det grekiska ordet lọgos är åtföljt av Guds namn skrivet med gammalhebreiska bokstäver (). Denna pergamentrulle upptäcktes i Nahal Hever i Judeens öken nära Döda havet i Israel och har daterats till mellan år 50 f.v.t. och 50 v.t. Dessutom används tetragrammet i Apostlagärningarna 8:25 i ett antal översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska. Med tanke på kopplingen till de hebreiska skrifterna, de ovan nämnda handskrifterna samt ordet Kỵrios bakgrund och oklara syftning används Guds namn i huvudtexten.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329) nämns Apostlagärningarna 8:25 som en vers där Kỵrios ”används i NT [Nya testamentet] om Jahve/Gud”.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 17, 18, 32, 41, 43, 46, 61, 65, 66, 95, 100, 101, 106, 114, 115, 132, 145–147, 167, 187, 201, 271, 310, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 8:26 ”Jehovas ängel”

SKÄL: Detta uttryck förekommer många gånger i de hebreiska skrifterna, första gången i 1 Moseboken 16:7. När det förekommer i tidiga avskrifter av Septuaginta följs det grekiska ordet ạggelos (ängel; budbärare) av Guds namn skrivet med hebreiska bokstäver. Det är värt att lägga märke till att när Guds namn har ersatts med Kỵrios (Herre) i den här och många andra verser i senare avskrifter av Septuaginta, saknas ofta bestämd artikel trots att den förväntas grammatiskt sett. Avsaknaden av bestämd artikel här och på andra ställen kan därför vara ytterligare en indikation på att Kỵrios används som en ersättning för Guds namn.

STÖD: Se kommentarer till Matteus 1:20; Lukas 1:11 och Apostlagärningarna 5:19; 12:11.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15–18, 22–24, 28–36, 40–43, 46, 47, 61, 65, 66, 88, 90, 93, 95, 100–103, 106, 114, 115, 117, 125, 128, 132, 144–147, 187, 201, 250, 263, 265, 271, 273, 290, 310, 322–324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 8:39 ”Jehovas ande”

SKÄL: I de flesta grekiska handskrifter står det här ”Herres ande” (pneuma Kyrịou), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Samma uttryck finns i Lukas 4:18 som en del av ett citat från Jesaja 61:1, där den hebreiska grundtexten använder tetragrammet tillsammans med ordet för ”ande”. (Se studienot till Lukas 4:18.) Uttrycket ”Jehovas ande” förekommer många gånger i de hebreiska skrifterna. (Några exempel finns i Domarboken 3:10; 6:34; 11:29; 13:25; 14:6; 15:14; 1 Samuelsboken 10:6; 16:13; 2 Samuelsboken 23:2; 1 Kungaboken 18:12; 2 Kungaboken 2:16; 2 Krönikeboken 20:14; Jesaja 11:2; 40:13; 63:14; Hesekiel 11:5; Mika 2:7; 3:8.) Kombinationen av de hebreiska orden för ”ande” och ”Herre” förekommer bara en gång i de hebreiska skrifterna. Och även på det stället står det tillsammans med tetragrammet och lyder: ”Den suveräne Herren Jehovas ande.” (Jesaja 61:1) Det är också värt att lägga märke till att den grekiska bestämda artikeln saknas framför Kỵrios i den här versen (Apostlagärningarna 8:39), trots att den förväntas grammatiskt sett, vilket ger Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Så kopplingen till de hebreiska skrifterna samt den ologiska avsaknaden av bestämd artikel framför Kỵrios tyder på att Kỵrios här används som en ersättning för Guds namn.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 8:39 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• I ΙΗΣΟΥΣ ΚΥΡΙΟΣ [Iēsous Kỵrios] Their Usage and Sense in Holy Scripture av Herman Heinfetter, 1857, nämns Apostlagärningarna 8:39 som ett av de avsnitt där ”utelämnandet av artikeln framför Κυριος [Kỵrios] ... visar att benämningen syftar på den Allsmäktige Guden”.

• I The Scofield Reference Bible av C.I. Scofield, 1909, står det i en marginalanteckning till Apostlagärningarna 8:39: ”Jehova.”

REFERENSER: J^{15–18, 22–24, 28–34, 36, 40–42, 46, 47, 52, 61, 65, 66, 88, 93–96, 100–102, 106, 114, 115, 125, 128, 132, 145–147, 187, 201, 202, 222, 236, 237, 243, 250, 263, 265, 271, 273, 322–324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 9:31 ”respekt för Jehova”

SKÄL: I de flesta grekiska handskrifter står det här ”respekt för Herren” (tōi fọbōi tou Kyrịou). I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios (Herre) syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus. Men med tanke på kopplingen som detta uttryck har till de hebreiska skrifterna finns det goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Uttrycket ”respekt för Jehova” förekommer många gånger i de hebreiska skrifterna som en kombination av det hebreiska ord som har översatts med ”respekt” och tetragrammet. (Några exempel finns i 2 Krönikeboken 19:7, 9; Psalm 19:9; 111:10; Ordspråksboken 2:5; 8:13; 9:10; 10:27; 19:23; Jesaja 11:2, 3.) Däremot förekommer uttrycket ”respekt för Herren” inte en enda gång i de hebreiska skrifterna. Tidiga avskrifter av Septuaginta återspeglade den hebreiska texten och innehöll Guds namn, men i senare avskrifter blev det ofta ersatt med Kỵrios. Detta visar att Kỵrios kom att användas som en ersättning för Guds namn. Dessutom förekommer Guds namn här i ett antal översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska.

STÖD:

• I The Anchor Yale Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1998, (bd 31) sägs det om Apostlagärningarna 9:31: ”Ett nytt inslag introduceras i skildringen av den kristna kyrkan: begreppet ’Herrens fruktan’ som finns i GT [Gamla testamentet] (Ord 1:7, 29; 2:5; 9:10; 19:23; Ps 19:9).” I verserna som det hänvisas till förekommer Guds namn i den hebreiska grundtexten.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15, 16, 18, 22, 32, 40–43, 65, 66, 96, 100, 101, 106, 114, 115, 132, 144–147, 172, 187, 271, 293, 306, 310, 322–324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 10:33 ”Jehova har gett dig i uppdrag att säga”

SKÄL: I de flesta grekiska handskrifter står det här ”Herren” (tou Kyrịou), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Sammanhanget visar att Kỵrios här syftar på Gud. Enligt Apostlagärningarna 10:31 säger ängeln att ”Gud har ... lagt märke” till Cornelius gåvor till de fattiga. Dessutom säger Petrus: ”Gud har visat mig att jag inte ska kalla någon människa oren.” (Apostlagärningarna 10:28) Cornelius själv säger: ”Nu är vi alla samlade inför Gud.” (Apostlagärningarna 10:33) Några grekiska handskrifter använder det grekiska ordet Theọs (”Gud”) i den här versen, vilket stöder uppfattningen att Kỵrios här syftar på Gud. Dessutom förekommer tetragrammet här i ett antal översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska. Så med tanke på sammanhanget och för att inte göra det oklart vem Kỵrios syftar på används Guds namn.

STÖD:

• I The Anchor Yale Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1998, (bd 31) sägs det om Apostlagärningarna 10:33: ”Kyrios kan syfta på den uppståndne Kristus, men när det kommer från Cornelius läppar, som ännu inte har hört den kristna förkunnelsen, är det nog mer rimligt att anta att det syftar på Jahve; se NOTER till 2:20, 36.” I noten till Apostlagärningarna 2:20 står det: ”Kyrios används om Jahve, som i LXX.”

• I The Interpretation of the Acts of the Apostles av R.C.H. Lenski, 1934, står det på sidan 417 om den här versen: ”De närvarande ämnar lyda det Herren (syftar här på Gud) ska delge dem genom Petrus.”

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 10:33 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

REFERENSER: J^{17, 18, 23, 33, 40, 43, 48, 65, 94, 95, 100, 101, 125, 132, 145–147, 163, 167, 275, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 11:21 ”Jehova”

SKÄL: Eller ”Jehovas hand”. Uttrycket ”Jehovas hand” förekommer många gånger i grundtexten till de hebreiska skrifterna som en kombination av det hebreiska ordet för ”hand” och tetragrammet. Ibland återges denna kombination med bara ”Jehova”. (Några exempel finns i 2 Moseboken 9:3; 4 Moseboken 11:23; Domarboken 2:15; Rut 1:13; 1 Samuelsboken 5:6, 9; 7:13; 12:15; 1 Kungaboken 18:46; Esra 7:6; Job 12:9; Jesaja 19:16; 40:2; Hesekiel 1:3.) I tillgängliga grekiska handskrifter till Apostlagärningarna står det Kỵrios (Herre) i den här versen, men kopplingen till de hebreiska skrifterna ger goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Forskare har påpekat att det saknas bestämd artikel framför Kỵrios i Apostlagärningarna 11:21, trots att den förväntas rent grammatiskt, vilket ger Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Detta är intressant med tanke på hur Guds namn har hanterats i olika avskrifter av Septuaginta. På de ställen där Guds namn förekom i de tidigaste avskrifterna av Septuaginta är Guds namn ersatt med Kỵrios i senare avskrifter av Septuaginta. Men då saknas ofta bestämd artikel framför Kỵrios, trots att den förväntas grammatiskt sett. (Det är fallet i verserna som det hänvisas till ovan.) Den här ologiska avsaknaden av bestämd artikel framför Kỵrios är ytterligare en indikation på att Kỵrios här används som en ersättning för Guds namn. På grekiska används det uttryck som kan översättas med ”Jehovas hand” även i Lukas 1:66 och Apostlagärningarna 13:11. (Se kommentarer till Lukas 1:6, 66.)

STÖD:

• I The Interpretation of the Acts of the Apostles av R.C.H. Lenski, 1934, står det på sidan 451 om den här versen: ”Detta var tack vare ’Herrens hand’, det artikellösa Κύριος [Kỵrios] betecknar Jahve, som Lukas skiljer från det föregående och det efterföljande Κύριος som har artikel.”

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329) nämns Apostlagärningarna 11:21 som en vers där Kỵrios ”används i NT [Nya testamentet] om Jahve/Gud”.

• I A Translator’s Handbook on the Acts of the Apostles av Barclay M. Newman och Eugene A. Nida, 1972, United Bible Societies, finns denna kommentar till Apostlagärningarna 11:21: ”Herrens kraft är en översättning av ett uttryck från Gamla testamentet, ’Herrens hand’, och syftar förmodligen snarare på Gud Fadern än på Jesus. I frasen vände sig till Herren är det å andra sidan Herren Jesus som åsyftas.”

• I ΙΗΣΟΥΣ ΚΥΡΙΟΣ [Iēsous Kỵrios] Their Usage and Sense in Holy Scripture av Herman Heinfetter, 1857, nämns Apostlagärningarna 11:21 som ett av de avsnitt där ”utelämnandet av artikeln framför Κυριος [Kỵrios] ... visar att benämningen syftar på den Allsmäktige Guden”.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15–18, 22, 23, 28, 29, 32, 34, 41, 47, 65, 93, 95, 96, 100–102, 106, 115, 132, 146, 187, 201, 310, 322–324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 12:7 ”Jehovas ängel”

SKÄL: I tillgängliga grekiska handskrifter står det här ”Herres ängel” (ạggelos Kyrịou), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Uttrycket ”Jehovas ängel” förekommer många gånger i de hebreiska skrifterna, första gången i 1 Moseboken 16:7, och är en kombination av det hebreiska ordet för ”ängel” och tetragrammet. När det förekommer i tidiga avskrifter av Septuaginta är det grekiska ordet ạggelos (ängel; budbärare) åtföljt av Guds namn skrivet med hebreiska bokstäver. Det är så man har valt att göra i Sakarja 3:5, 6 i en avskrift av Septuaginta som upptäcktes i en grotta i Nahal Hever i Judeens öken i Israel. Detta fragment har daterats till mellan år 50 f.v.t. och 50 v.t. Det är värt att lägga märke till att när Guds namn har ersatts med Kỵrios i de här och många andra verser i senare avskrifter av Septuaginta, finns det ingen bestämd artikel framför Kỵrios, trots att den på dessa ställen förväntas grammatiskt sett, och därigenom får Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Dessutom använder en rad översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska tetragrammet här. På grund av kopplingen till de hebreiska skrifterna och avsaknaden av bestämd artikel används Guds namn i huvudtexten. Nedan finns en lista över flera andra bibelöversättningar som också använder Guds namn i den här versen.

STÖD: Se kommentarer till Matteus 1:20; Lukas 1:11 och Apostlagärningarna 5:19; 12:11.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15–18, 22–24, 28–34, 36, 41–43, 47, 61, 65, 66, 88, 90, 93, 95, 100–102, 104, 106, 114, 115, 117, 125, 128, 132, 139, 144–147, 185, 187, 201, 202, 250, 265, 271, 273, 290, 306, 310, 322–324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 12:11 ”Jehova sände sin ängel”

SKÄL: I de flesta grekiska handskrifter används ordet Kỵrios (Herre) här, men det finns flera goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. För det första kan ordet Kỵrios med rätta betraktas som en ersättning för Guds namn i Apostlagärningarna 12:7, vilket förklaras i kommentaren till den versen. När ordet Kỵrios förekommer här i samma sammanhang och beskriver samma händelse är det därför logiskt att betrakta det som en motsvarighet till Guds personnamn. För det andra påminner frasen ”sände sin ängel” om liknande tillfällen i de hebreiska skrifterna då Gud befriade människor. I Daniel 3:28; 6:22 sägs det till exempel att Gud ”sände sin ängel” för att rädda Daniel och hans vänner. (Jämför Psalm 34:7.) För det tredje saknas bestämd artikel framför Kỵrios i flera gamla, tillförlitliga grekiska handskrifter, trots att den förväntas grammatiskt sett. Det är ytterligare ett stöd för att betrakta Kỵrios som en ersättning för Guds namn i den här versen. Dessutom använder en rad översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska Guds namn här. På grund av sammanhanget, kopplingen till de hebreiska skrifterna samt ordet Kỵrios oklara syftning används därför Guds namn här.

STÖD:

• I The Interpretation of the Acts of the Apostles av R.C.H. Lenski, 1934, står det på sidan 475 om den här versen: ”Κύριος [Kỵrios] (Jahve) hade i själva verket befallt sin ängel.”

• I The Expositor’s Greek Testament av W. Robertson Nicoll, 2002, (bd II, s. 275) finns denna kommentar till Apostlagärningarna 12:11: ”Κύριος [Kỵrios], se textkritiska anmärkningar, ifall artikel saknas ... Gud, Jehova.”

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 12:11 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• I ΙΗΣΟΥΣ ΚΥΡΙΟΣ [Iēsous Kỵrios] Their Usage and Sense in Holy Scripture av Herman Heinfetter, 1857, nämns Apostlagärningarna 12:11 som ett av de avsnitt där ”utelämnandet av artikeln framför Κυριος [Kỵrios] ... visar att benämningen syftar på den Allsmäktige Guden”.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15, 16, 18, 23, 28–34, 36, 41, 42, 47, 61, 65, 66, 88, 93, 95, 96, 100–102, 106, 115, 132, 139, 144–147, 187, 201, 202, 250, 265, 271, 306, 310, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 12:17 ”Jehova hade befriat honom ur fängelset”

SKÄL: I de flesta grekiska handskrifter står det här ”Herren” (ho Kỵrios), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Ordet Kỵrios kan med rätta betraktas som en ersättning för Guds namn i Apostlagärningarna 12:7, vilket förklaras i kommentaren till den versen. När ordet Kỵrios förekommer här i samma sammanhang och beskriver samma händelse är det därför logiskt att betrakta det som en motsvarighet till Guds personnamn. Några översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska använder Guds namn här. På grund av sammanhanget, kopplingen till de hebreiska skrifterna samt ordet Kỵrios oklara syftning används därför Guds namn här i huvudtexten.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 12:17 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 28–32, 41, 65, 93, 100–102, 106, 115, 132, 144–147, 187, 201, 310}

APOSTLAGÄRNINGARNA 12:23 ”Jehovas ängel”

SKÄL: Uttrycket ”Jehovas ängel” förekommer många gånger i de hebreiska skrifterna, första gången i 1 Moseboken 16:7. När det förekommer i tidiga avskrifter av Septuaginta är det grekiska ordet ạggelos (ängel; budbärare) åtföljt av Guds namn skrivet med hebreiska bokstäver. Det är värt att lägga märke till att när Guds namn har ersatts med Kỵrios i den här och många andra verser i senare avskrifter av Septuaginta, saknas ofta bestämd artikel framför Kỵrios, trots att den på dessa ställen förväntas grammatiskt sett. Avsaknaden av bestämd artikel här och i andra verser kan därför vara ytterligare en indikation på att Kỵrios används som en ersättning för Guds namn.

STÖD: Se kommentarer till Matteus 1:20 och Lukas 1:11.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15–18, 22–24, 28–36, 41–43, 47, 48, 65, 66, 88, 90, 93, 95, 96, 100–102, 104, 106, 114, 115, 117, 125, 128, 132, 138, 144–147, 163, 167, 187, 201, 250, 265, 271, 273, 275, 293, 310, 322–324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 12:24 ”Jehovas ord”

SKÄL: I vissa gamla handskrifter och översättningar står det här ”Herrens ord”, och i andra står det ”Guds ord”. Oavsett vilket finns det goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten här. Båda uttrycken har koppling till de hebreiska skrifterna. Men uttrycket ”Jehovas ord”, som är en kombination av det hebreiska ordet för ”ord” och tetragrammet, förekommer många fler gånger än uttrycket ”Guds ord”. Uttrycket ”Jehovas ord” förekommer i omkring 200 verser. (Några exempel finns i 2 Samuelsboken 12:9; 24:11; 2 Kungaboken 7:1; 20:16; Jesaja 1:10; 2:3; 28:14; 38:4; Jeremia 1:4; 2:4; Hesekiel 1:3; 6:1; Hosea 1:1; Sakarja 9:1.) Detta uttryck förekommer i Sakarja 9:1 i en tidig avskrift av Septuaginta, där det grekiska ordet lọgos är åtföljt av Guds namn skrivet med gammalhebreiska bokstäver (). Denna pergamentrulle upptäcktes i Nahal Hever i Judeens öken nära Döda havet i Israel och har daterats till mellan år 50 f.v.t. och 50 v.t. Dessutom används tetragrammet här i ett antal översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska. Med tanke på kopplingen till de hebreiska skrifterna, de ovan nämnda handskrifterna samt ordet Kỵrios bakgrund och oklara syftning används Guds namn i huvudtexten.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329) nämns Apostlagärningarna 12:24 som en vers där Kỵrios ”används i NT [Nya testamentet] om Jahve/Gud”.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 23, 32, 33, 37, 48, 65, 94, 100, 101, 115, 125, 132, 144, 146, 163, 310}

APOSTLAGÄRNINGARNA 13:2 ”de tjänade Jehova”

SKÄL: I tillgängliga grekiska handskrifter står det här ”Herren” (tōi Kyrịōi), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Det grekiska ordet leitourgẹō, som i den här versen har återgetts med ”tjänade”, måste förstås i ljuset av hur det här ordet används i de hebreiska skrifterna. När det används i Septuaginta om prästernas och leviternas tjänst för Gud vid tälthelgedomen eller templet (2 Moseboken 28:35; 4 Moseboken 8:22; 1 Kungaboken 8:11), står detta ord ofta i avsnitt där Guds namn förekommer i den hebreiska grundtexten. Samma grekiska ord som används i Apostlagärningarna 13:2 för ”tjänade Herren” förekommer till exempel i 2 Krönikeboken 13:10 i Septuaginta som en återgivning av den hebreiska frasen ”utför tjänst inför Jehova”. I 2 Krönikeboken 35:3 används samma grekiska ord för att återge den hebreiska frasen ”tjäna Jehova”. (Se också 1 Samuelsboken 2:11; 3:1; Hesekiel 45:4; Joel 2:17.) Det är värt att lägga märke till texten i 5 Moseboken 18:5 i ett fragment av Septuaginta från det första århundradet f.v.t. (Papyrus Fouad Inv. 266). I återgivningen av den hebreiska frasen ”utföra tjänst i Jehovas namn” står Guds namn skrivet med hebreisk kvadratskrift i den grekiska texten. På grund av kopplingen till de hebreiska skrifterna, handskrifter som visar hur detta uttryck har hanterats i gamla översättningar samt ordet Kỵrios oklara syftning används därför Guds namn här.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 13:2 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• I Did the First Christians Worship Jesus? av James D.G. Dunn, 2010, står det om den här versen: ”Syftar ’Herren’ här på Jesus (som så ofta i Apostlagärningarna)? Eller talar Lukas om tillbedjan av Herren Gud? Det är svårt att avgöra, men som i andra fall i Apostlagärningarna där ’Herren’ = Gud antyder inflytandet från det gammaltestamentliga språkbruket att Lukas tänkte på tillbedjan av Gud.”

• I The Acts of the Apostles​—A Commentary av Ernst Haenchen, 1971, står det om det här uttrycket: ”Lukas har med uttrycket ’tjänade Herren’ lånat ett särskilt högtidligt uttryck från LXX [Septuaginta] som en anspelning på framför allt bön.” Fotnoten till denna kommentar nämner följande bibelställen: ”II Krön. 5.14, 13.10 och 35.3; ... Joel 1.13 och 2.17; Hes. 40.46, 44.16 och 45.4; Dan. 7.10.”

• I The Anchor Yale Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1998, (bd 31) sägs det om detta uttryck i Apostlagärningarna 13:2: ”Återigen används Kyrios i betydelsen Israels Gud, inte den uppståndne Kristus.”

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15–18, 22, 23, 32, 34, 41, 43, 65, 95, 100, 101, 106, 115, 125, 132, 145–147, 201, 219, 250, 310, 322–324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 13:10 ”Jehovas raka vägar”

SKÄL: I tillgängliga grekiska handskrifter står det här Kỵrios (Herre), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Forskare har påpekat att Paulus svar till den judiske trollkarlen Bar-Jesus (vers 10 och 11) innehåller flera uttryck som har en koppling till de hebreiska skrifterna. Här följer ett par exempel. Det grekiska uttryck som här återgetts med ”göra ... vägar krokiga” finns i Ordspråksboken 10:9 (”är falsk”, ordagrant ”gör sina vägar krokiga”) i Septuaginta. De grekiska ord som förekommer i uttrycket ”Jehovas raka vägar” står också i Septuaginta i Hosea 14:9. I den versen används Guds namn i den hebreiska grundtexten (”För Jehovas vägar är rätta”). Forskare har även påpekat att den grekiska bestämda artikeln inte förekommer framför ordet Kỵrios i den här versen (Apostlagärningarna 13:10) i en rad tillförlitliga grekiska handskrifter, trots att den förväntas grammatiskt sett. Avsaknaden av bestämd artikel här ger Kỵrios samma funktion som ett egennamn. I följande vers (Apostlagärningarna 13:11) förekommer dessutom Kỵrios i ett uttryck (”Jehova”, eller ”Jehovas hand”) som helt klart har en koppling till de hebreiska skrifterna och som kan betraktas som en motsvarighet till Guds namn. En rad översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska använder Guds namn här. Sammanhanget (orden riktas till en jude) och kopplingen till de hebreiska skrifterna ger stöd för att använda Guds namn i huvudtexten.

STÖD:

• I Critical and Exegetical Handbook to the Acts of the Apostles av Heinrich August Wilhelm Meyer, 1884, står det om Apostlagärningarna 13:10: ”Κυρίου [Kyrịou, en form av Kỵrios] syftar inte på Kristus, utan på Gud, som djävulens son motarbetar, som vers 11 visar.”

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329) nämns Apostlagärningarna 13:10 som en vers där Kỵrios ”används i NT [Nya testamentet] om Jahve/Gud”.

• I The NET Bible, New English Translation, 1996, finns denna not till uttrycket ”Herrens ... stigar” som förekommer i Apostlagärningarna 13:10: ”Den här tillrättavisningen liknar sådana som profeterna i GT [Gamla testamentet] gav: Jer 5:27; 1Mo 32:11; Ord 10:7; Hos 14:9. ... Den avslutande retoriska frågan i v. 10 (”ska du inte sluta ...?”) visar att han [Elymas] motsatte sig Guds väg.”

• I The Anchor Yale Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1998, (bd 31) finns denna kommentar till Apostlagärningarna 13:10: ”Kyrios: Gud eller den uppståndne Kristus; förmodligen den förra, som i v 11.”

• I ΙΗΣΟΥΣ ΚΥΡΙΟΣ [Iēsous Kỵrios] Their Usage and Sense in Holy Scripture av Herman Heinfetter, 1857, nämns Apostlagärningarna 13:10 som ett av de avsnitt där ”utelämnandet av artikeln framför Κυριος [Kỵrios] ... visar att benämningen syftar på den Allsmäktige Guden”.

• I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949, (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961) står det i en fotnot till ordet ”Herre[n]s”, som finns i Apostlagärningarna 13:10: ”Möjligen ’Jehova’.”

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15–18, 22, 23, 28–34, 42, 43, 47, 65, 66, 93–96, 100–102, 106, 114, 115, 132, 144–147, 154, 163, 167, 172, 187, 201, 250, 273, 293, 310, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 13:11 ”Jehova”

SKÄL: Eller ”Jehovas hand”. Uttrycket ”Jehovas hand” förekommer många gånger i grundtexten till de hebreiska skrifterna som en kombination av det hebreiska ordet för ”hand” och tetragrammet. (Några exempel finns i 2 Moseboken 9:3; 4 Moseboken 11:23; Domarboken 2:15; Rut 1:13; 1 Samuelsboken 5:6, 9; 7:13; 12:15; 1 Kungaboken 18:46; Esra 7:6; Job 12:9; Jesaja 19:16; 40:2; Hesekiel 1:3.) I tillgängliga grekiska handskrifter till Apostlagärningarna står det Kỵrios (Herre) i den här versen, men kopplingen till de hebreiska skrifterna ger goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Forskare har påpekat att det inte finns någon bestämd artikel framför Kỵrios i Apostlagärningarna 13:11, trots att den förväntas av grammatiska skäl, vilket ger Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Detta är värt att lägga märke till med tanke på hur Guds namn har hanterats i olika avskrifter av Septuaginta. På de ställen där Guds namn förekom i de tidigaste avskrifterna av Septuaginta är Guds namn ersatt med Kỵrios i senare avskrifter av Septuaginta. Men då saknas ofta bestämd artikel framför Kỵrios, trots att den egentligen förväntas grammatiskt sett. (Det är fallet i verserna som det hänvisas till ovan.) Den här ologiska avsaknaden av bestämd artikel framför Kỵrios är ytterligare en indikation på att Kỵrios här används som en ersättning för Guds namn. På grekiska används det uttryck som kan översättas med ”Jehovas hand” även i Lukas 1:66 och Apostlagärningarna 11:21.

STÖD:

• I ΙΗΣΟΥΣ ΚΥΡΙΟΣ [Iēsous Kỵrios] Their Usage and Sense in Holy Scripture av Herman Heinfetter, 1857, nämns Apostlagärningarna 13:11 som ett av de avsnitt där ”utelämnandet av artikeln framför Κυριος [Kỵrios] ... visar att benämningen syftar på den Allsmäktige Guden”.

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 13:11 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• I The ‘Holy Scriptures’ av J.N. Darby, 1949, (svensk utgåva: Nya testamentet, Göteborg 1961) står det i en fotnot till ordet ”Herre[n]s”, som förekommer i Apostlagärningarna 13:11: ”Möjligen ’Jehova’.”

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15–18, 22–24, 28–34, 36, 42, 43, 47, 65, 66, 93–96, 100–102, 104, 114, 115, 132, 144–147, 154, 172, 187, 201, 219, 250, 273, 293, 310, 322–324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 13:12 ”Jehovas lära”

SKÄL: I de flesta grekiska handskrifter står det här ”Herrens lära” (tēi didachēi tou Kyrịou), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. I de föregående två verserna förekommer Kỵrios två gånger. Båda gångerna syftar det på Gud och kan betraktas som en ersättning för Guds namn. (Se kommentarer till Apostlagärningarna 13:10, 11.) Uttrycket ”Jehovas lära” är synonymt med uttrycket ”Guds ord” i Apostlagärningarna 13:5. I den versen sägs det att när Paulus och hans reskamrater kom till Cypern ”började de förkunna Guds ord i judarnas synagogor”. Som en följd av detta ville prokonsuln Sergius Paulus ”gärna höra Guds ord”. (Apostlagärningarna 13:7) Det är därför naturligt att dra slutsatsen att Sergius Paulus, när han hade bevittnat det aposteln Paulus sa och gjorde, tog djupt intryck av det som han fick lära sig om Jehova – den lära som kom från Jehova. Vissa översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska använder Guds namn här. På grund av sammanhanget och kopplingen som detta uttryck har till de hebreiska skrifterna samt ordet Kỵrios oklara syftning används Guds namn i huvudtexten.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 13:12 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• I Holy Bible From the Ancient Eastern Text​—George M. Lamsa’s Translation From the Aramaic of the Peshitta står ”HERREN” med en versal och resten kapitäler i den här versen. Dessutom sägs det i en fotnot: ”Apostlagärningarna 13:10, 11, 12, 49 – Den syriska och arameiska formen av gudsnamnet, ’Mar-Yah’ eller ’Mor-Yah’ som ordagrant betyder ’Herren Yah’, som i ’Jahve’, ’JHWH’.”

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 29–31, 41, 43, 93, 100, 101, 106, 132, 144, 146, 187, 201, 250, 310}

APOSTLAGÄRNINGARNA 13:44 ”Jehovas ord”

SKÄL: I många tidiga grekiska handskrifter står det här ”Herrens ord” (ton lọgon tou Kyrịou). I några handskrifter står det ”Guds ord” (ton lọgon tou Theou). Men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. I Apostlagärningarna används ett synonymt uttryck, ”Guds ord”, t.ex. i Apostlagärningarna 13:46, vilket stöder slutsatsen att Kỵrios här i vers 44 syftar på Gud. (Detta uttryck förekommer även i Apostlagärningarna 4:31; 6:2, 7; 8:14; 11:1; 13:5, 7; 17:13; 18:11.) Båda uttrycken har koppling till de hebreiska skrifterna. Men uttrycket ”Jehovas ord”, som är en kombination av det hebreiska ordet för ”ord” och tetragrammet, förekommer många fler gånger än uttrycket ”Guds ord”. (Uttrycket ”Jehovas ord” förekommer i omkring 200 verser. Några exempel finns i 2 Samuelsboken 12:9; 24:11; 2 Kungaboken 7:1; 20:16; Jesaja 1:10; 2:3; 28:14; 38:4; Jeremia 1:4; 2:4; Hesekiel 1:3; 6:1; Hosea 1:1; Sakarja 9:1.) Detta uttryck förekommer i Sakarja 9:1 i en tidig avskrift av Septuaginta, där det grekiska ordet lọgos är åtföljt av Guds namn skrivet med gammalhebreiska bokstäver (). Denna pergamentrulle upptäcktes i Nahal Hever i Judeens öken nära Döda havet i Israel och har daterats till mellan år 50 f.v.t. och 50 v.t. Dessutom används Guds namn här i ett antal översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska. Med tanke på kopplingen till de hebreiska skrifterna, de ovan nämnda handskrifterna samt ordet Kỵrios bakgrund och oklara syftning används Guds namn i huvudtexten.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 13:44 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

REFERENSER: J^{17, 22, 32, 33, 37, 48, 65, 94, 100, 101, 115, 125, 146, 167, 322, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 13:47 ”Jehova har gett oss den här befallningen”

SKÄL: I tillgängliga grekiska handskrifter används här ordet ”Herren” (ho Kỵrios), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. Citatet som följer i den här versen är hämtat från Jesaja 49:6, där sammanhanget i den hebreiska grundtexten tydligt visar att det är Jehova som talar. (Jesaja 49:5; jämför Jesaja 42:6.) Uppfyllelsen av profetian gäller det arbete som Jehovas tjänare, Jesus Kristus, och hans efterföljare skulle utföra. (Jesaja 42:1; se studienot till Lukas 2:32.) Kỵrios måste därför syfta på Gud i den här versen. På grund av sammanhanget och kopplingen som detta uttryck har till de hebreiska skrifterna används därför Guds namn för att undvika en oklar syftning.

STÖD:

• I The Interpretation of the Acts of the Apostles av R.C.H. Lenski, 1934, står det på sidan 551 om den här versen: ”De måste först göra upp med den store ʽEbed Yahweh, Jehovas tjänare, som själv sa det Jehova hade tillkännagett för honom ... Och nu fortsätter Jesus budbärare i linje med Jehovas vilja.”

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 13:47 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• I The Acts of the Apostles Explained (tredje upplagan) av Joseph Addison Alexander, 1872, står det om den här versen: ”Enligt bruket i Nya testamentet kan Herren förstås som att det syftar på Herren Jesus Kristus ... Men eftersom orden som följer riktas till Messias, kan Herren anses vara den vanliga återgivningen av Jehova.”

• I Commentary on the Book of the Acts av F.F. Bruce, 1954, sidan 283, står det om den här versen och citatet från Jesaja 49:6: ”Det är värt att lägga märke till att i sammanhanget till profetian (den andra sången om Herrens tjänare) blir Israels nation först omnämnd som Jehovas tjänare ... Men som helhet var Israel en olydig tjänare, och profetian får sin särskilda uppfyllelse på Messias.”

• I Complete Jewish Bible av David H. Stern, 1998, är ordet ”ADONAJ” skrivet med en versal och resten kapitäler i den här versen. I förordet skriver översättaren: ”Ordet ’ADONAJ’ används ... där jag, som översättare, menar att ’kurios’ är en grekisk återgivning av tetragrammet.”

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 17, 22, 23, 32, 35, 41, 43, 65, 68, 94, 100, 101, 106, 114, 115, 117, 132, 138, 144, 146, 201, 251, 256, 257, 293}

APOSTLAGÄRNINGARNA 13:48 ”Jehovas ord”

SKÄL: I de flesta grekiska handskrifter står det här ”Herrens ord” ton lọgon tou Kyrịou). I andra handskrifter står det ”Guds ord” (ton lọgon tou Theou). Men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Sammanhanget här talar för att det är Jehova Gud som avses med ”Herren”. I den föregående versen används Kỵrios om den som gav den profetiska befallningen i Jesaja 49:6, dvs. Jehova. (Se kommentar till Apostlagärningarna 13:47.) Som det kommer fram i kommentaren till Apostlagärningarna 13:44 finns det ytterligare skäl till att använda Guds namn i uttrycket ”Jehovas ord”. Dessutom använder ett antal översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska tetragrammet här.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329) nämns Apostlagärningarna 13:48 som en vers där Kỵrios ”används i NT [Nya testamentet] om Jahve/Gud”.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15–17, 22, 23, 32, 33, 37, 41, 42, 65, 66, 94, 96, 100, 101, 106, 114, 115, 125, 132, 144, 146, 163, 167, 201, 250, 310, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 13:49 ”Jehovas ord”

SKÄL: I de flesta grekiska handskrifter står det här ”Herrens ord” (ho lọgos tou Kyrịou), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten, vilket kommer fram i kommentarerna till Apostlagärningarna 13:44, 48. Dessutom använder ett antal översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska tetragrammet här.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329) nämns Apostlagärningarna 13:49 som en vers där Kỵrios ”används i NT [Nya testamentet] om Jahve/Gud”.

• I Holy Bible From the Ancient Eastern Text​—George M. Lamsa’s Translation From the Aramaic of the Peshitta står ”HERREN” med en versal och resten kapitäler i den här versen. Dessutom sägs det i en fotnot: ”Apostlagärningarna 13:10, 11, 12, 49 – Den syriska och arameiska formen av gudsnamnet, ’Mar-Yah’ eller ’Mor-Yah’ som ordagrant betyder ’Herren Yah’, som i ’Jahve’, ’JHWH’.”

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15–18, 22, 23, 28–32, 41, 65, 66, 93–95, 100, 101, 106, 114, 115, 125, 132, 144, 146, 167, 201, 250, 293, 310, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 14:3 ”Jehova gav dem kraft”

SKÄL: Ordagrant ”på Herren”. I tillgängliga grekiska handskrifter står det här Kỵrios (Herren), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Sammanhanget här talar för att det är Gud som avses med ”Herren”. I Apostlagärningarna hör uttrycket ”generös omtanke” ofta ihop med Gud (Apostlagärningarna 11:23; 13:43; 14:26; 20:24), och i Apostlagärningarna 20:32 nämns ”Guds händer och ... budskapet om hans generösa omtanke”. I Apostlagärningarna 15:12 identifieras dessutom Gud som källan till ”alla tecken och under”. (Se också Apostlagärningarna 2:19; 19:11.) Av sammanhanget förstår man att prepositionen epị (”på”) i Apostlagärningarna 14:3 betecknar orsaken, eller grunden, till att lärjungarna kunde tala frimodigt. Resten av versen visar att Gud bekräftade att det som de predikade verkligen var hans budskap och att han godkände och understödde deras predikande. (Jämför Apostlagärningarna 4:29–31.) Det grekiska uttrycket för ”på Herren” används också i Septuaginta som en återgivning av uttryck där tetragrammet förekommer i den hebreiska grundtexten. (Psalm 31:6 [30:7, LXX]; Jeremia 17:7) Med tanke på det menar en del att uttrycket även förmedlar tanken på att tala ”i tillit till Jehova”. På grund av sammanhanget och ordet Kỵrios bakgrund används därför Guds namn i huvudtexten till den här versen.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15–18, 23, 29–31, 41, 93–95, 100, 101, 106, 132, 146, 201, 310, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 14:23 ”de anförtrodde dessa äldste åt Jehova”

SKÄL: I tillgängliga grekiska handskrifter står det här ”åt Herren” (tōi Kyrịōi), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios (Herren) syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Sammanhanget här talar för att det är Gud som avses med ”Herren”. På grekiska liknar detta uttryck det som används i Apostlagärningarna 14:26, ”hade tidigare bett Gud visa dem generös omtanke”. Det grekiska verb som används här (Apostlagärningarna 14:23) används även i Apostlagärningarna 20:32 i frasen ”överlämnar jag er i Guds händer”. Ett lexikon definierar den här frasen: att ”överlämna någon i någon annans omvårdnad eller beskydd ... gudomligt beskydd ... Apg 14:23; jfr [jämför] 20:32”. (A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature, tredje upplagan, 2000) Samma verb används även i Lukas 23:46 för att återge Jesus ord: ”Far, i dina händer överlämnar jag min ande.” Detta är ett citat från Psalm 31:5, där Septuaginta (30:6, LXX) använder samma grekiska ord för ”överlämna” och där Guds namn förekommer i de omgivande verserna i den hebreiska grundtexten. Tanken på att överlämna sig åt Jehova och lägga sitt liv i hans händer återkommer flera gånger i de hebreiska skrifterna. (Psalm 22:8; 37:5; Ordspråksboken 16:3) På grund av sammanhanget, kopplingen till de hebreiska skrifterna samt ordet Kỵrios oklara syftning används Guds namn i den här skildringen. Dessutom använder ett antal översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska Guds namn här.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15, 16, 41, 65, 100, 101, 106, 132, 163, 167, 201}

APOSTLAGÄRNINGARNA 15:17a ”så att de som är kvar uppriktigt ska söka Jehova”

SKÄL: I de flesta grekiska handskrifter står det här ”Herren” (ton Kỵrion), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Enligt Apostlagärningarna 15:14 nämner Jakob att Simeon hade berättat ”om hur Gud ... vände sin uppmärksamhet till andra nationer”, och i vers 19 talar Jakob om de ”nationer som vänder sig till Gud”. Här citerar Jakob från Amos 9:11, 12, och i den hebreiska grundtexten förekommer Guds namn en gång i uttrycket ”säger Jehova”. På grund av sammanhanget, kopplingen till de hebreiska skrifterna och bruket av ordet Kỵrios i Septuaginta, finns det goda skäl till att använda Guds namn vid den första förekomsten av ordet Kỵrios i den här versen, även om det inte finns någon direkt motsvarighet till det i den hebreiska texten.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 15:17a som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• I Critical and Exegetical Handbook to the Acts of the Apostles, Heinrich August Wilhelm Meyer, 1884, finns denna kommentar till Apostlagärningarna 15:14–17: ”Amos förutsäger [att] ... främmande nationer kommer att sluta sig till det [den davidiska teokratin] och omvändas till tillbedjan av Jehova. ... Jehova hade dragit sig tillbaka från sitt folk; men nu lovar Han genom sin profet: Jag ska återvända och återuppbygga Davids fallna hydda som har övergivits.”

• I The Jerome Biblical Commentary, utgiven av Raymond E. Brown, Joseph A. Fitzmyer och Roland E. Murphy, 1968, står det med tanke på Apostlagärningarna 15:17: ”Det uttrycket från GT [Gamla testamentet] (se 2Kr 6:35; 7:14) betecknar ett helgande åt Jahve; Amos talade alltså om nationer som tillhörde Gud.”

• I The New King James Version, första gången tryckt 1979, står ”HERREN” skrivet med en versal och resten kapitäler två gånger i huvudtexten till Apostlagärningarna 15:17. I förordet till denna utgåva förklaras det: ”Förbundsnamnet på Gud översattes oftast från hebreiska med ’HERREN’ (som synes med stora bokstäver) i Gamla testamentet i King James Version. Denna tradition har bevarats. I denna utgåva har namnet skrivits med stora bokstäver på alla ställen där förbundsnamnet citeras i Nya testamentet från ett avsnitt i Gamla testamentet.”

• I NLT Study Bible (andra upplagan), 2008, står ”HERREN” skrivet med en versal och resten kapitäler två gånger i huvudtexten till Apostlagärningarna 15:17. I förordet till den här översättningen finns följande förklaring: ”Det grekiska ordet kurios översätts genomgående med ’Herren’, bortsett från att det översätts med ’HERREN’ där det i Nya testamentet tydligt citeras från Gamla testamentet och det i texten där står med kapitäler.” Sedan förklaras betydelsen av detta: ”Vi har generellt sett återgett tetragrammet (JHWH) konsekvent med ’HERREN’ och använder en form med kapitäler som är vanlig i engelska översättningar.”

REFERENSER: J^{11, 12, 14–18, 22, 23, 28–31, 34, 35, 38, 41–43, 47, 59, 61, 65, 66, 88, 90, 93, 94, 96, 100–102, 104–106, 114, 115, 126, 132, 145–147, 149, 154, 164, 178, 186, 187, 201, 228, 236, 244, 250, 265, 267, 271, 273, 275, 283, 290, 293, 295–297, 300, 306, 310, 322–324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 15:35 ”Jehovas ord”

SKÄL: I de flesta grekiska handskrifter står det här ”Herrens ord” (ton lọgon tou Kyrịou), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. I Apostlagärningarna används ett synonymt uttryck, ”Guds ord”, vilket stöder slutsatsen att Kỵrios i Apostlagärningarna 15:35 syftar på Gud. (Apostlagärningarna 4:31; 6:2, 7; 8:14; 11:1; 13:5, 7, 46; 17:13; 18:11) Båda uttrycken har koppling till de hebreiska skrifterna. Men uttrycket ”Jehovas ord”, som är en kombination av det hebreiska ordet för ”ord” och tetragrammet, förekommer många fler gånger än uttrycket ”Guds ord”. (Uttrycket ”Jehovas ord” förekommer i omkring 200 verser. Några exempel finns i 2 Samuelsboken 12:9; 24:11; 2 Kungaboken 7:1; 20:16; Jesaja 1:10; 2:3; 28:14; 38:4; Jeremia 1:4; 2:4; Hesekiel 1:3; 6:1; Hosea 1:1; Sakarja 9:1.) Detta uttryck förekommer i Sakarja 9:1 i en tidig avskrift av Septuaginta, där det grekiska ordet lọgos är åtföljt av Guds namn skrivet med gammalhebreiska bokstäver (). Denna pergamentrulle upptäcktes i Nahal Hever i Judeens öken nära Döda havet i Israel och har daterats till mellan år 50 f.v.t. och 50 v.t. Dessutom används tetragrammet här i ett antal översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska. Den syriska Peshitta använder här uttrycket ”Guds ord”. Med tanke på kopplingen till de hebreiska skrifterna, de ovan nämnda handskrifterna samt ordet Kỵrios bakgrund och oklara syftning används Guds namn i huvudtexten.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329) nämns Apostlagärningarna 15:35 som en vers där Kỵrios ”används i NT [Nya testamentet] om Jahve/Gud”.

• I The New Testament in Basic English, 1946, står det ”Guds ord”.

REFERENSER: J^{17, 18, 22, 23, 31, 32, 41, 65, 66, 94, 95, 100, 101, 106, 115, 132, 146, 201, 310, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 15:36 ”Jehovas ord”

SKÄL: I de flesta grekiska handskrifter står det här ”Herrens ord” (ton lọgon tou Kyrịou), men som det framkommer i kommentaren till Apostlagärningarna 15:35 finns det goda skäl till att använda Guds namn i uttrycket ”Jehovas ord”. Sammanhanget till versen visar att det är Jehova som är källan. Dessutom används tetragrammet här i ett antal översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska. Den syriska Peshitta använder uttrycket ”Guds ord”.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329) nämns Apostlagärningarna 15:36 som en vers där Kỵrios ”används i NT [Nya testamentet] om Jahve/Gud”.

• I The New Testament in Basic English, 1946, står det ”Guds ord”.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 17, 18, 22, 23, 32, 41, 65, 66, 94, 95, 100, 101, 106, 115, 132, 146, 201, 310, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 15:40 ”bad Jehova visa Paulus generös omtanke”

SKÄL: I många grekiska handskrifter står det här ”Herren” (tou Kyrịou), medan det i andra står ”Gud”. Men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios (Herren) syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Sammanhanget här talar för att det är Gud som avses med ”Herren”. I Apostlagärningarna hör uttrycket ”generös omtanke” för det mesta ihop med Gud. (Apostlagärningarna 11:23; 13:43; 20:24) I Apostlagärningarna 14:26 finns den liknande frasen ”hade tidigare bett Gud visa dem generös omtanke”. Dessutom står det i en del gamla handskrifter och översättningar ordet ”Gud” (Theọs) här i stället för ”Herren” (Kỵrios), vilket stöder slutsatsen att den generösa omtanke som omtalas här är från Gud. Ett antal översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska använder också Guds namn här. På grund av sammanhanget och ordet Kỵrios bakgrund och oklara syftning används Guds namn i huvudtexten.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 15:40 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• I The Orthodox Jewish Bible, 2011, används ”Hashem” som en motsvarighet till Guds namn i Apostlagärningarna 15:40. Ordet ”Hashem” kommer från det hebreiska uttrycket hashShẹm, som betyder ”Namnet” och som judar ofta använder som en ersättning för JHWH.

REFERENSER: J^{17, 18, 22, 32, 48, 65, 94, 95, 100, 101, 115, 125, 132, 144, 146, 167, 322–324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 16:14 ”Jehova öppnade helt hennes hjärta”

SKÄL: I tillgängliga grekiska handskrifter står det här ”Herren” (ho Kỵrios), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Här talar sammanhanget för att det är Jehova Gud som avses med ”Herren”. Det sägs att Lydia var ”en kvinna som tillbad Gud”, ett uttryck som tyder på att hon var en judisk proselyt. (Jämför Apostlagärningarna 13:43.) På sabbaten hade hon samlats med andra kvinnor vid ett böneställe vid en flod utanför Filippi. (Apostlagärningarna 16:13) Kanske hade hon kommit i kontakt med tillbedjan av Jehova i sin hemstad Thyatira, som hade en stor judisk befolkning och en judisk mötesplats. På grund av sammanhanget, Lydias bakgrund och ordet Kỵrios oklara syftning används Guds namn här. Ett antal översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska använder tetragrammet här.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 16:14 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• I The Orthodox Jewish Bible, 2011, används ”Hashem” som en motsvarighet till Guds namn i Apostlagärningarna 16:14. Ordet ”Hashem” kommer från det hebreiska uttrycket hashShẹm, som betyder ”Namnet” och som judar ofta använder som en ersättning för JHWH.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 17, 18, 23, 32, 33, 48, 65, 94, 95, 100, 101, 105, 106, 115, 125, 130, 144, 146, 163, 167, 201, 250, 310, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 16:15 ”tror på Jehova”

SKÄL: I de flesta grekiska handskrifter står det här ”på Herren” (tōi Kyrịōi); i ett fåtal handskrifter står det ”på Gud”. Men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Här talar sammanhanget för att det är Jehova Gud som avses med ”Herren”. Som det framkommer i kommentaren till Apostlagärningarna 16:14 var Lydia judisk proselyt, och därför är det logiskt att hon syftade på Jehova. Paulus hade precis predikat för henne om Jesus Kristus, men hon hade ännu inte visat att hon var trogen mot Jesus. Därför är det logiskt att anta att hon syftade på tron på Jehova, den Gud som hon redan tillbad. På grund av sammanhanget, Lydias bakgrund och ordet Kỵrios bakgrund och oklara syftning används Guds namn i huvudtexten.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 16:15 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• I The Orthodox Jewish Bible, 2011, används ”Hashem” som en motsvarighet till Guds namn i Apostlagärningarna 16:15. Ordet ”Hashem” kommer från det hebreiska uttrycket hashShẹm, som betyder ”Namnet” och som judar ofta använder som en ersättning för JHWH.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 32, 41, 65, 94, 100, 101, 106, 115, 144–147, 172, 201, 250, 310}

APOSTLAGÄRNINGARNA 16:32 ”Jehovas ord”

SKÄL: I de flesta gamla handskrifter står det här ”Herrens ord” (ton lọgon tou Kyrịou). I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios (Herre) syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Även om Jesus nämns som ”Herren Jesus” (ton Kỵrion Iēsoun) i den föregående versen, finns det goda skäl till att använda Guds namn i den här versen. I ett fåtal grekiska handskrifter står det här ”Guds ord” (ton lọgon tou Theou). I Apostlagärningarna används uttrycken ”Herrens ord” och ”Guds ord” synonymt, vilket stöder slutsatsen att Kỵrios här i Apostlagärningarna 16:32 syftar på Gud. (Apostlagärningarna 4:31; 6:2, 7; 8:14; 11:1; 13:5, 7, 46; 17:13; 18:11) Båda uttrycken har koppling till de hebreiska skrifterna. Men uttrycket ”Jehovas ord”, som är en kombination av det hebreiska ordet för ”ord” och tetragrammet, förekommer många fler gånger än uttrycket ”Guds ord”. (Uttrycket ”Jehovas ord” förekommer i omkring 200 verser. Några exempel finns i 2 Samuelsboken 12:9; 24:11; 2 Kungaboken 7:1; 20:16; Jesaja 1:10; 2:3; 28:14; 38:4; Jeremia 1:4; 2:4; Hesekiel 1:3; 6:1; Hosea 1:1; Sakarja 9:1.) Detta uttryck förekommer i Sakarja 9:1 i en tidig avskrift av Septuaginta, där det grekiska ordet lọgos är åtföljt av Guds namn skrivet med gammalhebreiska bokstäver (). Denna pergamentrulle upptäcktes i Nahal Hever i Judeens öken nära Döda havet i Israel och har daterats till mellan år 50 f.v.t. och 50 v.t. Dessutom används tetragrammet här i ett antal översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska. Med tanke på kopplingen till de hebreiska skrifterna, de ovan nämnda handskrifterna samt ordet Kỵrios bakgrund och oklara syftning används Guds namn i huvudtexten.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 16:32 som en vers där Kỵrios möjligen ”används om Jahve”.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 17, 18, 22, 23, 28–30, 32, 41, 65, 66, 93–95, 100, 101, 106, 115, 146, 163, 167, 310, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 18:21 ”om det är Jehovas vilja”

SKÄL: I tillgängliga grekiska handskrifter står det ordagrant ”Gud”, och hela uttrycket har även återgetts med ”om Gud vill”. I liknande uttryck i de kristna grekiska skrifterna förekommer både ordet Kỵrios (Herre) och ordet Theọs (Gud). (Apostlagärningarna 21:14; 1 Korinthierna 4:19; 16:7; Hebréerna 6:3; Jakob 4:15) I Septuaginta används ofta det grekiska verb som här återgetts med ”är ... vilja” och det grekiska substantivet för ”vilja” i avsnitt i de hebreiska skrifterna där Guds namn förekommer. Dessutom använder några översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska tetragrammet här. På grund av kopplingen till de hebreiska skrifterna och de liknande uttryck som förekommer i de kristna grekiska skrifterna kan Guds namn med rätta användas här. (Se kommentar till Apostlagärningarna 21:14.)

STÖD:

• I A Handbook on the Letter From James av I-Jin Loh och Howard A. Hatton, utgiven av United Bible Societies, 1997, finns denna kommentar till uttrycket ”om Herren vill” som förekommer i Jakob 4:15: ”Om Herren vill ... är inte bara en slentrianmässig bekännelseformel utan en övertygelse om och ett erkännande av att Gud har sista ordet när det gäller allt och att framtiden ligger i Guds händer ... Herren syftar inte på Jesus som i 2.1, utan på Gud.”

REFERENSER: J^{17, 32, 33, 37, 48, 65, 94, 100, 101, 115, 125, 144–147, 163, 167, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 18:25 ”Jehovas väg”

SKÄL: I tillgängliga grekiska handskrifter står det här ”Herrens väg” (tēn hodọn tou Kyrịou), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Här talar sammanhanget för att det är Gud som avses med ”Herren”. I Apostlagärningarna 18:26 används det synonyma uttrycket ”Guds väg”. Som det kommer fram i Apostlagärningarna innebär den kristna levnadsvägen att det viktigaste i livet är att tillbe den ende sanne Guden, Jehova, och att tro på hans son, Jesus Kristus. Det här levnadssättet omtalas som ”Vägen”. (Apostlagärningarna 19:9, 23; 22:4; 24:22; se studienot till Apostlagärningarna 9:2.) Dessutom nämns orden ”Jehova” och ”väg” tillsammans (men utan bestämd artikel på grekiska) fyra gånger i evangelierna i citat från Jesaja 40:3. (Se studienoter till Matteus 3:3; Markus 1:3; Lukas 3:4; Johannes 1:23.) I Jesaja 40:3 förekommer tetragrammet i den hebreiska grundtexten. Uttrycket ”Jehovas väg” förekommer även i Domarboken 2:22 och Jeremia 5:4, 5, not. Dessutom använder ett antal översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska Guds namn eller en motsvarighet till tetragrammet här och lyder ”Jehovas väg”. Med tanke på sammanhanget och kopplingen till de hebreiska skrifterna används därför Guds namn här i huvudtexten.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329) nämns Apostlagärningarna 18:25 som en vers där Kỵrios ”används i NT [Nya testamentet] om Jahve/Gud”.

• I Holy Bible From the Ancient Eastern Text​—George M. Lamsa’s Translation From the Aramaic of the Peshitta står ”HERREN” med en versal och resten kapitäler i den här versen. Dessutom sägs det i en fotnot: ”Den syriska och arameiska formen av gudsnamnet, ’Mar-Yah’ eller ’Mor-Yah’ som ordagrant betyder ’Herren Yah’, som i ’Jahve’, ’JHWH’.”

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15, 16, 24, 29, 30, 32, 41, 42, 48, 65, 93, 94, 96, 100, 101, 115, 125, 132, 144, 146, 172, 201, 310}

APOSTLAGÄRNINGARNA 19:20 ”Jehovas ord”

SKÄL: I de flesta grekiska handskrifter står det här ”Herren” (tou Kyrịou), men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. I Apostlagärningarna används ett synonymt uttryck, ”Guds ord”, vilket stöder slutsatsen att Kỵrios i Apostlagärningarna 19:20 syftar på Gud. (Apostlagärningarna 4:31; 6:2, 7; 8:14; 11:1; 13:5, 7, 46; 17:13; 18:11) Båda uttrycken har koppling till de hebreiska skrifterna. Men uttrycket ”Jehovas ord”, som är en kombination av det hebreiska ordet för ”ord” och tetragrammet, förekommer många fler gånger än uttrycket ”Guds ord”. (Uttrycket ”Jehovas ord” förekommer i omkring 200 verser. Några exempel finns i 2 Samuelsboken 12:9; 24:11; 2 Kungaboken 7:1; 20:16; Jesaja 1:10; 2:3; 28:14; 38:4; Jeremia 1:4; 2:4; Hesekiel 1:3; 6:1; Hosea 1:1; Sakarja 9:1.) Detta uttryck förekommer i Sakarja 9:1 i en tidig avskrift av Septuaginta, där det grekiska ordet lọgos är åtföljt av Guds namn skrivet med gammalhebreiska bokstäver (). Denna pergamentrulle upptäcktes i Nahal Hever i Judeens öken nära Döda havet i Israel och har daterats till mellan år 50 f.v.t. och 50 v.t. Dessutom används Guds namn här i ett antal översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska. I den latinska Vulgata och den syriska Peshitta står det ”Guds ord”. Med tanke på kopplingen till de hebreiska skrifterna, de ovan nämnda handskrifterna samt ordet Kỵrios bakgrund och oklara syftning används Guds namn i huvudtexten.

STÖD:

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329) nämns Apostlagärningarna 19:20 som en vers där Kỵrios ”används i NT [Nya testamentet] om Jahve/Gud”.

• I The Orthodox Jewish Bible, 2011, används ”Hashem” som en motsvarighet till Guds namn i Apostlagärningarna 19:20. Ordet ”Hashem” kommer från det hebreiska uttrycket hashShẹm, som betyder ”Namnet” och som judar ofta använder som en ersättning för JHWH.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 15–18, 23, 31, 32, 41, 48, 65, 94–96, 100, 101, 115, 125, 146, 323, 324}

APOSTLAGÄRNINGARNA 21:14 ”Må Jehovas vilja ske”

SKÄL: I de flesta grekiska handskrifter står det här ”Herrens vilja”, men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios (Herre) syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. När det grekiska ordet för ”vilja” (thẹlēma) används i de kristna grekiska skrifterna är det oftast i samband med Guds vilja. (Matteus 7:21; 12:50; Markus 3:35; Romarna 12:2; 1 Korinthierna 1:1; Hebréerna 10:36; 1 Petrus 2:15; 4:2; 1 Johannes 2:17) Det är därför logiskt att dra slutsatsen att Kỵrios syftar på Gud i det här uttrycket. I Septuaginta används det grekiska ordet thẹlēma ofta som en återgivning av hebreiska uttryck som syftar på Guds vilja, eller beslut, glädje och godkännande, och står i avsnitt där Guds namn förekommer. (Psalm 40:8, 9 [39:9, 10, LXX]; 103:21 [102:21, LXX]; 143:9–11 [142:9–11, LXX]; Jesaja 44:24, 28; Jeremia 9:24 [9:23, LXX]; Malaki 1:10) Så med tanke på bruket av det grekiska ordet för ”vilja” i Bibeln, kopplingen som detta uttryck har till de hebreiska skrifterna samt ordet Kỵrios bakgrund och oklara syftning används Guds namn i huvudtexten. Dessutom använder några översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska Guds namn här.

STÖD:

• I The Anchor Yale Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1998, (bd 31) finns denna kommentar till Apostlagärningarna 21:14: ”I det här fallet syftar Kyrios på Gud Fadern.”

• I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Apostlagärningarna 21:14 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

• I The New Testament in Basic English, 1946, står det: ”Må Guds vilja ske.”

• I The Orthodox Jewish Bible, 2011, används ”Hashem” som en motsvarighet till Guds namn i Apostlagärningarna 21:14. Ordet ”Hashem” kommer från det hebreiska uttrycket hashShẹm, som betyder ”Namnet” och som judar ofta använder som en ersättning för JHWH.

REFERENSER: J^{7, 8, 10, 17, 18, 23, 32, 43, 65, 94–96, 100, 101, 115, 132, 144–147, 167, 187, 201, 310, 323, 324}