Många antar nog att de som är religiösa skulle välja ”skapelse” men att de som håller sig till vetenskapen skulle välja ”evolution”.

 Men så är inte alltid fallet.

 Faktum är att många högutbildade, däribland forskare, ifrågasätter evolutionsteorins trovärdighet.

 Ta till exempel Gerard Hertel, en professor i entomologi som under sin utbildning fick lära sig om evolutionen. Han säger: ”När vi hade prov skrev jag de svar mina lärare var ute efter. Men det var inget jag själv trodde på.”

 Varför har till och med vetenskapsmän och andra högt utbildade svårt att acceptera att allt levande i dag är ett resultat av evolution? För att gå till botten med det ska vi se närmare på två frågor som förbryllar många forskare: 1) Hur uppstod liv från första början? och 2) Hur har livet utvecklats?

 VAD EN DEL SÄGER. Liv uppstod spontant ur livlös materia.

 VARFÖR ANDRA INTE NÖJER SIG MED DEN FÖRKLARINGEN. Forskare har aldrig tidigare vetat så mycket om den kemiska och molekylära struktur som allt levande består av, men det finns ändå inte någon entydig definition av vad liv är. En djup avgrund skiljer livlös materia från den enklaste cellen.

 Fältet är fritt för spekulationer och idéer om hur förhållandena var på jorden för miljarder år sedan. Forskares hypoteser om livets uppkomst ser därför väldigt olika ut. Vissa tror att det skedde i en vulkan, andra menar att det skedde under havsbottnen. En annan uppfattning är att livet ursprungligen uppstod i rymden och att livets byggstenar kom hit med meteoriter. Men det förklarar inte hur livet uppstod; det skjuter bara ut frågan i rymden.

 En hypotes som forskare presenterat är att det funnits molekyler som föregått det genetiska material vi känner till i dag. Dessa molekyler skulle varit självreplikerande och haft större chans att uppstå spontant ur livlös materia. Men man har varken kunnat bevisa att sådana molekyler någonsin existerat eller lyckats återskapa dem i laboratorium.

 Levande organismer har ett unikt sätt att lagra och bearbeta information. I varje cell finns en genetisk kod med instruktioner som cellen läser av, tolkar och genomför. Vissa forskare liknar den genetiska koden vid mjukvaran i en dator och cellens kemiska struktur vid hårdvaran. Men evolutionsteorin förklarar inte varifrån informationen i den genetiska koden kommer.

 Proteinmolekyler är nödvändiga för att en cell ska kunna fungera. En proteinmolekyl består i regel av hundratals aminosyror som är sammanbundna i en viss ordningsföljd. Dessutom måste varje funktionsduglig proteinmolekyl vara veckad i en specifik struktur. Många forskare är överens om att sannolikheten för att en enda proteinmolekyl skulle uppkommit spontant är extremt liten. Fysikern Paul Davies skriver: ”Eftersom det behövs tusentals olika proteiner för att en cell ska fungera är det inte troligt att de uppstod av en slump.”

 SLUTSATS. Efter årtionden av forskning inom praktiskt taget alla vetenskapliga områden kvarstår faktum: Liv uppstår endast ur redan existerande liv.

 VAD EN DEL SÄGER. Alla levande organismer, däribland människan, har successivt utvecklats från den första levande organismen genom slumpmässig mutation och naturligt urval.

 VARFÖR ANDRA INTE NÖJER SIG MED DEN FÖRKLARINGEN. Vissa celler är mer komplexa än andra. Hur enklare celler kunde utvecklas till mer komplexa ”ses ofta som evolutionens största mysterium näst efter livets uppkomst”. (Britannica Online Encyclopedia)

 Forskare har upptäckt att varje cell innehåller komplexa molekylära maskiner uppbyggda av proteiner som samarbetar för att utföra avancerade uppgifter. I uppgifterna ingår att transportera näringsämnen och omvandla dem till energi, bygga upp delar av cellen och vidarebefordra information. Kan slumpmässig mutation och naturligt urval ligga bakom de här invecklade komponenternas funktioner och sammansättning? Många har svårt att tro det.

 Både djur och människor utvecklas från ett enda befruktat ägg. Cellerna i embryot delar sig, varefter de specialiserar sig och får olika utseende och funktion för att bilda olika kroppsdelar. Evolutionen kan inte förklara hur denna celldifferentiering går till, dvs. hur varje cell vet vilken celltyp den ska bli och var i kroppen den ska sitta.

 Forskare vet numera att det skulle krävas förändringar på molekylnivå inuti cellen för att ett slag av djur skulle kunna utvecklas till ett annat. Eftersom forskare inte kan påvisa hur evolutionen skulle kunna få fram ens den enklaste cellen, är det då rimligt att tro att de olika djurslagen är ett resultat av slumpmässig mutation och naturligt urval? Michael Behe, professor i biokemi, säger att forskning ”har avslöjat en oväntad och häpnadsväckande komplexitet” när det gäller djurens uppbyggnad, men framhåller att det ”inte skett några som helst framsteg i att förstå hur en sådan komplexitet har kunnat utvecklas genom blinda processer”.

 Människor kan tänka, resonera och dra slutsatser, har självkännedom och känsla för rätt och fel och besitter moraliska egenskaper som generositet och osjälviskhet. Slumpmässig mutation och naturligt urval kan inte förklara varför vi människor har dessa drag.

 SLUTSATS. Trots att många hävdar att evolutionen är ett konstaterat faktum är andra långt ifrån nöjda med dess förklaring av livets utveckling.

 Fakta har fått många att dra slutsatsen att ett knivskarpt intellekt måste ligga bakom livets existens. Ett exempel är Antony Flew, som var professor i filosofi och en av världens ledande förespråkare för ateism. När han insåg vidden av den svindlande komplexitet som omger livet och universums fysiska lagar, ändrade han uppfattning. Han hänvisade till antika filosofers motto när han skrev: ”Vi måste följa bevisen vart de än leder.” För Antony Flew pekade alla bevis åt samma håll: att det finns en skapare.

 Gerard Hertel, som nämndes i inledningen, drog en liknande slutsats. Trots sin höga utbildning och långa erfarenhet inom entomologi säger han: ”Jag hittade aldrig några bevis för att liv skulle uppstått spontant ur livlös materia. Att allt levande är så välordnat och komplext har övertygat mig om att det måste finnas en organisatör och formgivare.”

 Precis som man kan lära sig mer om en konstnär genom att granska hans konst, kunde Gerard urskilja Skaparens egenskaper genom att studera naturen. Han tittade även närmare på Bibeln – den bok som tillskrivs Skaparen. (2 Timoteus 3:16) Där hittade han logiska svar på frågor om människans ursprung och praktiska lösningar på sådana problem som människor kämpar med i dag. Det gjorde honom övertygad om att ett högre intellekt även ligger bakom Bibeln.

 Bibelns förklaring är värd att tänka över, precis som Gerard kom fram till. Varför inte titta närmare på den du också?