Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gåvan från Joachim Barrande — ”värdig en kung”

Gåvan från Joachim Barrande — ”värdig en kung”

Gåvan från Joachim Barrande — ”värdig en kung”

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I TJECKIEN

”DET är mer än en gåva värdig en kung, det är den största hedersbetygelse som visats den tjeckiska nationen!” Så beskrev en journalist den testamentariska gåvan till Nationalmuseet i Prag från Joachim Barrande, den kände 1800-talspaleontologen. Barrandes gåva till det tjeckiska folket bestod av en betydande samling av mer än 1.200 lådor fulla med fossil som det hade tagit honom årtionden att samla, studera och klassificera. Även om du kanske inte blir entusiastisk över en samling gamla fossil, är Barrandes gåva mycket värdefullare för paleontologer än en skattgömma!

En paleontolog är en vetenskapsman som med hjälp av fossila lämningar studerar livet under tidigare geologiska perioder. Paleontologi är en relativt ny vetenskap. Under medeltiden avfärdades fossil som ”naturens nycker” eller ansågs vara lämningar av drakar. Men på 1700-talet väcktes intresset för fossil bland överklassen, och människor började samla fossil. Forskare i många länder började också intressera sig för studium av fossil. Joachim Barrande var en av dem. Vad vet man om Barrande, och vad bidrog han till på paleontologins område? Vad ansåg han om utvecklingsläran med tanke på att han var samtida med Charles Darwin?

Barrande byter yrke

Joachim Barrande föddes 1799 i Saugues, ett litet samhälle i södra Frankrike. Han studerade ingenjörsvetenskap i Paris och specialiserade sig på väg- och brobyggnad. Samtidigt studerade han naturvetenskap. Han visade sig snart vara begåvad på det området. Sedan han avslutat sina studier, började han arbeta som ingenjör, men när den franska kungafamiljen fick kännedom om hans begåvning, inbjöds han att bli privatlärare åt Karl X:s sonson. Ämnet var naturvetenskap. Som en följd av 1830 års revolution i Frankrike förvisades den kungliga familjen, och den begav sig slutligen till Böhmen. Barrande följde med dit, och i Böhmens huvudstad, Prag, började han återigen ägna sig åt ingenjörsvetenskap.

Som specialist på väg- och brobyggnad fick Barrande i uppdrag att undersöka landsbygden kring Prag med tanke på en tilltänkt hästdragen järnväg. Medan Barrande var sysselsatt med detta, upptäckte han att det fanns en mängd fossil i området. När han undersökte dem närmare, blev han förbluffad över den slående likheten mellan strata, dvs. skikt i jordskorpan, i Böhmen och i Storbritannien. Barrandes passion för naturvetenskap väcktes på nytt, och han lämnade slutligen sitt arbete som ingenjör och ägnade de följande 44 åren av sitt liv åt paleontologi och geologi.

Barrande bedrev sina studier på den rikt fossilförande landsbygden i centrala Böhmen. Varje dag gjorde han nya upptäckter av osedvanlig skönhet och variationsrikedom. År 1846 kunde han publicera sina första forskningsresultat. I sitt verk beskrev och klassificerade han nya trilobitarter, som en gång hade levt på havets botten.

Barrande fortsatte att samla och studera fossil. År 1852 gav han så ut den första delen av en monografi eller avhandling som hette Système silurien du centre de la Bohème. * Det första bandet handlade om trilobiter. De senare banden ägnades åt kräftdjur, broskfiskar, bläckfiskar, musseldjur och andra fossila organismer. Under sin livstid gav han ut 22 band i vilka han i detalj beskrev mer än 3.500 arter. Detta verk är en av de största monografierna på paleontologins område.

Noggrann och disciplinerad

Barrandes arbetsmetoder skilde sig från andra forskares. Till sitt arbete som naturforskare fogade han den disciplin och ordning som var karakteristiska för en ingenjör. Som konstruktör tolererade han inte slarviga kalkyler eller ritningar. Som paleontolog strävade han efter mycket hög precision i sina teckningar och lade ner stor möda på att försäkra sig om att de var exakta in i minsta detalj. Han retuscherade själv många av de teckningar som ingick i hans monografi, även om originalteckningarna var gjorda av en professionell konstnär.

Barrandes noggrannhet begränsades emellertid inte till hans teckningar. Sedan varje band i hans monografi var färdigsatt och redo för tryckning, granskade han personligen texten. Om han inte var nöjd, skickade han tillbaka de delar som han ogillade för att få dem omgjorda. Barrandes målsättning var att försäkra sig om att varje band som gavs ut var så exakt som möjligt. Han lyckades utomordentligt bra. I dag, nästan 150 år senare, använder forskarna fortfarande Système silurien som ett referensverk.

Vad ansåg han om utvecklingsläran?

När Charles Darwins bok Om arternas uppkomst utkom 1859, godtog många vetenskapsmän den teorin. Men det gjorde inte Barrande. Han förkastade utvecklingsläran från början, därför att han inte kunde se några bevis bland de fossila lämningarna som kunde övertyga honom om att den var sann. Barrande sade att syftet med hans arbete var att ”ta reda på verkligheter och inte att konstruera flyktiga teorier”. (Kursiverat av oss) Ja, på titelbladet till varje band av Système silurien har han låtit skriva följande motto: ”C’est ce que j’ai vu” (Detta är vad jag har sett).

Barrande lade naturligtvis märke till att många djurs kroppar befann sig i olika utvecklingsskeden. Likväl drog han helt korrekt slutsatsen att de tillhörde samma art men var av olika ålder. Han såg inga bevis för att en djurart hade utvecklats till en annan. Barrandes filosofi sammanfattas i boken A Petrified World, där det sägs: ”Barrandes hela verk ... bygger på fakta, och det är dess bästa drag. I det här skedet av grundforskning finns det inget utrymme för vare sig spekulationer eller gissningar eller allmänna teorier.”

En ödmjuk man ger ”en gåva värdig en kung”

Trots att Barrande fick röna stora framgångar, föll han inte offer för högmod och oärlighet. Även om han rörde sig obesvärat bland den intellektuella eliten i Europa och talade flera språk, förlorade han aldrig kontakten med vanligt enkelt folk. Han lärde sig tjeckiska för att komma folket närmare. Detta var till stor hjälp för honom i hans arbete, eftersom han då kunde kommunicera med de arbetare vid stenbrotten som hjälpte honom att hitta nya fossil till hans samling.

Barrande var en religiös man, och det han fann i naturen stärkte hans tro på Gud. Han kallade fossil för ”medaljonger av de första skapelserna”. Vidare beskriver han i inledningen till sitt verk de känslor som drev honom att fortsätta att forska: ”En känsla av beundran, tillfredsställelse och erkännande uppfyller och trollbinder den som upptäcker eller beskådar en del av Skaparens verk.”

Joachim Barrande dog 1883 och lämnade efter sig ett vetenskapligt material av oskattbart värde. Hans noggrannhet när det gällde att ta itu med sitt arbete uppskattas av vetenskapsmän världen över. Tack vare Joachim Barrandes realism och saklighet har forskare fortfarande nytta av hans noggrant dokumenterade upptäckter. Ur vetenskapligt perspektiv är det ingen överdrift att beskriva Barrandes testamentariska gåva som ”mer än en gåva värdig en kung”.

[Fotnoter]

^ § 9 ”Silurien” (på svenska: silur) är den franska benämningen på den geologiska period som anses vara en av de äldsta på vår planet.

[Bild på sidan 13]

Barrandes teckningar av trilobiter, 1852

[Bildkälla]

Teckningar: S laskavým svolením Národní knihovny v Praze

[Bildkälla på sidan 12]

Porträtt: Z knihy Vývoj české přírodovědy, 1931