Ryssar uppskattar religionsfrihet

ALLTSEDAN SOVJETUNIONEN UPPLÖSTES 1991, HAR DE SOM BOR DÄR KUNNAT TILLBE GUD MER FRITT. SÅDAN FRIHET HAR OCKSÅ UPPSKATTATS AV DEM SOM HAR FLYTTAT TILL ANDRA LÄNDER.

MÅNGA som bor i det tidigare Sovjetunionens område gläder sig över att de nu fritt och öppet kan församlas för att tillbe Gud — en glädje som hade berövats dem i många årtionden.

Efter den bolsjevikiska revolutionen 1917 blev det farligt att läsa Bibeln i Ryssland, och det var få som riskerade sin frihet för att göra det. Jehovas vittnen var ett undantag. Det är faktiskt så att tidskriften Newsweek för 16 april 1956 — nästan 44 år sedan — citerade en ung östtysk som sade: ”Inga andra än Jehovas vittnen läser Bibeln.” Men vittnena sattes i fängelse och sändes till arbetsläger därför att de predikade Bibelns budskap och höll möten där Bibeln studerades. Likväl riktade de uppmärksamheten på sitt bibliska hopp vart de än kom, som den åtföljande rutan visar.

När Sovjetunionen började upplösas 1991, höll Jehovas vittnen där i landet sju sammankomster med biblisk undervisning på programmet. Sammanlagt var 74.252 närvarande. År 1993, bara två år senare, var 112.326 församlade vid åtta sådana sammankomster i 4 av de 15 tidigare republikerna i Sovjetunionen. * Många av dessa tusentals personer hade suttit många år i sovjetiska fängelser och varit i arbetsläger i åratal. Dessa trogna kristna var mycket tacksamma för att de nu fritt och utan hinder kunde tillbe Gud.

Sedan 1993 har invånare i de tidigare sovjetrepublikerna varje år haft privilegiet att fritt kunna komma tillsammans vid kristna sammankomster i sitt hemland, och de uppskattar detta. Som exempel kan nämnas att ett sammanlagt antal av 282.333 Jehovas vittnen och deras vänner gladde sig över att tillbe tillsammans vid 80 områdessammankomster  med temat ”Guds profetiska ord” som hölls i tidigare sovjetrepubliker förra året. Sammanlagt döptes 13.452.

Hur förvånande det än kan förefalla, hölls det också ryskspråkiga sammankomster i andra länder världen utöver förra året. Sammanlagt var 6.336 närvarande vid fyra sådana sammankomster i länder som ligger utanför det tidigare Sovjetunionen! Var hölls dessa? Och varför är så många rysktalande personer intresserade av Bibeln? Låt oss börja med att helt kort ta upp den senare frågan.

De inser det andliga behovet

Ryssland har en rik historia religiöst sett. Dess utsmyckade katedraler, som byggdes för många hundra år sedan, är några av de mest berömda i kristenhetens länder. Men ryska ortodoxa kyrkan har, precis som romersk-katolska kyrkan, hållit människor i okunnighet om Bibeln.

I den nyligen utkomna boken The Russian Tragedy—The Burden of History heter det: ”Bibeln har aldrig varit en betydelsefull del av den ryska ortodoxin.” Vad har detta resulterat i? Enligt Sergej Ivanenko, en rysk religionsforskare, ”har de ortodoxa troendes brist på kunskap i Bibeln lett till att många av dem är mer mottagliga för vidskepelse, ockultism och magi än icke troende”.

Den berömde ryske författaren Tolstoj gjorde en liknande iakttagelse. Han skrev: ”Jag övertygade mig själv om att [ryska ortodoxa] kyrkans lära teoretiskt var ett slugt och skadligt bedrägeri men i praktiken en samling av den grövsta vidskepelse och trolldom som döljer meningen med den kristna undervisningen.”

Denna situation visade sig vara en grogrund för sovjetkommunismens uppgång med sin ateistiska propaganda och välkända fras: ”Religionen ... är opium för folket.” Men kommunismen själv blev snart en sorts religion som ofta kallas ”den röda religionen”. ”Den röda religionen” blev dock inte långvarig. När Sovjet kollapsade 1991, blev miljoner människor omtumlade, och de undrade vart de skulle vända sig. Uppmuntrade av Jehovas vittnen sökte tusentals ryssar svar i Bibeln.

Tack vare ett utmärkt utbildningssystem hade ryssarna kommit att bli bland de mest bildade människorna i världen. Följaktligen började många ryssar inte bara läsa Bibeln, utan också älska det den lär. Samtidigt, i synnerhet under 1990-talet, har hundratusentals människor från det tidigare Sovjetunionen flyttat till andra länder, till exempel Tyskland, Grekland och USA. Vad har detta lett till?

 Frihet att tillbe Gud i Tyskland

Under 1700- och 1800-talen flyttade många tyskar till Ryssland. Den mest berömda var 15-åriga Sophie, som 1762 efterträdde sin man som härskare över Ryssland. Sophie, som senare kom att kallas Katarina den stora, inbjöd under sin långa regeringstid tyska bönder att bo i Ryssland. När Tyskland anföll Sovjetunionen under andra världskriget, förflyttades de flesta som var av tysk härkomst till Sibirien och till sovjetrepubliker som Kazakstan, Kirgisistan och Uzbekistan. På senare tid har många rysktalande tyskar och andra från det tidigare Sovjetunionen flyttat till Tyskland för att få bättre ekonomiska förhållanden.

Den första rysktalande församlingen i Tyskland bildades i Berlin i december 1992. Förra året hade 52 församlingar och 43 mindre grupper organiserats i tre rysktalande kretsar i Tyskland. Vid den ryskspråkiga områdessammankomsten ”Guds profetiska ord”, som hölls från den 30 juli till den 1 augusti i Köln, var högsta antalet närvarande 4.920, och 164 blev döpta som en symbol av sitt överlämnande åt Jehova. Den 1 april det året var 6.175 närvarande i Tysklands ryskspråkiga församlingar vid högtidlighållandet av åminnelsen av Jesu död.

Ryssar i USA

Det har också varit en stor tillströmning av rysktalande till USA från det tidigare Sovjetunionen. I The New York Times rapporterades det: ”Mellan 1991 och 1996 var ryssar den invandrargrupp som ökade mest i Brooklyn. Under samma period lät immigrationsmyndigheterna mer än 339.000 invandrare från det tidigare Sovjetunionen komma till USA.”

Senare, i The New York Times för januari 1999, uppgavs det att under det gångna årtiondet hade ungefär 400.000 judar flyttat från det tidigare Sovjetunionen till New York och trakten däromkring. Dessutom har ryssar i tusental bosatt sig i andra delar av USA på senare tid. Som exempel kan nämnas att ungefär 35.000 nya ryska invandrare har strömmat till norra Kalifornien, vilket gör att det är det tredje största centret för invandrare från det tidigare Sovjetunionen efter New York och Los Angeles. Dessa rysktalande personer har också reagerat positivt  på möjligheten att studera Bibeln, och hundratals av dem har blivit tillbedjare av den sanne Guden, Jehova.

Den 1 april 1994 bildades den första ryskspråkiga församlingen av Jehovas vittnen i USA på senare tid i Brooklyn i New York. Så småningom bildades ryska församlingar i Pennsylvania, Kalifornien och staten Washington. Studiegrupper bildades i många andra delar av landet.

Den första i USA

Dagarna 20–22 augusti 1999 gladde sig ett högsta antal om 670 från USA och Canada över att vara med vid den första ryskspråkiga områdessammankomst som hållits i New York. Alla tal hölls på ryska, och medlemmar av den ryska församlingen i Los Angeles framförde ett drama i full kostymering som handlade om Bibelns berättelse om Jakob och Esau. Det var verkligen en höjdpunkt på sammankomsten.

En annan av sammankomstens höjdpunkter var när 14 personer blev döpta. Dessa finns på det åtföljande fotot. Många reste omkring 400 mil från Portland i Oregon och från Los Angeles och San Francisco för att bli döpta vid sammankomsten i New York. Förut hade dessa 14 bott i de tidigare sovjetrepublikerna Armenien, Azerbajdzjan, Moldavien, Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Det de har upplevt visar hur mycket de värdesätter kunskapen om Gud och friheten att tillbe honom.

Svetlana (främre raden, tredje från vänster) växte upp i Moskva. När hon var 17 år gifte hon sig med en berömd sångare som var mycket äldre än hon, och 1989 kom de till USA med sin lille son. Hennes man reste mycket, och fem år senare var de skilda.

När Svetlana träffade en arbetskamrat som är ett Jehovas vittne, varnade hennes vänner henne för att engagera sig i vad de sade var ”en sekt som skulle ta kontroll över ... [hennes] liv och ta ... [hennes] pengar”. Men hon ville veta vad Bibeln lär. Vittnena visade henne Guds namn i Bibeln, och om detta säger hon: ”Jag blev mycket imponerad av att vittnena var de enda som bekantgjorde det.”

Som ung lämnade Andrej (bakre raden, tredje från vänster) sitt hem i Sibirien för att hårdtränas som idrottsman i det som nu är Sankt Petersburg. Kort därefter upplöstes Sovjetunionen, och 1993 flyttade Andrej, som då var 22 år, till USA. Han förklarar: ”Jag började tänka på Gud och besökte ryska  ortodoxa kyrkan. En gång, under det ryska påskfirandet, stannade jag i kyrkan hela natten i ett försök att komma nära Gud.”

Ungefär vid den tiden träffade Svetlana Andrej, och hon berättade för honom om vad hon lärde sig genom sitt bibelstudium. Han gick med på att följa med henne på ett av Jehovas vittnens möten, och efteråt tackade han ja till ett bibelstudium. I januari 1999 gifte de sig. När de hade blivit döpta vid sammankomsten strålade de av glädje.

Pavel (bakre raden, fjärde från vänster) föddes nära Qaraghandy i Kazakstan men flyttade senare till Naltjik i Ryssland. Denna stora stad ligger nära Tjetjenien och Dagestan, där det har förekommit så mycket stridande. Där träffade Pavel Jehovas vittnen för första gången i augusti 1996, men han flyttade till San Francisco månaden därpå. Han var invecklad i narkotikamissbruk och var far till en dotter som lämnades kvar i Ryssland hos mamman.

Omedelbart efter det att Pavel hade kommit till USA tog han kontakt med Jehovas vittnen och tackade ja till ett bibelstudium. Han rättade till sitt liv och skrev till sin dotters mor om sin nyvunna tro. Hon studerar nu tillsammans med vittnena och planerar att bege sig till USA, så att hon och Pavel kan gifta sig och tjäna Jehova tillsammans i Kalifornien med sin dotter.

Georgij (bakre raden, andre från vänster) föddes och växte upp i Moskva. Han kom till USA 1996, och året därpå gifte han sig med Flora, som ursprungligen kommer från Azerbajdzjan. Georgij gick i ryska ortodoxa kyrkan, men när han hade läst ett exemplar av Vakttornet hade han frågor om treenighetsläran. Som svar på sitt brev till Sällskapet Vakttornet fick han broschyren Bör man tro på treenighetsläran? År 1998 började både han och Flora studera Bibeln. Nu planerar hon också att låta döpa sig.

En annan höjdpunkt på sammankomsten var att få hälsningar från Moskva, där 15.108 hade församlats till en sammankomst under samma veckoslut. De närvarande i New York blev hänförda över att höra att 600 hade blivit  döpta i Moskva — i synnerhet med tanke på de olycksbådande rapporter i tidningar och på TV som hade börjat dyka upp i USA och andra länder under den vecka som sammankomsten skulle hållas.

Det som hände i Moskva

Den 21 juli 1999 skrev Jehovas vittnen kontrakt om att få använda Olympiastadion, som ligger nära Moskvas centrum och alldeles bredvid en stor rysk-ortodox kyrka. Men en vecka innan sammankomsten skulle börja stod det klart att det skulle bli motstånd. Onsdagen den 18 augusti hade man fortfarande inte fått tillstånd att använda stadionanläggningen, trots att hyran redan hade betalats. Man framhöll för myndigheterna — som rutan på sidan 28 visar — att Jehovas vittnen är en lagligen erkänd religiös organisation i Ryssland.

Eftersom ungefär 15.000 sammankomstdeltagare förberedde sig för att vara med fredag morgon, började representanter för vittnena bli ängsliga. Några skulle resa till Moskva från städer som ligger många mil bort. Efter några timmars samtal kunde stadionledningen till slut, den 19 augusti klockan 20, med glädje meddela representanter för vittnena att sammankomsten kunde börja. Kommunstyrelsen hade meddelat att de inte hade några invändningar mot sammankomsten.

Morgonen därpå strömmade tusentals in i stadion. Frivilliga Jehovas vittnen hade arbetat hela natten med att förbereda för deras ankomst. Journalister som tidigare hade underrättats om motståndet mot sammankomsten var också närvarande den morgonen. ”Gratulerar!” utropade en av dem. ”Vi är glada över att få veta att er sammankomst kan hållas.”

Exempel på gott uppförande

Stadionledningen tyckte att det var förståndigt att vidta vissa säkerhetsåtgärder. Vakter med metalldetektorer — sådana som används för att undersöka passagerare vid flygplatser — utposterades därför vid alla  ingångar. Poliser utposterades runt hela insidan av stadion. Sammankomsten förlöpte ordningsamt, trots ett allvarligt hot.

På lördagseftermiddagen ringde någon och sade att en bomb hade placerats i stadion. Hotet togs emot strax före slutet på dagens näst sista tal. På stadionledningens begäran gjordes en kort pålysning om att stadion omgående skulle utrymmas. När alla gjorde detta på ett ordningsamt sätt, blev stadionledningen och polisen förvånade. De hade aldrig sett något liknande! De frågade om detta hade övats.

Man hittade ingen bomb, och nästa dag förlängdes programmet så att det inbegrep det som inte hade kunnat framföras på lördagen. Stadionledningen var nöjd med sammankomsten.

I Grekland och på andra håll

Under det sista veckoslutet i augusti och det första i september hölls också ryskspråkiga områdessammankomster i Grekland — först i Athen och sedan i Thessaloniki. Allt som allt var 746 närvarande, och 34 blev döpta. Det finns 8 rysktalande församlingar i Grekland och 17 mindre grupper som utgörs av invandrare från tidigare republiker i södra Sovjetunionen. De har sina möten på ryska och på andra språk som invandrarna talar.

En av dem som blev döpta i Athen var Victor. Han hade varit ateist, men i augusti 1998 var han med vid Jehovas vittnens internationella sammankomst i Athen, där hans fru blev döpt. Han sade att han var så imponerad av den kärlek som de närvarande visade att han ville börja studera Bibeln.

En man vid namn Ighor fick ett exemplar av boken Du kan få leva för evigt i paradiset på jorden, och när han hade läst den kastade han bort sina ikoner. Han började till och med presentera sig som ett Jehovas vittne. När han hade skrivit till avdelningskontoret i Athen och fått besök av vittnena i november 1998, gick han genast på ett församlingsmöte, och han har inte missat ett enda sedan dess. När nu Ighor blivit döpt, är hans mål att bli en heltidsförkunnare bland Jehovas vittnen.

Rysktalande människor har flyttat till ett flertal andra länder som vi inte har nämnt. Många av dessa gläder sig över att de fritt kan studera Bibeln och församlas öppet för att tillbe Gud. Detta privilegium är verkligen till glädje för dem!

[Fotnot]

[Ruta på sidan 22]

Ryssar som älskar Bibeln

Professor Sergej Ivanenko, en ansedd rysk religionsforskare, beskrev Jehovas vittnen som personer som verkligen hängivet ägnar sig åt studium av Bibeln. I en nyutkommen bok på ryska, O ljudjach, nikogda nje rasstajusjtjichsja s bibliej (Ett folk som aldrig är utan sina biblar), skriver han om deras tidiga historia i Sovjetunionen: ”Till och med när Jehovas vittnen hamnade i fängelse för att de höll fast vid sina trosuppfattningar, fann de sätt att använda Bibeln.” För att belysa detta berättade han följande:

”Det var förbjudet för fångar att ha en bibel. Biblar konfiskerades under genomsökningar. I ett av de norra arbetslägren var ett Jehovas vittne elektriker, och han förvarade bibelböcker i högspänningsdelen i en transformator. Varje del av Bibeln var fastbunden med en tråd till en viss ledning, och endast den mannen visste vilken tråd man skulle dra i för att få ut den — till exempel Matteusevangeliet — utan att få en dödlig elchock. Naturligtvis var det ingen genomsökning, hur mycket vakterna än letade, som gav resultat. Detta unika exemplar av Bibeln upptäcktes därför inte.”

[Ruta på sidan 28]

Jehovas vittnen åter inregistrerade i Ryssland

Jehovas vittnen har aktivt förkunnat Guds kungarike i Ryssland i mer än 100 år. Men på grund av restriktioner från myndigheterna fick vittnena inte lagligt erkännande förrän den 27 mars 1991. Vid den tiden var de inregistrerade under namnet ”Administrationscentrum för den religiösa organisationen ’Jehovas vittnen i SSSR’”.

Den 26 september 1997 antogs en lag betitlad ”Om samvetsfrihet och religiösa sammanslutningar”. Denna nya lag bevakades av massmedier världen utöver. Varför det? På grund av att många ansåg att denna lag var ett försök att begränsa minoritetsreligioners religiösa verksamhet i Ryssland.

Trots Jehovas vittnens svårvunna inregistrering 1991 krävde alltså Rysslands nya lag om samvetsfrihet att de, och alla andra religiösa organisationer, skulle inregistreras igen. Detta väckte ett antal frågor. Var detta ett tecken på att de ryska myndigheterna återigen skulle förtrycka Jehovas vittnen? Eller skulle religiös tolerans och religionsfrihet som garanteras under den ryska federationens grundlag upprätthållas?

Svaret kom till slut. Vittnena var verkligen glada över att återigen bli lagligen erkända när Rysslands justitiedepartement utfärdade ett inregistreringsbevis för denna organisation, ”Administrationscentrum för Jehovas vittnen i Ryssland”, den 29 april 1999!

[Bild på sidan 23]

Den första ryskspråkiga områdessammankomsten i USA

[Bild på sidan 24]

Ett bibliskt drama som framfördes i New York av Los Angeles ryska församling

[Bild på sidan 25]

Dessa 14 som blev döpta i New York kommer från sex tidigare sovjetrepubliker

[Bild på sidorna 26, 27]

Över 15.000 var på Olympiastadion i Moskva