Athen — en stad med ett berömt förflutet och en uppfordrande framtid

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I GREKLAND

FLYGPLANET svänger en sista gång innan det landar på Athens internationella flygplats. Efter att ha varit borta i två år återvänder jag till den stad som var mitt hem i tjugo år. Genom historieböcker vet jag att många anser att det var i den här staden som demokratin föddes.

På marken finner jag att historien, konsten och monumenten är framträdande i Greklands berömda och sandiga huvudstad, Athen, men dessutom är den överfylld av en energisk och optimistisk befolkning. Jag inser också att de vänliga och leende invånarna arbetar hårt för att få sin stad att fungera — och det förhåller sig särskilt så, eftersom den görs i ordning för att vara värdstad för de olympiska spelen år 2004.

Ett berömt förflutet

Athen grundades under 1900-talet före Kristus och är uppkallat efter den grekiska gudinnan Athena. Här kan du fortfarande gå på de gator där Sokrates gick eller vandra runt i den skola där Aristoteles undervisade eller se en djupt rannsakande tragedi eller komedi på just de teaterscener där Sofokles och Aristofanes regisserade sina skådespel.

Athen var en av de första grekiska stadsstaterna, och staden hade sin blomstringstid under 400-talet f.v.t. Under den tiden spelade det demokratiska Athen en viktig roll i Greklands segrar över Persien, och det blev Greklands litterära och konstnärliga centrum. Dessutom uppfördes många av dess berömda arkitektoniska monument vid ungefär samma tid. Det mest kända av dessa är det storslagna Parthenon.

Även om athenarna undkom persernas ok, föll de senare för de våldsamma angreppen från en gammal fiende på närmare håll — Sparta. Under de århundraden som följde var Athen en undertryckt stad som i tur och ordning styrdes av Makedonien, Rom, bysantinska kejsare i Konstantinopel, frankiska hertigar från korstågen och till sist turkarna. När Grekland blev självständigt  1829, hade Athen förfallit till en liten landsortsstad där bara några få tusen bodde.

Våra dagars verklighet

Sedan Athen blev Greklands huvudstad 1834, har staden vuxit mycket snabbt. Den täcker nu omkring 450 kvadratkilometer av den attiska slätten. Stadens förorter sträcker sig till Parnes-, Pentelikon- och Hymettosbergens sluttningar. I denna metropol bor mer än fyra och en halv miljon människor — nästan 45 procent av Greklands befolkning. Den byggdes i stort sett utan planering eller reglering. Enligt en beräkning har mer än en tredjedel av alla bostäder byggts illegalt, och i dag är nästan hela Athen täckt av betong.

De flesta av Athens moderna stadsdelar är fyllda av lådformade betonghus. Det ser ut som om staden hukar sig i solljuset, och några forntida pelare sticker upp här och var, nerdammade av grått nedfall från industrin och motorfordon.

Liksom många andra moderna metropoler lider Athen av smog. Smogen — som kallas nefos av athenarna — bildas några meter ovanför skogen av TV-antenner. Smogen fräter sönder de forntida monumenten så snabbt att arkeologer en gång funderade på att bygga en glasbubbla över Akropolis. Varningar om luftföroreningar är vanliga. När väderförhållanden stänger in smogen innanför de berg som omger Athen, kan den vara dödsbringande. Sådana dagar råder det körförbud för privata bilar i stadens centrum, fabriker minskar bränsleförbrukningen, de äldre får rådet att stanna inomhus, och athenare ombes att lämna sina bilar hemma.

De flesta athenare lämnar staden under veckosluten — samtidigt. ”Hoppa in i din bil”, säger athenaren Vassilis, medan han  äter en honungssöt, nötöverdragen baklava och dricker en kopp svart kaffe på ett av stadens kaféer. ”Om bara några timmar kommer du att vara i bergen eller vid havet.” Det som denna kommentar antyder är att du kan hoppa in i din bil och sedan sitta i en bilkö i ett par timmar innan du kommer ut på landsbygden.

De städar och putsar upp

Men Athen tar städningen och putsningen på allvar, och man blir övertygad om detta. Som exempel kan nämnas att i en stor del av stadens affärscentrum är motortrafik förbjuden. Dessa affärsgator hade tidigare mycket tät trafik. Bilar åkte med en genomsnittshastighet av 5 kilometer i timmen, dvs. promenadtakt. Nu har trädplanteringar ersatt täta bilköer, och fågelsång har ersatt det vanliga bakgrundsljudet — gnisslande växellådor och gnällande skotrar. Staden har till och med utmanat den traditionella Medelhavslivsstilen och ber arbetare att inte åka hem för att ta siesta — en vana som i själva verket har tillfogat ytterligare två timmars rusningstrafik.

Det råder en anda av försiktig optimism på Nikos Yatrakos kontor. Han är vice borgmästare i Athen. När jag nämner att det tog två mödosamma timmar att nå hans kontor, nickar han medlidsamt. ”Men glöm inte bort”, framhåller han snabbt, ”att det snart är dags för de olympiska spelen år 2004. Vi är engagerade i att förbättra staden, och vi kommer att lyckas.” Constantine Bakouris, huvudorganisatör för spelen, säger: ”Spelen måste gå i lås. Men i vår framtidsvision leds vi av tiden efter spelen. ... Vi måste göra sådant som vi vet kommer att bestå.”

Det faktum att Athen kommer att vara värdstad för de olympiska spelen år 2004 har utlöst en våg av aldrig tidigare skådad aktivitet och utveckling. Över hela staden förbättrar man infrastrukturen och bygger vägar och tävlingsplatser för spelen. En ny, arton kilometer lång förlängning av tunnelbanesystemet är så gott som färdigbyggd. Om allt går enligt planerna, kommer den nya internationella flygplatsen i Athen, som har kallats den modernaste i Europa, att tas i bruk i mars 2001.

Dessutom kommer nya motorvägar på sammanlagt sju mil att vara klara 2001. De kommer att leda bort trafiken från Athens  centrum, och detta kommer att uppmuntra människor att använda allmänna transportmedel. Man hoppas att detta kommer att minska antalet bilar i stadskärnan med mer än 250.000 per dag och reducera luftföroreningarna med 35 procent. Det nya biologiska behandlingsprogrammet för avloppsvattnet från Athenområdet ger löfte om att förbättra havsmiljön runt staden. Det lovvärda målet är att inom några år ha förvandlat Athen till en ny stad med ett förbättrat transportsystem, fler grönområden och en renare miljö.

En del av det gamla Athen

Athen har visserligen nya kontorsbyggnader, renoverade gator och fontäner, flotta affärer och ett livligt gatuliv, men för många kommer Athen att förbli en by — spontan snarare än disciplinerad, splittrad snarare än ordnad. Athens bylika sida kan man finna i de delar av staden där husen fortfarande har tegeltak och balkonger med gallerverk av järn och krukor med pelargoner.

För att finna denna sida av Athen besöker jag Plaka, den äldsta stadsdelen, som ligger nära Akropolis norra sluttning. Där finner jag ett gytter av trånga och sluttande krokiga gator, hopsjunkna hus, vinaffärer, kringströvande katter och hundar, värdshus och dragkärror. Området har behållit den uppsluppna karaktären från förr som drar till sig turister. Bord, somliga med olika längd på benen, står uppradade längs trottoarerna tillsammans med underdimensionerade stolar. Servitörerna, som visar upp menyerna, försöker locka till sig kunder.

 Motorcyklars puttrande dränker positivspelarens musik. Plånböcker och väskor av nyligen garvat läder hänger i rader framför souvenirbutiker. Arméer av schackpjäser i marmor, som avbildar grekiska gudar, står uppställda i stridsformation, marionetter dansar folkdans, och porslinsväderkvarnar snurrar. Det är uppenbart att denna stadsdel står emot varje försök till modernisering.

Athen om natten — vyer och ljud

Ett besök i Athen skulle verkligen sakna något, om man inte utforskade stadens kulturella rikedom. Denna kväll bestämmer jag mig för att tillsammans med min fru lyssna till en symfoni i den restaurerade romerska Herodes Atticus-teatern som ligger på Akropolis södra sluttning. Gångvägen till teatern är en dämpat upplyst, tyst väg under mörka silhuetter av barrträd. Den belysta fasaden av ockrafärgade stenar framträder dramatiskt genom träden. Vi har köpt biljetter till de övre raderna, så vi går uppför marmortrapporna och går sedan in i amfiteatern genom en romersk portal.

Vi stannar upp en minut för att njuta av stunden — en sammetssvart himmel, en i stort sett hel fullmåne bakom en strimma fjädermoln och strålkastare som förvandlar den branta, halvkonformade teatern till en fantastisk syn. Hundratals personer, som ser små och avlägsna ut på grund av teaterns storlek — den rymmer 5.000 — rör sig längs koncentriska rader av vit marmor för att hitta sina platser. Stenbänkarna är fortfarande varma av solen — samma stenar som i årtusenden har återkastat ljudet av skådespel, musik, skratt och applåder.

Man får inte heller missa stadens många museer. Det mest framstående är Arkeologiska nationalmuseet, med en imponerande och ingående översikt över grekisk konst genom århundradena. Andra museer som är värda att besöka är Museet för kykladisk konst och Bysantinska museet. Sedan 1991 har Mégaron, Athens konserthus, en majestätisk marmorbyggnad med fantastisk akustik, året om bjudit på opera, balett och klassisk musik. Och du kan förstås lyssna till grekisk folkmusik på något av de traditionella värdshusen.

Du är välkommen!

Det nutida Athen har ett berömt förflutet och har därför pressen av en uppfordrande framtid. Men invånarna har lärt sig att anpassa sig så gott det går med humor, uppfinningsrikedom och philotimo — bokstavligen en kärlek till självaktning. För de flesta turister fortsätter Athen att vara en fascinerande och kulturellt rik stad.

[Karta på sidan 13]

(För formaterad text, se publikationen)

Athen

[Bild på sidan 14]

Parthenon, ett forntida hedniskt tempel, har tjänat som kyrka och moské

[Bild på sidan 15]

Det bor mer än fyra och en halv miljon människor i Athen

[Bild på sidan 16]

Ett värdshus i Plaka, Athens äldsta stadsdel

[Bildkälla]

M. Burgess/H. Armstrong Roberts

[Bild på sidan 17]

Balkonger är kännetecknande för vissa souvenirbutiker

[Bildkälla]

H. Sutton/H. Armstrong Roberts