Ungdomar frågar:

Hur skall man se på piercing?

”När jag först såg några som var piercade i läpparna och i andra delar av kroppen, tänkte jag: ’Vad häftigt!’” — Lisa.

LISA är inte ensam. Allt fler unga bär ringar och andra smycken i olika kroppsdelar, till och med i ögonbrynen, tungan, läpparna och naveln. Det är en form av utsmyckning som kallas kroppspiercing. *

En 16-åring som heter Heather vill gärna pröva på det. Hon är övertygad om att en ring i naveln kommer att se ”helfräckt ut”. Nittonårige Joe ståtar redan med en liten guldstav genom tungan. En annan flicka ville pierca ögonbrynet, eftersom hon ville ha något ”väl synligt” som skulle ”chockera folk”.

Att pryda kroppen med smycken är långt ifrån något nytt påfund. Redan på Bibelns tid bar en gudaktig kvinna som hette Rebecka en näsring. (1 Moseboken 24:22, 47) Och israeliterna bar örringar när de kom ut ur Egypten. (2 Moseboken 32:2) Det är dock inte känt om man fäste sådana smycken genom att sticka hål genom näsa och öron. Trogna slavar fick i varje fall sina öron genomborrade som ett tecken på sin lojalitet mot ägarna. (2 Moseboken 21:6) Håltagning har varit framträdande även i andra forntida kulturer. Aztekerna och mayafolket tog hål i tungan av andliga skäl. Håltagning i läpparna är fortfarande vanligt förekommande i Afrika och bland sydamerikanska indianer. Bland melanesier och befolkningarna i Indien och Pakistan är det vanligt att trä dekorativa föremål genom hål i näsan.

Fram till för bara några år sedan var håltagning i västvärlden i allmänhet begränsad till kvinnors örsnibbar. Men nu har tonåringar och unga vuxna av båda könen smycken på praktiskt taget varje del av kroppen där det går att fästa något.

Varför de piercar sig

Många piercar sig därför att det är trendigt — det är inne att göra det. Andra tror att det förbättrar deras utseende. Säkerligen har modetrenden fått en stark skjuts framåt av toppmodeller, sportstjärnor och popartister som använder kroppssmycken. För somliga unga verkar piercing dessutom vara  ett uttryck för oberoende, en strävan efter individualitet, ett sätt för dem att säga att de inte är som alla andra. Kolumnisten John Leo framhåller: ”Lusten att irritera föräldrar och chockera medelklassen verkar rankas högt på listan över motiv för att upprepade gånger sticka hål i sig.” Otillfredsställelse, vägran att likformas, önskan att utmana och att revoltera verkar ligga bakom behovet av att utmärka sig på detta sätt.

Det finns till och med vissa som piercar sig för att fylla djupa psykologiska och känslomässiga behov. En del ungdomar tycker till exempel att det stärker deras självkänsla. Somliga som utsattes för övergrepp när de var barn har sett det som ett sätt att återta kontrollen över sin kropp.

Hälsorisker

Men är all sådan kroppspiercing säker? Flera läkare menar att en del av den inte är det. Piercing som man försöker göra på sig själv kan få verkligt allvarliga konsekvenser. Och att gå till så kallade professionella ateljéer kan också ha sina risker. Många saknar verklig utbildning och har lärt sig yrket genom vänner, tidskrifter eller videofilmer. Det resulterar i att de kanske inte använder metoder som är hygieniska, eller ens förstår riskerna med piercing. Många piercare saknar också kunskaper om kroppens anatomi. Det här är inget obetydligt problem, för hål på fel ställe kan leda till häftiga blödningar. Träffar man en nerv, kan det orsaka bestående skador.

Dessutom är infektionsrisken stor. Instrument som inte är steriliserade kan överföra sådana dödliga sjukdomar som hepatit, aids, tuberkulos och stelkramp. Även när sterila metoder används är det nödvändigt med en god eftervård. En piercing i naveln är till exempel utsatt för irritation på grund av den ständiga friktionen mot kläderna. Det kan ta upp till nio månader innan den läker.

Läkare säger att det är farligare att pierca brosket i näsa eller öron än att pierca en örsnibb. Ett nyhetsbrev från American Academy of Facial Plastic and Reconstructive Surgery förklarar: ”Flerdubbla hål för örringar utmed övre delen av örat är en särskild orsak till oro — allvarliga infektioner kan leda till att hela örats övre båglinje lossnar. Smycken i näsan medför också risker — en infektion här kan angripa närliggande blodkärl och sprida sig till hjärnan.” I nyhetsbrevet dras  slutsatsen: ”Helst borde [piercing] begränsas till området runt örsnibben.”

Andra risker är fula ärr och allergiska reaktioner mot piercingsmycken. Om ringar sitter på mycket känsliga områden, såsom brösten, kan de fastna eller dras med av kläderna och lätt riva upp köttet. Ärrvävnader som bildas i brösten på en ung kvinna kan blockera mjölkkanalerna, och om hon inte söker behandling för det, kan det i framtiden bli svårt eller till och med omöjligt för henne att amma ett spädbarn.

Amerikanska tandläkarförbundet kallade nyligen piercing i munnen en hälsorisk. Ytterligare risker med piercing i munnen är kvävning efter att ha svalt ett smycke, domningar och förlorad smak i tungan, långvariga blödningar, skadade eller avbrutna tänder, ökat salivflöde, okontrollerad dregling, skadat tandkött, talfel och svårigheter att andas, tugga och svälja. När en ung kvinna som heter Kendra piercade sig i tungan, ”svällde den upp som en ballong”. Det hela förvärrades av att piercaren använde en nål som var avsedd för kinden. Den gick igenom tungan och skar upp vävnader inunder. Kendra var nära att förlora talförmågan.

Gud lärde sitt folk israeliterna att respektera kroppen och att undvika självstympning. (3 Moseboken 19:28; 21:5; 5 Moseboken 14:1) Och även om kristna i dag inte står under den mosaiska lagen, uppmuntras de fortfarande att behandla sin kropp med respekt. (Romarna 12:1) Är det då inte förståndigt att undvika onödiga hälsorisker? Men det är faktiskt fler faktorer än hälsan som man bör ta med i beräkningen.

Vad sänder det ut för budskap?

Bibeln ger oss inga uttryckliga föreskrifter angående kroppspiercing. Men den uppmuntrar oss att smycka oss med ”blygsamhet och sunt sinne”. (1 Timoteus 2:9) Även om ett visst handlingssätt kan anses vara förbundet med blygsamhet i andra delar av världen, är det väsentliga hur man ser på det där du bor. I en del av världen kan till exempel hål i örsnibbar på kvinnor anses acceptabelt. Men i ett annat land och i en annan kultur kan somliga ta anstöt av det.

Än så länge har kroppspiercing och örringar för män, trots deras popularitet bland kändisar, inte lyckats vinna allmänt erkännande i Väst. En anledning kan vara att de länge har varit kännemärken för fängelseinterner, motorcykelgäng, punkrockare och anhängare av den homosexuella sado-masochistiska subkulturen. Många associerar kroppspiercing med avvikande beteende och revolt. En del uppfattar det som chockerande och frånstötande. En kristen flicka vid namn Ashley säger: ”En pojke i min klass har precis fått sin näsa piercad. Han tycker det är tufft. Jag tycker det är osmakligt!”

Det är inte att undra på att ett välkänt amerikanskt varuhus har en regel om att anställda som har direkt kontakt med kunder inte får ha mer än en örring per öra och att alla andra synliga piercingar är bannlysta. ”Man kan inte förutsäga hur människor kommer att reagera”, förklarar en talesman för företaget. På liknande sätt råder yrkesrådgivare manliga collegestuderande som söker arbete att inte bära ”örringar eller andra piercingsmycken; kvinnor bör inte ha ... näsringar”.

I synnerhet unga kristna bör vara noga med att ge ett rätt intryck, också när de tar del i predikoarbetet. De vill inte ge ”någon som helst orsak att snava, för att [deras] ... tjänst inte skall klandras”. (2 Korinthierna 6:3, 4) Vad du än tycker om piercing, kommer du inte ifrån att ditt yttre skvallrar om vilka attityder och vilken livsstil du har. Vilket budskap vill du ge?

I sista hand är det du — och naturligtvis dina föräldrar — som skall besluta vad du skall göra i det här avseendet. ”Anpassa er inte efter denna världen”, är Bibelns sunda råd. (Romarna 12:2, Bibel 2000) Det är när allt kommer omkring du själv som måste leva med konsekvenserna.

[Fotnot]

[Bilder på sidan 12]

Kroppspiercing är enormt populärt bland ungdomar