Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Vad är El Niño?

Vad är El Niño?

Vad är El Niño?

Floden Apurímac nära Lima i Peru är vanligtvis torr. Men när den svepte bort praktiskt taget allt som Carmen ägde, klagade hon: ”Så här är det för många av oss,

så många. Jag är inte den enda.” Längre norrut förvandlade skyfallen för en tid en del av Sechuraöknen nära kusten till Perus näst största sjö — omkring 5.000 kvadratkilometer täcktes av vatten. På andra håll i världen har rekordartade översvämningar, kraftiga cykloner och svår torka lett till hungersnöd, epidemier, bränder och skador på grödor, egendom och miljön. Vad var orsaken till allt detta? Många skyller på El Niño, som uppstod i de tropiska, ekvatoriella delarna av Stilla havet mot slutet av 1997 och varade i ungefär åtta månader.

Vad är egentligen El Niño, och hur uppstår detta fenomen? Varför är dess verkningar så vittomfattande? Kan man exakt förutsäga när El Niño skall komma nästa gång och kanhända minska förlusterna i liv och egendom?

Den börjar med att vattnen värms upp

”El Niño är i egentlig mening den varma havsström som framträder nära Perus kust mellan vartannat och vart sjunde år”, heter det i tidskriften Newsweek. I mer än hundra år har sjömän utmed Perus kust lagt märke till sådan uppvärmning. Eftersom dessa varma strömmar vanligtvis anländer kring jul, fick de namnet El Niño — det spanska uttrycket för Jesusbarnet.

När vattnen nära Perus kustlinje värms upp, ökar nederbörden i landet. Regnet får öknar att blomstra och boskap att trivas. Vid kraftigt regn blir det också översvämningar i området. Därtill kommer att det varma övre skiktet havsvatten hindrar det näringsrika kallare vattnet nedanför från att välla upp. Följaktligen söker sig många havsdjur och även vissa fåglar till nya platser på jakt efter föda. El Niños verkningar märks sedan i andra områden, långt borta från den peruanska kusten. *

Orsakad av vind och vatten

Vad är orsaken till denna osedvanliga höjning av havstemperaturen utanför Perus kust? För att förstå detta måste vi först se närmare på det gigantiska kretslopp som kallas Walker-cirkulationen, vilket förekommer i atmosfären mellan östra och västra tropiska Stilla havet. * När solen värmer upp det övre vattenskiktet i den västra delen, nära Indonesien och Australien, stiger den varma och fuktiga luften i atmosfären, vilket skapar ett lågtryck nära vattenytan. Den stigande luften kyls av och fukten frigörs, vilket medför regn över området. Den torra luften drivs österut av vindarna i den övre atmosfären. När luften rör sig österut, blir den kallare och tyngre och börjar sjunka när den når fram till Peru och Ecuador. Detta orsakar ett högtryck nära havets yta. Vid låga höjder blåser sedan de luftströmmar som kallas passadvindar tillbaka västerut mot Indonesien och fullbordar på så sätt kretsloppet.

Hur påverkar passadvindarna yttemperaturen i tropiska Stilla havet? I Newsweek heter det: ”Dessa vindar fungerar under normala förhållanden på samma sätt som lätta briser gör i en liten damm och driver varmt vatten till västra Stilla havet, så att havsytan där är så mycket som 60 centimeter högre och 8 grader varmare än den är utanför till exempel Ecuador.” I östra Stilla havet väller kallare näringsrikt vatten upp underifrån och får det marina livet att frodas. Under normala år, utan El Niño, är havsytan därför svalare i den östra delen än i den västra.

Vilka atmosfäriska förändringar leder till att en El Niño kommer till? I tidskriften National Geographic heter det: ”Med några års mellanrum avtar passadvindarna eller försvinner helt av skäl som forskare ännu inte förstår.” När dessa vindar mojnar, strömmar det varma vatten som har samlats nära Indonesien tillbaka österut och höjer havsytans temperatur utanför Peru och andra områden österut. Denna rörelse påverkar i sin tur det atmosfäriska systemet. ”En uppvärmning av östra tropiska Stilla havet försvagar Walker-cirkulationen och får konvektionsområdet med kraftig nederbörd att röra sig österut, från västra till centrala och östra tropiska Stilla havet”, heter det i ett uppslagsverk. Alltså påverkas väderleksmönster i hela det ekvatoriella Stillahavsområdet.

Som ett stenblock i en vattenström

El Niño kan också förändra klimatmönster i områden långt borta från tropiska Stilla havets vattenströmmar. Hur då? Genom att använda det atmosfäriska cirkulationssystemet som verktyg. De vittomfattande verkningarna av en lokal störning i det atmosfäriska kretsloppet kan liknas vid hur ett stenblock i mitten av en vattenström kan göra att det sprids vågor över hela strömmen. De tjocka regnmoln som stiger över vattnet i det varma tropiska havet bildar ett stenblockslikt hinder i atmosfären som påverkar vädermönster tusentals kilometer bort.

Vid högre latituder förstärker och ändrar El Niño de snabba vindar som kallas jetströmmar och som blåser mot öster. Jetströmmarna styr utvecklingen av de flesta oväderssystemen vid dessa latituder. När jetströmmarna förstärks och ändrar riktning, kan också årstidsbetingade väderförhållanden dämpas eller bli intensivare. Som exempel kan nämnas att El Niño-vintrar i allmänhet är mildare än normalt i delar av norra USA, men regnigare och kallare i somliga sydliga stater.

Hur förutsägbar är El Niño?

Enskilda stormars verkningar kan inte förutsägas mer än några dagar i förväg. Är det likadant med försöken att förutsäga en El Niño? Nej. El Niño-prognoser omfattar inte skeenden i vädret under kortare tidsperioder, utan omfattar onormala klimatförhållanden över stora områden i månader i sträck. Och klimatforskare har haft viss framgång i att prognostisera El Niño.

Ta till exempel prognosen om den El Niño som förekom 1997 och 1998. Den lades fram i maj 1997 — sex månader innan El Niño bröt ut. Sjuttio förankrade bojar som mäter vindförhållanden vid havsytan och temperaturer i havet ner till ett djup av 500 meter finns nu utplacerade över de tropiska delarna av Stilla havet. När den information som har samlats in av bojarna matas in i datorberäknade klimatmodeller, kan man utarbeta väderprognoser.

Tidiga varningar om en El Niño kan verkligen hjälpa människor att förbereda sig för de förändringar som väntas. Som exempel kan nämnas att sedan 1983 har prognoser om El Niño i Peru uppmuntrat många jordbrukare att föda upp boskap och odla grödor som är lämpade för regnigare förhållanden, medan fiskare har övergått till att skörda räkor som följer med det varmare vattnet. Ja, tillförlitliga prognoser i kombination med tidiga förberedelser kan minska de förluster i liv och pengar som orsakas av El Niño.

Forskarnas rön angående den process som styr jordens klimat vittnar om tillförlitligheten i de inspirerade ord som Israels kung Salomo skrev för ungefär 3.000 år sedan. Han skrev: ”Vinden far mot söder, och den kretsar runt mot norr. Runt och runt kretsar den ständigt, och direkt till sina kretslopp vänder vinden tillbaka.” (Predikaren 1:6) Den moderna människan har lärt sig mycket om vädermönster genom att studera vindar och havsströmmar. Må vi dra nytta av den kunskapen genom att ge akt på varningar om sådana händelser som El Niño.

[Fotnoter]

^ § 7 La Niña (spanska för ”den lilla flickan”) är däremot en periodiskt återkommande nedkylning av vattnet utanför Sydamerikas västkust. La Niña har också vittomfattande verkningar på vädret.

^ § 9 Detta kretslopp är uppkallat efter sir Gilbert Walker, den brittiske vetenskapsman som studerade processen på 1920-talet.

[Ruta på sidan 27]

El niños spår av förödelse

1525: Det tidigaste historiska vittnesbördet om en El Niño i Peru 1789–1793: El Niño var orsak till att mer än 600.000 dog i Indien och orsakade svår hungersnöd i södra Afrika.

1982–1983: Denna El Niño var orsak till att mer än 2.000 dog och orsakade skador för mer än 13 miljarder dollar, huvudsakligen i tropiska områden.

1990–1995: Tre på varandra följande El Niños blev tillsammans en av de längsta El Niños som någonsin förekommit.

1997–1998: Trots att man för första gången i stor utsträckning lyckades förutsäga översvämningar och torka orsakade av en El Niño, dog omkring 2.100 och orsakades skador som uppgick till 33 miljarder dollar i hela världen.

[Diagram/Kartor på sidorna 24, 25]

(För formaterad text, se publikationen)

NORMALT

Walkercirkulationen

Starka passadvindar

Varmt havsvatten

Kallt havsvatten

EL NIÑO

Jetströmmar ändrar riktning

Svaga passadvindar

Varmt vatten rör sig österut

Varmare eller torrare än vanligt

Kallare eller regnigare än vanligt

[Diagram/Bilder på sidan 26]

(För formaterad text, se publikationen)

EL NIÑO

Röda färger på jordgloben här ovan motsvarar vattentemperaturer som är mycket högre än normalt

NORMALT

Varmt vatten samlas i västra Stilla havet, varigenom näringsrikt kallare vatten kan välla upp i de östra delarna

EL NIÑO

Svaga passadvindar låter varmt vatten ändra riktning och strömma tillbaka österut, vilket hindrar kallare vatten från att komma till ytan

[Bilder på sidorna 24, 25]

PERU

Den översvämmade Sechuraöknen

MEXICO

Orkanen Linda

KALIFORNIEN

Jordskred

[Bildkällor]

Sidorna 24 och 25 från vänster till höger: Fotografía por Beatrice Velarde; bilden framställd av Laboratory for Atmospheres, NASA Goddard Space Flight Center; FEMA foto: Dave Gatley