Bibelns syn

Är det rätt att tillbe Jesus?

UNDER århundradenas gång är det många i kristenheten som har tillbett Jesus Kristus som om han vore den allsmäktige Guden. Men Jesus själv riktade uppmärksamheten på och tillbad endast Jehova Gud. Det ser vi av det Jesus sade när han utsattes för påverkan till att tillbe Djävulen: ”Det är Jehova, din Gud, du skall tillbe, och det är endast honom du skall ägna helig tjänst.” (Matteus 4:10) Jesus gav senare sina lärjungar följande anvisning: ”Ni [skall] inte kalla någon på jorden för fader, ty en är er Fader, den himmelske.” — Matteus 23:9.

Jesus beskrev för en samarisk kvinna det slags tillbedjan som vi måste ge Gud. Denna tillbedjan måste vara grundad på ande och sanning. Ja, ”Fadern söker ju efter sådana till att tillbe honom”. (Johannes 4:23, 24) Det är bara Gud som skall få vår vördnadsfulla tillbedjan. Att tillbe någon eller något annat skulle vara en form av avgudadyrkan, som fördöms både i de hebreiska och i de grekiska skrifterna. — 2 Moseboken 20:4, 5; Galaterna 5:19, 20.

En del kanske invänder och säger: ”Men visar inte Bibeln att vi också måste tillbe Jesus? Paulus sade ju i Hebréerna 1:6: ’Alla Guds änglar skall tillbe honom [Jesus].’” (Svenska Folkbibeln) Hur kan vi, med tanke på vad Bibeln säger om avgudadyrkan, förstå det här skriftstället?

Vad Bibeln lägger för innebörd i att tillbe

Först måste vi förstå vad Paulus här menade med tillbe. Han använde det grekiska ordet proskynẹo. Unger’s Bible Dictionary anger att det här ordet bokstavligen betyder att ”kyssa någons hand som ett tecken på aktning eller vördnad”. I An Expository Dictionary of New Testament Words av W. E. Vine sägs det att det här ordet ”antyder en handling av vördnad antingen för en människa ... eller för Gud”. På Bibelns tid inbegrep proskynẹo ofta att böja sig ner inför någon som hade en högre ställning.

Låt oss se på den liknelse som Jesus framställde om slaven som inte kunde betala tillbaka en stor summa pengar till sin herre. I liknelsen förekommer en form av det grekiska ord som vi tidigare nämnt, och i Åkesons svenska översättning är det återgivet med: ”Då föll ... slaven ned och tillbad [en form av proskynẹo] honom [kungen], sägande: ’Hav tålamod med mig, och jag skall betala  dig allt.’” (Matteus 18:26; kursiverat av oss) Utförde den här mannen en avgudisk handling? Inte alls! Han visade bara den aktning och respekt som han var skyldig kungen, sin herre och överordnade.

Sådana vördnadsfulla hälsningar eller tecken på respekt var ganska vanliga i Orienten på Bibelns tid. Jakob böjde sig ner sju gånger, när han träffade sin bror, Esau. (1 Moseboken 33:3) Josefs bröder visade sin aktning för hans höga ställning i det egyptiska hovet genom att buga sig djupt för honom. (1 Moseboken 42:6) Med dessa fakta som bakgrund kan vi bättre förstå vad som hände när astrologerna träffade den unge Jesus, som de erkände som ”judarnas nyfödde konung”. Som Svenska Folkbibeln återger berättelsen ”föll de ner och tillbad [proskynẹo] det [barnet]”. — Matteus 2:2, 11.

Det är alltså uppenbart att ordet proskynẹo, som i några bibelöversättningar har återgetts med ”tillbe”, inte bara används om den tillbedjan som skall riktas till Jehova Gud. Det kan också avse den respekt och aktning som visas en annan människa. I en ansträngning att undvika eventuella missförstånd återger en del bibelöversättningar ordet proskynẹo i Hebréerna 1:6 med ”ära honom” (The Complete Bible in Modern English), ”hylla honom” (Bibel 2000) eller ”betyga honom sin vördnad” (Nya Världens översättning).

Jesus är förtjänt av vördnad

Är Jesus förtjänt av sådan vördnad? Det är han absolut! Aposteln Paulus förklarar i sitt brev till hebréerna att Jesus som ”arvinge av allt” har satt sig ”på Majestätets högra sida i höjden”. (Hebréerna 1:2–4) Därför skall ”i Jesu namn varje knä ... böja sig, deras i himlen och deras på jorden och deras under jorden, och varje tunga öppet ... erkänna att Jesus Kristus är Herre till ära för Gud, Fadern”. — Filipperna 2:10, 11.

Kristus kommer snart att använda sin höga ställning och den verkställande makt som följer med den till att förvandla den här jorden till ett paradis. Han kommer att under Guds ledning och tack vare sitt lösenoffer befria världen från all sorg och smärta till nytta för dem som underordnar sig hans rättfärdiga styre. Är han då inte förtjänt av att vi visar honom respekt och vördnad och lyder honom? — Psalm 2:12; Jesaja 9:6; Lukas 23:43; Uppenbarelseboken 21:3, 4.

”En Gud som kräver odelad hängivenhet”

Bibeln visar klart och tydligt att vår tillbedjan — med innebörden religiös vördnad och hängivenhet — måste riktas endast till Gud. Mose beskrev honom som ”en Gud som kräver odelad hängivenhet”. Och Bibeln uppmanar oss att ”tillbe honom som har gjort himlen och jorden och hav och vattenkällor”. — 5 Moseboken 4:24; Uppenbarelseboken 14:7.

Jesus har sannerligen en central roll i sann tillbedjan, och därför är han förtjänt av vördnad och respekt. (2 Korinthierna 1:20, 21; 1 Timoteus 2:5) Det är bara genom honom som vi kan vända oss till Jehova Gud. (Johannes 14:6) Därför gör sanna kristna väl i att rikta sin tillbedjan endast till Jehova Gud, den Allsmäktige.