Kristen kärlek och ett vulkanutbrott

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I KAMERUN

I KAMERUN i Afrika fick en jätte ett våldsamt utbrott förra året. Denna jätte, Kamerunberget, är en vulkan som når en höjd av 4.070 meter över havet. Det här utbrottet — bergets femte under 1900-talet — var enligt rapporterna det kraftigaste och allvarligaste hittills.

Utbrottet började på lördagseftermiddagen den 27 mars 1999. Ögonvittnen i staden Buea, som ligger vid foten av berget, berättade att väggar och hus och till och med träd skakade kraftigt. Det kraftigaste och våldsammaste skalvet skakade området vid halvniotiden kvällen därpå. Skalvet kändes ända till Douala, sju mil därifrån. Tisdagen den 30 mars 1999 hade tidningen Le Messager förstasidesrubriken: ”Kamerunberget får utbrott — 250.000 drabbade av elden.” Vidare hette det: ”Marken skälvde 50 gånger på två dagar; fyra kratrar har redan visat sig; hundratals hus förstörda; presidentpalatset i Buea i spillror.”

Det bor omkring 80 Jehovas vittnen i Buea. Många hus där var så förstörda att de inte gick att reparera, däribland ett som användes till Rikets sal. Men ingen hade behövt sätta livet till.

Kristen kärlek i verksamhet

Snart kunde man se kristen kärlek i verksamhet, när arbetet kom i gång med att röja upp efter den förödelse som den exploderande jätten hade vållat. En hjälpkommitté tillsattes, Jehovas vittnens styrande krets ordnade med pengar till de nödställda, och hundratals Jehovas vittnen gav kärleksfullt av tid, kraft och pengar.

Hela församlingar av Jehovas vittnen skickade livsmedel. En förkunnare skänkte 1.000 cementblock. En annan ordnade så att man kunde köpa takplåt av aluminium till låg kostnad. Ytterligare en förkunnare gick 16 kilometer för att skaffa virke. En ung man, som hade sparat pengar för att kunna betala brudpriset till sina blivande svärföräldrar, sköt upp bröllopet och använde pengarna till att reparera sin motorsåg. Sedan gick han ut i skogen, där han på tre veckor fällde så mycket timmer att det räckte till ett helt hus! Starka unga kristna bröder bar sedan timmerstockarna på huvudet till en plats fem kilometer längre bort, där en lastbil hämtade dem.

 Återuppbyggnadsarbetet kom i gång den 24 april, då 60 frivilliga möttes på katastrofplatsen. Följande veckoslut ökade antalet till 200. Tre heltidsarbetande vittnen kom efter sin ordinarie arbetsdag och hjälpte till med att bygga till långt efter midnatt. Ett vittne från Douala förvärvsarbetade hela förmiddagen, åkte sedan sju mil på sin motorcykel och arbetade till midnatt, innan han återvände hem igen. Sex hus var färdiga på mindre än två månader. Under tiden fortsatte Bueaförsamlingen att hålla sina möten i ett privat hem, även om antalet närvarande vid mötena var dubbelt så stort som antalet förkunnare.

Under samma tid delade hjälpkommittén ut över 40.000 tabletter till rening av förorenat vatten, och kommittén såg till att tio personer som led av andningssvårigheter på grund av giftiga gaser och vulkanaska fick sjukhusvård. Hur reagerade de som såg den här kristna kärleken i verksamhet?

Kristen kärlek triumferar

Sedan en representant för provinsens jordbruksdelegation hade sett ett av de hus som bröderna hade byggt, sade han: ”Huset är ett mäktigt vittnesbörd i sig självt, ... ett uttryck för kärlek.” En lärare sade: ”Jag har aldrig sett något liknande i hela mitt liv. ... Det här är verkligen ett bevis på sann kristendom.”

De som fick hjälp uttryckte sig i liknande ordalag. Timothy, som är 65 år och sjuklig, skrev: ”Varje gång vi ser på vårt nya hem fylls våra ögon med glädjetårar. Vi tackar ofta Jehova för vad han har gjort för oss.” En änka, som inte är ett Jehovas vittne, lämnades utblottad med sina fyra barn när deras hus störtade samman. De som anlitades för att hjälpa henne stal sedan hennes takmaterial. Vittnena kom till hennes hjälp. Hon sade: ”Jag vet inte hur jag skall kunna tacka er. Mitt hjärta är fyllt av glädje.” Elizabeth, hustru till en kristen äldste, sade: ”Jag är glad att det finns kärlek i Jehovas organisation. Det visar att vi tjänar en levande Gud.”

Vulkanutbrottet var kraftigt, men det kunde inte utplåna den kristna kärlek som är utmärkande för detta brödraskap. Ja, aposteln Paulus blev inspirerad att skriva: ”Kärleken tryter aldrig.” — 1 Korinthierna 13:8.

[Bilder på sidan 16]

Lavaströmmar orsakade stor förödelse

[Bild på sidan 17]

Frivilliga arbetade hårt med att reparera skadade hus

[Bild på sidorna 16, 17]

Kamerunberget