Har du laktosintolerans?

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I MEXICO

”Min man och jag besökte några vänner i delstaten Puebla i Mexico. De hade egna kor, så vi fick färsk mjölk till frukosten och kvällsmaten.

Den kvällen kände vi oss ganska dåliga — dagen efter var det ännu värre. Min mage blev så uppsvälld att det såg ut som om jag var gravid. Sedan fick vi båda svår diarré.

Det var inte förrän flera år senare som vi fick reda på att vi har laktosintolerans.” — Bertha.

DET Bertha upplevde är inte ovanligt, eftersom somliga beräknar att hela 75 procent av världens vuxna befolkning känner av några eller alla symtom av laktosintolerans. * Vad är egentligen detta tillstånd, och vad orsakas det av? Och framför allt: Vad kan man göra för att klara av det?

Termen ”laktosintolerans” har avseende på kroppens oförmåga att smälta laktos, den största delen av sockret i mjölk. För att laktos skall kunna komma ut i blodomloppet, måste laktosen spjälkas upp i glukos och galaktos. För att detta skall kunna ske behövs ett enzym som kallas laktas. Problemet är att efter spädbarnsåldern producerar kroppen mindre laktas. Eftersom många vuxna har laktasbrist, får de laktosintolerans.

När man får i sig mer laktos — genom mjölk och mjölkprodukter — än man kan smälta, omvandlas laktosen till mjölksyra och koldioxid av bakterier i grovtarmen. Inom så kort tid som 30 minuter känner man av typiska symtom, bland annat illamående, kramper, uppsvälld mage och diarré. Somliga, som inte vet att de har laktosintolerans, kanske försöker lugna magen genom att dricka mer mjölk, vilket bara förvärrar problemet.

I vilken utsträckning man tål laktos varierar från person till person. Somliga kan dricka en liten mängd mjölk utan att det får några negativa verkningar. Men för andra kan även denna lilla mängd orsaka symtom. För att avgöra hur mycket du tål föreslår somliga  att du bör dricka en liten mängd mjölk till att börja med. Öka sedan successivt den mängd mjölk du dricker. I det här sammanhanget bör du komma ihåg att symtomen på laktosintolerans visserligen är obehagliga, men sällan farliga.

Vad man bör och inte bör äta

Om du lider av laktosintolerans behöver du fastställa vad du kan och inte kan äta. Mycket beror på din toleransnivå. Livsmedel som innehåller laktos är bland annat mjölk, glass, yoghurt, smör och ost. En del produkter, som kakor, flingor och salladsdressingar, kan också innehålla laktos. De som är laktosintoleranta bör därför kolla innehållsdeklarationen på sådana produkter.

Mjölk är förstås en av våra främsta källor till kalcium, och om man inte får tillräckligt med kalcium kan det leda till benskörhet. De som har laktosintolerans bör därför söka få kalcium från annat håll. En del färska grönsaker, som broccoli, kål och spenat, innehåller kalcium. Det gör också mandel, sesamfrön och fisk med mjuka ben, som sardiner och lax.

Även om du har laktosintolerans behöver du kanske inte utesluta mjölk och mjölkprodukter helt och hållet. Försök i stället att avgöra hur mycket du tål, och konsumera sedan inte mer än så. När det är möjligt, bör du äta annan mat tillsammans med produkter som innehåller laktos. Kom också ihåg att lagrad ost innehåller mindre laktos, och det kan vara så att det inte orsakar något problem. Hur är det då med yoghurt? Den innehåller nästan lika mycket laktos som mjölk, men somliga som har laktosintolerans kan smälta den utan problem. Vad beror det på? Yoghurt innehåller mikroorganismer som ”tillverkar” laktas, och det hjälper till att smälta laktos.

Så var inte orolig om du lider av laktosintolerans. Som vi har sett gör kunskap om detta tillstånd att du kan klara av det. Men lägg följande punkter på minnet:

1) Konsumera små mängder mjölk och mjölkprodukter tillsammans med andra livsmedel för att avgöra vilken toleransnivå du har.

2) Ät yoghurt och lagrad ost, som vanligtvis är lättare att smälta.

3) Använd produkter som är laktosfria eller innehåller laktas.

Genom att följa dessa förslag kan du lära dig att leva med laktosintolerans.

[Fotnot]

[Ruta/Bild på sidorna 26, 27]

Hur man diagnostiserar laktosintolerans

Flera metoder används för att konstatera laktosintolerans.

Prov av laktostolerans: Efter att ha fastat dricker patienten en vätska som inne­håller laktos. Blodprov tas för att avgöra hur väl laktosen spjälkas.

Prov av väte i utandningsluft: Osmält laktos frigör olika gaser, bland annat vätgas. Gaserna går från tarmarna ut i blodomloppet och sedan in i lungorna, och därefter avgår de med utandningsluften.

Prov av syra i avföringen: Osmält laktos i grovtarmen producerar syror som kan spåras i avföringsprov.

Dessa prov genomförs vanligtvis på läkarmottagningar.