En unik klocka i Prag

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I TJECKIEN

Gatuförsäljare kämpar för att fånga förbipasserande turisters uppmärksamhet. En blandning av skratt, diskussioner på främmande språk och högljudd musik fyller torget. Men vänta! Varför tystnar det plötsligt? Det är snart hel timme, och alla blickar riktas mot två blå fönster som pryder rådhusets torn. Plötsligt glider fönstren upp, och figurer som föreställer Kristi apostlar blir synliga. Petrus, som bär på en stor nyckel, leder processionen. När de 12 figurerna två och två visar sig i fönstren, ser det ut som om de granskar folksamlingen nedanför.

VI BEVITTNAR skådespelet i anslutning till det astronomiska uret som sitter på rådhuset i Prag. Varje hel timme, från klockan åtta på morgonen till klockan åtta på kvällen, går detta häpnadsväckande maskineri i gång. Förutom apostlarnas parad finns det vid sidan av klockan andra rörliga figurer. De avbildar sådant som Prags  befolkning en gång i tiden fruktade allra mest. På ena sidan, vägande en börs i sin hand, står Girigbuken som representerar snikenhet. Jämte honom står Fåfängan — en man som beundrar sig själv i en spegel. Både Girigbuken och Fåfängan nickar av självbelåtenhet. På andra sidan om klockan står skelettet, Döden, som med ena handen drar i ett rep, så att en klocka ringer, och med den andra vänder ett timglas. Under hela föreställningen öppnar och stänger skelettet sina käkar och nickar mot figuren som står bredvid honom — en turk, som symboliserar ockupation. Turken skakar på huvudet; han vägrar att följa Döden.

Det berättas om en sparv som flög in i skelettets mun just när den stängdes för sista gången i föreställningen. Den olyckliga sparven var instängd i en timme innan skelettet öppnade sin mun igen! Om människor som lever i dagens datoriserade värld fascineras av detta helt och hållet mekaniska underverk, tänk då vilket intryck det måste ha gjort på dem som levde för hundratals år sedan.

En närmare titt på klockan

Det som främst drar till sig turisternas uppmärksamhet är naturligtvis de rörliga gestalterna, som tillfogades under århundradena efter det att själva klockan kommit på plats. Men klockans äldsta och mest sinnrika del är den astronomiska urtavlan. Vad visar den? Först och främst tiden. Den yttre svarta ringen är graderad med siffror i gotisk stil och enligt det gamla tjeckiska systemet, där man delade in dagen i 24 timmar med början vid solnedgången. Denna ring roterar på så sätt att den tjugofjärde timmen alltid sammanfaller med solnedgången, oavsett årstid. Precis innanför den yttre ringen finns romerska siffror som delar in dygnet i två 12-timmarsperioder, där mitt på dagen är när visaren pekar rakt upp och midnatt när den pekar rakt ner. På visaren sitter en gyllene hand som pekar på den aktuella tiden.

På den astronomiska urtavlan finns dessutom en stor skiva av guld, som allteftersom den rör sig anger solens läge, medan ett litet klot visar månens olika faser. Stjärnhimlens skenbara rotation runt jorden illustreras genom en excentrisk ring av mindre storlek som är försedd med vissa av stjärnbildernas tecken. I mitten av urtavlan finns jorden avbildad med dess meridianer, breddgrader och poler — och Prag i centrum. Där finns också tre cirklar som föreställer ekvatorn, Kräftans vändkrets och Stenbockens vändkrets. Urtavlan visar således jordens, månens, solens och stjärnornas läge i förhållande till varandra under året. Nedanför det astronomiska  uret finns en ”datumskiva”, på vilken det har målats bilder från landsbygden som skildrar var och en av årets månader. Vid midnatt varje natt flyttar sig datumskivan ett steg framåt. Det finns 365 steg — ett steg för varje dygn. En natt under ett skottår utgör dock ett undantag.

Vid en närmare granskning av klockans mekanik finner vi en häpnadsväckande uppsättning av små och stora kugghjul. Denna invecklade anordning får varje vecka en noggrann översyn av en mekaniker.

Det astronomiska urets historia

Det är många legender som hör samman med Prags astronomiska ur. Enligt en av dem konstruerades klockan av en viss mäster Hanuš. Så enastående i sitt slag var mästerverket att stadens styresmän fruktade att om han skulle bygga liknande klockor på andra platser skulle det stjäla berömmelse från Prag. För att hindra honom från att göra det lejde de män till att överfalla mäster Hanuš och sticka ut ögonen på honom. Legenden slutar med att den döende Hanuš lyckas ta sig in till klockans maskineri och förstöra det.

Lyckligtvis är detta bara en osannolik historia. Men Hanuš var en verklig person. Han var urmakare i Prag mellan 1475 och 1497. Under många år trodde sakkunniga personer att det var han som hade gjort det astronomiska uret. Senare forskning visar emellertid att Mikuláš från Kadaň konstruerade klockan så tidigt som 1410. Hanuš återuppbyggde den 1490. Sedan 1500-talet har den mekanik som gör att klockan håller tiden reparerats och återuppbyggts flera gånger. I dag är dock de flesta delarna i klockan desamma som efter återuppbyggnaden år 1865.

Vid andra världskrigets slut satte nazisterna eld på det gamla rådhuset i samband med att de retirerade från Prag. Det astronomiska uret fick omfattande skador. Efter kriget fanns det i huvudsak två möjligheter när man skulle reparera klockan. Antingen att återställa den till ursprungligt skick eller förse den med nya urtavlor och figurer som skulle symbolisera något helt annat. I Prag var ateismen på uppåtgående, och de figurer som föreställde apostlarna var inte populära hos de kommunistiska myndigheterna. Innan någon förändring genomfördes, visade tre mycket kunniga urmakare att klockan kunde repareras, och därför återställdes den till det skick den var i innan kriget bröt ut. Därför kan vi än i dag se en girigbuk, ett skelett, en turk och apostlarna i stället för till exempel en snickare, en murare, en skräddare och en tvätterska.

Slutligen gal tuppen

Tolv apostlar går i procession i anslutning till klockan, men vissa detaljer stämmer inte överens med Bibeln. Judas Iskariot och Jakob, Alfeus son, har ersatts av Paulus och Barnabas, vilka inte räknas till de 12 apostlarna i Bibeln. (Apostlagärningarna 1:12–26) Runt varje apostels huvud finns en gloria — en hednisk symbol som inte användes av de första kristna.

Efter det att den siste aposteln har visat sig gal en förgylld tupp ovanför fönstren. En klocka slår, fönstren stängs, och folksamlingen skingras. Skulle du vilja se allt en gång till? Då måste vi vänta en timme. Under tiden kan vi studera klockans utseende. Den har dragit besökare till Prags gamla rådhus i närmare 600 år.

[Diagram/Bild på sidan 17]

(För formaterad text, se publikationen)

DET ASTRONOMISKA URET

Klockan är nu 12.57

Solnedgång — 17.21

[Diagram/Bild på sidan 18]

(För formaterad text, se publikationen)

DATUMSKIVAN

Datumskivan visar att det är den 1 januari

[Bild på sidan 16]

Fåfängan och Girigbuken

[Bild på sidan 17]

Döden och turken