Ungdomar frågar:

Frånvarande pappor — Kan de verkligen fly undan sitt ansvar?

”När hon sade: ’Jag skall föda ditt barn’, blev jag chockad. Vem skulle ta hand om barnet? Jag var inte i den situationen att jag kunde ta hand om en familj. Jag ville bara sticka.” — Jim. *

”VARJE år blir nästan 1 miljon tonårskvinnor ... gravida”, visar en rapport från Alan Guttmacher-institutet i USA. Så många som ”78 procent av tonårsfödslarna sker utanför äktenskapet”.

Längre tillbaka i tiden kände sig männen förpliktade att ta ansvar för de barn de blev far till. Men som det heter i boken Teenage Fathers ”bär utomäktenskapliga havandeskap inte längre den stämpel av skam och förnedring som de [en gång] gjorde”. Bland unga i vissa samhällen kan det till och med vara en statussymbol att bli pappa! Men det är ändå inte många unga män som förpliktar sig att under någon längre tid dra försorg om de barn de är far till. Många backar efter hand ur — eller flyr undan sitt ansvar. *

Men kan en ung man helt undgå konsekvenserna av sitt omoraliska uppförande? Inte enligt Bibeln. Den varnar: ”Bli inte vilseledda: Gud driver man inte gäck med. Ty vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda.” (Galaterna 6:7) Som vi skall se får sexuell omoraliskhet ofta konsekvenser för hela livet för både pojkar och flickor. Ungdomar kan undvika sådana konsekvenser genom att följa Bibelns klara och tydliga råd att hålla sig borta från sexuell omoraliskhet.

Att ge sig av — inte så lätt

Att sköta ett barn innebär enorma uppoffringar i form av tid, pengar och personlig frihet. Boken Young Unwed Fathers påpekar: ”Somliga unga män är inte intresserade av att ’ta hand om någon annan’, när det innebär att de själva får mindre att röra sig med.” Men många får betala ett högt pris för sin själviskhet. Så till exempel ser domstolarna och lagstiftarna i många länder med allt större ogillande på män som inte sörjer för sina barn. När faderskapet väl utretts och bekräftats, kan unga fäder med rätta bli skyldiga att betala underhållsbidrag under många år framöver. För att klara av dessa  skyldigheter är många ungdomar tvungna att sluta skolan eller att ta lågavlönade jobb. I boken School-Age Pregnancy and Parenthood heter det: ”Ju yngre pappan är, desto mindre formell utbildning får han.” Och om man inte sköter betalningarna, kan man hamna i enorma skulder.

Givetvis är inte alla unga män känslolösa mot sina barn. I början har många goda föresatser. Enligt en undersökning var det 75 procent av tonårsfäderna som kom till BB och besökte mamman och barnet. Det dröjer emellertid inte länge förrän de flesta unga fäder känner sig nertyngda av det ansvar det innebär att ta hand om ett barn.

Många upptäcker att de helt enkelt inte har de färdigheter eller erfarenheter som behövs för att få tag i ett lämpligt arbete. Skamsna över att de inte klarar av att försörja modern och barnet försvinner de med tiden ur bilden. Likväl kan skuldkänslor förfölja en ung man under många år framöver. En ung far medger: ”Ibland undrar jag hur min son har det. ... Det känns inte bra att jag har övergett honom. Nu har jag förlorat kontakten med honom, men en dag kanske han kommer och söker upp mig.”

Den skada man tillfogar barnen

Pappor som flyr från sitt ansvar kanske också drabbas av svåra skamkänslor — skammen över att ha handlat illa mot sitt eget barn. För hur det än är visar Bibeln att ett barn behöver både sin mor och sin far. (2 Moseboken 20:12; Ordspråken 1:8, 9) När en man överger sitt barn, utsätter han det för en mängd potentiella problem. I en rapport från amerikanska hälsovårdsdepartementet heter det: ”Barn i familjer med en ensamstående mor har en tendens att få sämre resultat på matematiska och språkliga färdighetstester. Lite högre upp i åldrarna har barn som uppfostrats av bara en förälder en tendens att få lägre betyg, ha större problem med uppförandet och i högre utsträckning drabbas av hälsoproblem och psykiska störningar. Att ha växt upp med en ensamstående förälder är bland ungdomar och yngre vuxna förbundet med ökade risker för tonårsgraviditeter, avbrutna studier, fängelsevistelser och att inte ha arbete och inte heller få utbildning.”

Tidskriften The Atlantic Monthly konstaterar: ”Allt fler socialvetenskapliga bevis tyder på att barn i familjer som splittrats av skilsmässa ... lyckas sämre i fråga om olika mått på välbefinnande än vad barn som lever i hela familjer gör. Barn i enföräldersfamiljer löper sex gånger så stor risk att bli fattiga. Det är också sannolikt att de förblir fattiga.”

Kom ihåg att dessa riskbedömningar grundar sig på statistiska undersökningar av grupper av människor och inte nödvändigtvis gäller enskilda individer. Många barn artar sig till fina, balanserade vuxna trots ofördelaktiga hemförhållanden. Likväl kan skuldkänslor tynga en ung man som har övergett sitt barn. ”Jag är rädd att jag i själva verket har gjort hela hans liv till en enda stor röra”, säger en ogift far. — Teenage Fathers.

Utmaningen att hjälpa till med vårdnaden

Det är inte alla unga fäder som flyr undan sitt ansvar. En del unga män känner med all rätt en moralisk skyldighet mot sina barn och vill verkligen hjälpa till med deras uppfostran. Men många gånger är detta lättare sagt än gjort. En ogift far har inte alltid så stora lagliga rättigheter, vilket gör att det ofta är flickan och hennes föräldrar som styr över hur mycket — eller hur lite — kontakt han kan ha med sitt barn. ”Det är ett ständigt lirkande fram och tillbaka för att få något att säga till om när det gäller barnet”, säger Jim som citerades i inledningen. Det kan alltså fattas beslut som en ung far kraftigt motsätter sig; bland annat i frågor som rör adoption eller till och med abort. * En ung far säger klagande: ”Det är svårt att utan vidare låta dem lämna bort honom till en främling, men jag förstår att jag inte har något val.”

En del unga män är villiga att gifta sig med modern till barnet. * Och onekligen skulle ett  äktenskap bespara flickan en del besvär och ge barnet möjligheten att växa upp med två föräldrar. Det kan till och med vara så att de unga föräldrarna, trots sitt opassande uppförande, verkligen är kära i varandra. Men att en pojke har fortplantningsförmåga innebär knappast att han har den mentala och känslomässiga mognad som krävs för att vara en äkta man och far. Inte heller innebär det att han har de ekonomiska förutsättningarna för att ta hand om hustru och barn. Undersökningar visar att äktenskap som ingås förhastat på grund av havandeskap brukar vara kortlivade. Så att rusa in i ett äktenskap är inte alltid ett förståndigt beslut.

Många unga män erbjuder sig att sörja för barnen ekonomiskt. Som det nämndes tidigare, krävs det verklig beslutsamhet från den unge faderns sida, om han skall kunna fullfölja ett sådant åtagande under en längre period — kanske 18 år eller ännu längre! Men ett regelbundet stöd av det här slaget kan förhindra att modern och barnet hamnar i ett liv i fattigdom.

Hur är det då med att hjälpa till med barnets uppfostran? Det här kan också visa sig vara en svår utmaning. Ibland är parets föräldrar rädda att det sexuella umgänget skall fortsätta och söker därför hindra — eller till och med förbjuda — att paret träffas. Flickan själv kanske bestämmer att hon inte vill att barnet skall ”fästa sig” vid en man som inte är hennes make. Om fadern har tillåtelse att komma och träffa barnet regelbundet, gör familjerna i varje fall klokt i att låta några vara med som förkläden för att förhindra ytterligare omoraliskt uppförande.

En del ogifta fäder som önskar ha ett nära förhållande till sina barn har lärt sig att utföra en del grundläggande sysslor som hör samman med föräldraskapet, sådant som att bada eller mata de små eller läsa högt för dem. En ung man som har fått uppskattning av Bibelns normer kanske till och med kan försöka undervisa sitt barn om Guds ords principer. (Efesierna 6:4) Men även om lite kärleksfull uppmärksamhet från en far utan tvivel är bättre än ingen alls, är det helt enkelt inte detsamma som att ha en far hos sig varje dag. Och om modern till barnet någon gång gifter sig, kanske den unga pappan blir tvungen att hjälplöst titta på när en annan man tar över arbetet med att uppfostra hans barn.

När det föds ett barn utanför äktenskapet, blir det således många sorger och bedrövelser — både för föräldrarna och för barnet. Förutom att man har de praktiska bekymren, löper man faran att förlora ynnesten från Jehova Gud, som fördömer föräktenskapligt sex. (1 Thessalonikerna 4:3) Även om det går att göra det bästa av en svår situation som tonårshavandeskap, bör det stå helt klart att den bästa levnadsvägen är att undvika omoraliskt uppförande helt och hållet. En ung far medger: ”När du en gång har blivit far till ett utomäktenskapligt barn, blir livet aldrig sig likt igen.” Faktum är att en ung far kanske måste leva med konsekvenserna av sitt felsteg under resten av sitt liv. (Galaterna 6:8) Än en gång har Bibelns råd visat sig vara klokt, när den säger: ”Fly undan otukten.” — 1 Korinthierna 6:18.

[Fotnoter]

[Bild på sidan 15]

Det bästa är att undvika ett omoraliskt uppförande