Har du fläckar för ögonen?

Du har antagligen sett dem — små grå fläckar precis utanför fokus som ser ut att sväva omkring framför ögonen. Du kanske lägger märke till dem när du läser eller när du tittar på en ljus vägg eller en molnfri himmel.

OM DU någon gång har försökt fokusera blicken på en av dessa fläckar, vet du att det inte går. Minsta rörelse med ögonen gör att fläckarna genast skenar i väg, och även om en av dem glider ner i synfältet kan du fortfarande inte avgöra vad det är.

Vad är då det här för fläckar? Ligger de utanpå ögongloben, eller befinner de sig inuti? Blinka med ögonlocken utan att röra ögonen. Om prickarna ändrar riktning eller försvinner, ligger de utanpå, och då är de inte av det slag som behandlas i den här artikeln.

Men om det är en mycket liten förändring eller ingen alls, befinner de sig inne i ögat, innestängda i glaskroppen som fyller ögonglobens inre. Prickarna ligger bakom ögats lins, och därför kommer du alltid att se dem suddigt. Och eftersom glaskroppen består av en gelatinös vätska som inte är mycket tjockare än vatten, driver de omkring och dansar i väg när du försöker titta direkt på en av prickarna. Det är därav de har fått sitt medicinska namn, mouches volantes, som betyder ”flygande flugor”.

Varifrån kommer de?

Varifrån kommer egentligen dessa prickar? Vissa är rester av processer som ägde rum innan du föddes. Tidigt i ett fosters utveckling är ögats innanmäte mycket fibröst. Vid födelsen har dessa fibrer och andra celler förvandlats till glaskroppen. En del celler och bitar av fibrer kan dock bli kvar, och dessa flyter fritt omkring. Det finns också en kanal mellan synnerven och linsen, som hos det ofödda barnet leder en artär till linsen för att ge näring åt denna. Artären förtvinar och absorberas, vanligtvis före födelsen, men små delar av den kan bli kvar.

Fläckarna kan emellertid uppstå också på annat sätt. Inte heller hos en vuxen utgörs glaskroppen enbart av gel. Den omges av det ömtåliga glaskroppsmembranet. Glaskroppsmembranet är pressat mot näthinnan, den ljuskänsliga vävnad som täcker större delen av ögats insida och fångar upp det du ser. Glaskroppsmembranet är fäst bland annat i näthinnans främre del. Från denna söm strålar fibriller ut genom glaskroppen.

När vi blir äldre börjar dessa fibriller krympa. Detta gör att vissa av dem bryts loss. Glaskroppsvätskan blir dessutom tunnare, så att fiberdelar som har lossnat lättare kan flyta omkring i den. Själva glaskroppen krymper också något och börjar lossna från näthinnan och kan då lämna efter sig cellrester. När du blir äldre kommer du följaktligen att se fler av dessa ”flygande flugor”, som driver omkring och virvlar runt i synfältet.

 Små prickar kan också komma från näthinnans blodkärl. Om man får ett slag mot huvudet eller om ögongloben utsätts för stort tryck, kan ett litet kärl släppa ut en sträng av röda blodkroppar. Röda blodkroppar är klibbiga, så de har en tendens att klumpa ihop sig eller bilda en kedja. Enskilda celler eller klungor kan vandra in i glaskroppen, och om de befinner sig nära näthinnan, kan de ibland vara synliga. Kroppen kan absorbera röda blodkroppar, så efter en tid försvinner de. Men egentligen är dessa inte mouches volantes, eftersom de har orsakats av en mindre skada.

Tyder fläckar i synfältet på att något är fel? Vanligtvis inte. Människor med normala ögon, också unga personer, ser dem och lär sig så småningom att ignorera dem. Men vissa tillstånd kan tyda på att du är i farozonen.

När bör du söka läkare?

Om du plötsligt ser många fler fläckar än tidigare, i synnerhet om du också ser små ljusblixtar inuti ögonen, kan det tyda på att allt inte står rätt till. Dessa fenomen kommer från näthinnan, där ljus omvandlas till nervimpulser. Att det kommer en skur av prickar och även ljusblixtar beror vanligtvis på en så kallad näthinneavlossning. Hur inträffar detta?

Näthinnan har samma konsistens och tjocklek som en bit fuktigt silkespapper och är nästan lika ömtålig. Näthinnans ljuskänsliga lager fäster mot underliggande lager och mot glaskroppen vid sin främre kant och runt synnerven, samt med ett svagare fäste vid gula fläcken (fovea centralis). Glaskroppen hjälper till att hålla resten av näthinnan på plats genom tryck. Ögat är så elastiskt att näthinnan vanligtvis inte går  sönder eller lossnar ens efter ett slag som träffar ögat.

Men ett slag kan vålla skador som försvagar ett visst område av näthinnan eller skapar en liten reva eller ett litet hål. Ett sådant hål kan också uppstå på grund av vidhäftningskraften mellan glaskroppen och näthinnan: En plötslig rörelse eller en skada gör att glaskroppen drar i näthinnan, vilket kan resultera i en liten reva. Vätska från glaskroppen kan sedan läcka in bakom näthinnans ljuskänsliga lager och lyfta upp den från dess underliggande lager. Denna störning gör att de ljuskänsliga nervcellerna skickar signaler till syncentret i hjärnan, och dessa uppfattas då som ljusblixtar.

Blödningar, små eller stora, åtföljer ibland näthinneavlossningen, eftersom näthinnans inre yta har sitt eget nätverk av blodkärl. Blodkroppar läcker ut i glaskroppen, och dessa uppfattas som en plötslig skur av prickar. Kort efter detta, när näthinnan lossnar, är det som om en slöja eller gardin lägger sig över synfältet — man förlorar delar av synen.

Så om du någon gång lägger märke till att antalet fläckar ökar kraftigt, i synnerhet om de åtföljs av ljusblixtar, bör du genast uppsöka läkare! Det kan vara näthinneavlossning. Om näthinnan har lossnat i stor omfattning, kan det vara helt omöjligt att rätta till skadan.

Har du sett fläckar framför ögonen i åratal, men inte ljusblixtar? Då behöver du antagligen inte oroa dig. Nästan alla andra ser också sådana fläckar. De försvinner visserligen inte bara genom att du ignorerar dem, men hjärnan lär sig att inte uppfatta dem medan du utför din dagliga verksamhet. Att de kan existera utan någon försämring av synen vittnar om hur finurligt ögat är skapat och att hjärnan är mycket anpassbar.

Men de som finner att prickarna för ögonen ökar i antal bör undersökas av en ögonläkare innan det med säkerhet kan sägas att det inte finns någon anledning till oro.

[Ruta/Bild på sidan 25]

Hur den nutida korrigeringen av synfel kom till

Om du bär glasögon eller kontaktlinser, beror det till viss del på mouches volantes. Dessa fläckar väckte Frans Cornelis Donders (en framstående nederländsk läkare som levde på 1800-talet) nyfikenhet och gjorde att han började forska på ögats funktion och sjukdomstillstånd. Förutom att han upptäckte några av orsakerna till fläckar i synfältet, upptäckte han också att översynthet beror på att ögongloben är för kort och att astigmatism, dvs. brytningsfel som leder till oskarp syn, beror på att hornhinnan och linsen har ojämna ytor. Hans studier gav möjligheter att utveckla nutida glasögon för korrektion av synfel.

[Bild]

Donders

[Bildkälla]

Genom tillmötesgående från National Library of Medicine

[Diagram på sidan 24]

(För formaterad text, se publikationen)

Reva i näthinnan

Röda blodkroppar

Näthinneavlossning

Synnerven som leder till hjärnan

Glaskroppsmembranet

Linsen

Pupillen

Glaskroppen

Blodkärl

Regnbågshinnan

Strålkroppen