Blick på världen

Planeten jorden är unik

Enligt astronomer fortsätter man att upptäcka nya planeter när man registrerar de små vaggande rörelserna — orsakade av planetens gravitation — hos den avlägsna stjärna som har en planet kretsande kring sig. År 1999 menade man att 28 sådana planeter finns utanför vårt solsystem. De nya planeter som sägs ha upptäckts är i samma storleksklass som Jupiter eller större. Jupiters massa är ungefär 318 gånger större än jordens massa. Man tror att dessa planeter likt Jupiter består av helium och väte. Avståndet från stjärnan till dessa planeters omloppsbanor gör att det är högst osannolikt att några planeter av jordens storlek skulle kunna finnas bland dem. Därtill kommer att dessa planeter, till skillnad från jorden med sin närapå cirkulära omloppsbana 150 miljoner kilometer från solen, kretsar runt sina stjärnor i elliptiska omloppsbanor. En av omloppsbanorna har faktiskt ett avstånd från sin stjärna som varierar mellan 58 miljoner och 344 miljoner kilometer. ”Det verkar som om fint ordnade, cirkulära omloppsbanor, sådana vi ser i vårt eget solsystem, är relativt sällsynta”, säger en astronom.

Barn och sömn

”Föräldrar måste sätta upp gränser, inte bara för hur länge barn i skolåldern får stanna uppe, utan också för vad de får göra innan de går och lägger sig”, heter det i tidskriften Parents. ”Att titta på TV, spela dator- och videospel och surfa på Internet är stimulerande aktiviteter som får barnens sinnen att arbeta övertid. Och en mängd olika engagemang efter skolan hindrar dem från att klara av sina läxor i rimlig tid på kvällen.” Forskning visar att brist på sömn ofta har en annorlunda verkan på barn — de blir hyperaktiva och oregerliga, medan däremot vuxna blir sömniga och stillsamma. När barn med sömnbrist sedan kommer till skolan, saknar de därför förmågan att koncentrera sig, vara uppmärksamma, komma ihåg vad de får lära sig och lösa uppgifter. Experterna säger att föräldrar måste bestämma en tidpunkt då barnen skall gå och lägga sig och låta detta ha prioritet — inte låta det vara en sista utväg när energi och aktiviteter har tagit slut.

Kommunicerande genom visslingar

Skolelever på ön Gomera i ögruppen Kanarieöarna uppmanas nu att lära sig det visslingsspråk som har använts i hundratals år av de inhemska fårherdarna, meddelar Londontidningen The Times. Gomeras silbo, eller visslande, som ursprungligen utvecklades för att man skulle kunna kommunicera tvärs över dalarna i det bergiga landskapet, använder visseltoner för att härma stavelser i tal. De som visslar sätter fingrarna i munnen för att variera tonen, och de kupar händerna så att ljudet skall höras långt — ända till 3 kilometer. Efter att på 1960-talet nästan ha försvunnit har silbo blivit populärt igen, och man har nu en årligen återkommande visslingsdag på ön. Det finns emellertid begränsningar. ”Man kan föra konversationer, men det är inte många saker man kan tala om”, säger Juan Evaristo, en skoldirektör på ön.

Aids finns i hela världen

Enligt en färsk rapport från FN har ”mer än 50 miljoner människor [över hela världen] blivit smittade med hivvirus — lika många som antalet invånare i Storbritannien — och 16 miljoner har dött”, uppger den kanadensiska tidningen The Globe and Mail. ”Undersökningar som gjorts i nio afrikanska länder har visat att 20 procent fler kvinnor än män nu är smittade med sjukdomen” och att ”risken är omkring fem gånger större att tonårsflickor skall vara hivsmittade än att tonårspojkar skall vara det”. Peter Piot, chef för FN-programmet UNAIDS, betecknar situationen i Östeuropa som ”explosionsartad”. Rapporten framhåller att ”förekomsten av hiv i det tidigare Sovjetunionen har mer än fördubblats under de senaste två åren, och det är den snabbaste ökningen i världen”. Experter säger att det är en återspegling av ökningen av intravenöst drogmissbruk i det området. Världen runt ”drabbas ... [över hälften av dem som är hivsmittade] av sjukdomen före 25-årsåldern och dör som regel innan de hinner fylla 35”.

 Solskydd och cancer

”Att stryka på ett solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor invaggar människor i en falsk känsla av säkerhet och kan öka risken för att de får hudcancer”, uppger Londontidningen The Times. ”Detta på grund av att de tillbringar längre tid i solen och utsätts för mer strålning.” Forskare vid Europeiska institutet för onkologi i Milano i Italien fann att de som använder solskyddsfaktor 30 tillbringar 25 procent längre tid i solen än de som använder faktor 10. Den ansvarige för studien, Phillipe Autier, säger: ”Den skyddande verkan användning av solskyddsmedel har mot hudcancer, särskilt malignt melanom, har inte bevisats, men det finns övertygande uppgifter som visar ett klart samband mellan hur lång tid man vistats i solen och hudcancer.” Hälsoexperter varnar nu för att långvarigt utsätta sig för sol, oavsett vilken nivå av skydd ett solskyddsmedel ger. Christopher New, ansvarig för de brittiska hälsovårdsmyndigheternas kampanj mot cancer, råder: ”Sluta inte att använda solskyddsmedel, men kom ihåg att du inte bör använda dem för att du skall kunna solbada längre tid.”

Det perfekta transportmedlet?

Pedicab, också känd som cykelriksha, har använts i Indien under många årtionden. Tidskriften Outlook konstaterar emellertid att de har förblivit oförändrade — ”en tung träkonstruktion med underrede av gjutjärn, obekvämt lutade säten och inga växlar”. På senare år har det varit mycket motstånd mot att använda dem, och man har då tänkt på de påfrestningar förarna utsätts för, vilka ofta är äldre, undernärda män. I och med att luftföroreningarna i Indien nu når farligt höga nivåer har användningen av cykelrikshan levt upp igen. Ett företag i Delhi har tagit fram en modell med en mycket lättare och smidigare konstruktion som minskar luftmotståndet, ett system för utväxling som minskar trampmotståndet avsevärt, ergonomiskt riktiga sadlar, styren som minskar påfrestningen på handleder och rymligare och bekvämare passagerarsäten. Enligt T. Vineet, ansvarig för projektet, ”passar den in i dagens politiskt riktiga anda där mänskliga rättigheter och en ren miljö är slagord”. Tidskriften Outlook skriver: ”Den oansenliga rikshan kan visa sig bli det perfekta transportmedlet under 2000-talet.”

Oersättlig posttjänst

Fram till dags dato ”har tekniken inte lyckats ersätta det intryck som ett brev ger”, konstaterar den franska tidningen Le Figaro. År 1999 befordrade franska postverket en rekordmängd på 25 miljarder brev. Av dessa var 90 procent affärsbrev och endast 10 procent privat korrespondens. Nästan hälften av alla brev innehöll någon form av reklam, vilken 98 procent av dem som blev tillfrågade sade sig ha läst noggrant. Varje dag gör Frankrikes 90.000 brevbärare, av vilka 40 procent är kvinnor, mer än 72.000 turer för att bära ut de 60 miljoner brev som postas dagligen.

Oroade försäkringsgivare

Den franska tidningen Le Monde rapporterade att 1999 var ”ett bedrövligt år när det gäller återförsäkring”. Naturkatastrofer under 1998 orsakade skador för 90 miljarder dollar, varav 15 miljarder ersattes av försäkringsbolag. Men 1999 — som utmärktes av jordbävningar i Turkiet och Taiwan, tyfoner i Japan, översvämningar i Indien och Vietnam och andra katastrofer — kan kosta försäkringsgivare ännu mer. Försäkringsgivare är oroade över den ökande sannolikheten för stora katastrofer i tättbefolkade områden. Världens ledande försäkringsgivare varnar för ”de förödande verkningarna” av global uppvärmning och ”följderna av mänskliga aktiviteters påverkan på klimatförhållandena”.

Mount Everest nu ännu högre

”Mount Everest, världens högsta berg, är ännu högre än vad vetenskapsmän tidigare trott, och det växer fortfarande”, sägs det i en färsk rapport från nyhetsbyrån Reuters. ”Genom att använda avancerade satellitsystem uppmätte bergsbestigare Mount Everest till 8.850 meter. Det är 2 meter högre än det tidigare officiella mätresultatet, 8.848 meter, som uppmättes 1954.” Det nya mätresultatet anger höjden på den snötäckta toppen. Höjden på den verkliga bergstoppen under snön är fortfarande inte känd. National Geographic Society inför nu den nya siffran på sina kartor. Förutom att berget höjer sig, rör det sig — ja, faktiskt hela Himalayas bergskedja — också sidledes i nordöstlig riktning, mot Kina, med mellan 1,5 och 6 millimeter varje år.