Håller livet på att förlora sitt värde?

”Det är en värld där livet inte är mycket värt. Ett mord kan köpas för bara några hundra pund, och det råder ingen brist på sådana som är villiga att stå till tjänst.” — The Scotsman.

Hela världen chockades när två ynglingar i april förra året med våld intog Columbine High School i Littleton i Colorado i USA och 15 personer dödades. Utredningen visade att en av förövarna hade en webbsida där han hade skrivit: ”DÖDA MÄNNISKOR SÄGER INTE EMOT!” Båda förövarna dog i denna tragedi.

MORD förekommer överallt i världen, och ett oräkneligt antal människor dör en våldsam död varje dag. Sydafrika toppade mordstatistiken med 75 mord per 100.000 invånare år 1995. Livet har särskilt lågt värde i ett sydamerikanskt land, där mer än 6.000 dödades av politiska skäl år 1997. Kontraktsmord är något helt normalt. En rapport om det landet visar: ”Chockerande nog har också antalet mord på barn stigit kraftigt: År 1996 dödades 4.322 barn, vilket är en 40-procentig ökning på bara två år.” Men till och med barn blir mördare — de mördar andra barn och sina egna föräldrar. Nej, livet tycks inte ha något större värde.

Varför finns det en ”dödskultur”?

Vad visar dessa fakta och siffror? En allt större brist på respekt för livet. Maktälskande och penninghungriga människor dödar utan betänkligheter. Knarkbaroner ger order om att hela familjer skall mördas. De ger sitt dödande sådana förskönande omskrivningar som ”fixa”, ”eliminera” eller ”röja ur vägen”. Folkmord och etnisk rensning har fått dödssiffran att stiga och har bidragit till att  människolivets värde har minskat. Resultatet är att mord numera är vardagsmat på TV-nyheterna världen över.

Om vi till detta lägger det våld och den lemlästning som glorifieras på TV och film, tycks det som om vårt samhälle helt har sjunkit ner i en morbid kultur som kretsar kring döden. Angående detta heter det i Encyclopædia Britannica: ”Under senare hälften av det tjugonde århundradet har döden blivit ett häpnadsväckande populärt ämne. Det kan tyckas förvånande, men tidigare var detta ett ämne som man i stor utsträckning undvek i seriösa vetenskapliga och även i filosofiska spekulationer.” Enligt Josep Fericgla, en katalansk professor i kulturantropologi, ”har döden blivit det sista tabubegreppet som har någon betydelse i vårt samhälle, och därför är den i dag en av de viktigaste källorna till ideologisk manipulation”.

Kanske är det mest påfallande kännetecknet på denna ”dödskultur” den populära uppfattningen att makt, överlägsenhet, pengar och nöjen är av mycket större vikt än människoliv och moralnormer.

Hur sprids denna ”dödskultur”? Vad kan föräldrar göra för att motverka detta negativa inflytande som omger och påverkar deras barn? Det är några av de frågor som kommer att besvaras i de följande artiklarna.

[Ruta/Bild på sidan 4]

Hur mycket är ett liv värt?

▪ ”De yngre medlemmarna i ligorna [i Mumbai i Indien] är så desperata att de är beredda att begå ett kontraktsmord för så lite som 5.000 rupier [cirka 1.100 kronor].” — Far Eastern Economic Review.

▪ ”Han dödade en förbipasserande som vägrade att ge honom en cigarett.” — Rubrik i tidningen La Tercera i Santiago i Chile.

▪ ”Det kostar cirka 60.000 kronor att arrangera ett ordinärt kontraktsmord i Ryssland [1995]. ... Antalet kontraktsmord har ökat markant i det postkommunistiska Rysslands ekonomiska explosion.” — Enligt nyhetsbyrån Reuters, med uppgifter hämtade från veckotidningen Moscow News.

▪ ”En fastighetsmäklare från Brooklyn greps ... anklagad för att ha betalat en tonåring en del av ett arvode på 1.500 dollar för att döda mannens gravida hustru och hennes mor.” — The New York Times.

▪ ”Priset för mord i England håller på att gå ner. Priset för ett mord har sjunkit från 30.000 pund för fem år sedan till det mer överkomliga 5.000–10.000 pund.” — The Guardian.

▪ ”Ondskefulla ligor från Balkan ställer maffian i skuggan. Detta är en ny typ av brottsling, med nya regler och nya vapen. Han är rustad med sprängmedel och maskingevär och tvekar inte att använda dem.” — The Guardian Weekly.