Blick på världen

De levde för millenniet

”Det är rätt väl bestyrkt att människor som är svårt sjuka håller sig vid liv så att de får uppleva viktiga händelser”, säger Richard Suzman som arbetar vid National Institute on Aging i Bethesda i Maryland i USA. ”Mekanismerna är något av ett mysterium, men fenomenet är mycket påtagligt.” Fler människor än vanligt dog under det nya årets första vecka, eftersom de tydligen hade bestämt sig för att innan de dog uppleva år 2000, rapporteras det i Londontidningen The Guardian. I Storbritannien dog 65 procent fler personer den veckan, och i New York steg dödssiffran med över 50 procent jämfört med den första veckan under 1999. Robert Butler, ordförande för International Longevity Center, sade att det förekom liknande statistik över hela världen. Han tillade: ”Viljan att leva kan vara mycket stark.”

Navigering med hjälp av datorer

Tack vare tekniken kan det vara så att fartyg inte längre behöver en mängd sjökort för att kunna navigera, sägs det i Londontidningen The Daily Telegraph. I november 1999 gav IMO (International Maritime Organization) genom Tyska hydrografiska byrån för första gången tillåtelse för fartyg att använda ett uteslutande datorbaserat navigationssystem. I stället för sjökort finns det två elektroniska versioner i datorn — ett inscannat sjökort och även en digitaliserad version. En avgörande fördel med det elektroniska sjökortet är att det alltid visar fartygets verkliga position. Och genom att på datorskärmen lägga en radarbild över sjökortet kan navigatörerna ha extra kontroll över faror längs färdvägen. En befälhavare på ett fartyg var entusiastisk över denna utveckling och sade: ”Det lättar vår börda ... så att vi kan koncentrera oss mer på lotsningen, rörelser i trafiken, andra fartyg och vad vår lots gör när vi närmar oss en hamn.”

Osannolikt med utomjordingar

”Under de senaste årtiondena har ett växande antal astronomer fört fram tanken att utomjordiska civilisationer antagligen finns spridda bland stjärnorna”, heter det i The New York Times. ”Denna tro på utomjordingar har gett näring åt inte bara ett oändligt antal böcker, filmer och TV-program ... , utan också åt ett långvarigt vetenskapligt letande i vilket man använder stora radioteleskop för att avsöka himlen efter svaga radiosignaler från intelligenta rymdvarelser.” Det sökandet kommer med all sannolikhet att misslyckas, säger två framstående vetenskapsmän, dr Peter D. Ward och dr Donald C. Brownlee, som har skrivit boken Rare Earth. De säger att nya fynd inom astronomin, paleontologin och geologin visar ”att jordens sammansättning och stabilitet är någonting mycket sällsynt” och att förhållanden på andra håll inte lämpar sig för komplicerade livsformer. ”Vi har till slut klart uttalat det som så många under så lång tid har tänkt — att liv, i varje fall komplicerat liv, är sällsynt”, sade dr Ward. Doktor Brownlee tillägger: ”Människor säger att solen är en vanlig stjärna. Det stämmer inte. På nästan alla håll i universum är förhållandena sådana att de inte passar för liv. Det är bara på sådana platser som liknar Edens trädgård, till exempel jorden, som det kan existera.”

Bibeln översatt till fler språk

”Bibeln fortsätter att vara den mest översatta boken i världen”, uppges det i den mexikanska tidningen Excelsior. Enligt Tyska bibelsällskapet översattes Bibeln till ytterligare 21 språk under 1999, vilket gör att åtminstone delar av den nu finns tillgängliga på 2.233 språk. Av dessa ”har Gamla testamentet och Nya testamentet översatts i sin helhet till 371 språk, vilket är fem fler än 1998”. Var talas dessa språk? ”De flesta översättningarna finns i Afrika, nämligen 627, följt av 553 i Asien, 396 i Australien och Stillahavsområdet, 384 i Latinamerika och Karibien, 197 i Europa och 73 i USA”, heter det i tidningen. Men ”Bibeln har ändå inte översatts till ens hälften av alla språk som talas på jorden”. Varför inte det? Jo, relativt få människor talar de återstående språken, och det är en utmaning att översätta Bibeln till dessa språk. Dessutom är många människor tvåspråkiga, så om Bibeln inte finns utgiven på ett av de språk som de talar, kan de läsa den på ett annat.

 Dumpad ammunition

Italienska fiskare har nyligen halat in fångster som de inte ville ha — kemiska vapen. Valerio Calzolaio, statssekreterare vid Italiens miljödepartement, säger: ”Från 1946 fram till 1970-talet ... var det vanliga tillvägagångssättet att göra sig av med föråldrad krigsmateriel att dumpa den i havet.” Man beräknar att det ligger omkring 20.000 bomber utanför Italiens östkust på Adriatiska havets botten. Fram till 1997 hade 5 italienska fiskare dött och 236 behövt sjukhusvård på grund av dödliga kemikalier som läckte ut från sönderfrätta vapen som de fick upp med näten. Något som bidrar till problemet är att krigsflygplan dumpade ett okänt antal bomber i samma vatten under Balkankonflikten, och några av dessa har redan ”fångats” i fisknät. Det är inte bara de italienska vattnen som har drabbats. Det beräknas att 100.000 ton kemiska vapen ligger på Östersjöns botten, och man vet att liknande dumpningsområden finns i vattnen kring Japan, USA och Storbritannien.

Överdrifter i statistik

”Tro inte alltid det du läser i tidningarna”, sägs det i The Economist. Journalister ”är inte ofelbart exakta”. Detta gäller i synnerhet statistiska uppgifter, särskilt sådana som rör katastrofer. Varför är det så? ”I den förvirring som råder i krig eller under katastrofer i fredstid är det naturligtvis omöjligt att bestämt veta hur många människor som har dött eller blivit skadade”, heter det i artikeln. För att tillfredsställa människors nyfikenhet gör journalister beräkningar, varvid de får fram höga sifferuppgifter, och de ”ändrar sällan sina uppgifter med tiden”. Vad är orsaken till detta? ”Journalister vill puffa för sin story, redaktörer vill sälja sin tidning, och hjälparbetare vill gynna sin organisation. Det kan också vara så att myndighetspersoner söker sympati.” I tidskriften rekommenderas läsarna att ”vara på sin vakt mot vilseledande exakthet, antal som uppenbarligen har ökats och journalisters envisa benägenhet att överdriva”. Det tilläggs: ”Hur det än är med pressens makt i allmänhet, så är pennan sannerligen mäktigare än svärdet när det gäller att döda folk.”

Var försiktig med husdjur

Enligt vad som sägs i den franska dagstidningen Le Monde har 52 procent av hushållen i Frankrike husdjur. En studie som nyligen genomfördes av en grupp veterinärer vid ett institut i Maisons-Alfort i Frankrike visar emellertid att Frankrikes 8,4 miljoner katter och 7,9 miljoner hundar bär på svamp och parasiter som är orsak till olika sjukdomar som husdjursägare kan drabbas av. Dessa sjukdomar är bland annat revorm, spolmask, skabb, leishmaniasis och toxoplasmos. Den senare kan orsaka missfall och missbildningar på fostret hos en gravid kvinna. I artikeln nämns de många allergiska reaktioner som orsakas av husdjur och de infektioner som orsakas av hundbett — omkring 100.000 per år i Frankrike.

Ekosystem i munnen

”Forskare vid Stanford University [i USA] har upptäckt 37 nya och unika organismer i ett av de mest varierande ekosystemen på jorden — människans mun”, rapporteras det i tidningen The Toronto Star. Detta gör att man nu känner till över 500 typer av bakterier i munnen, ”en mångfald så stor att den kan konkurrera med mångfalden i tropiska regnskogar, vilka ofta ses som höjden av biologisk rikedom”. Är bakterierna skadliga? Sedan mikrobiologen David Relman upptäckt de nya organismerna i munnens bakterieflora sade han: ”Sådan mångfald är ganska lugnande, eftersom den sörjer för biologisk stabilitet och biologiskt skydd.” I tidningen tilläggs det att de flesta typer av bakterier ”antas sörja för vårt välbefinnande och ge skydd och näring”. Endast ett fåtal orsakar problem såsom karies, tandköttssjukdomar samt dålig andedräkt.

Fler och fler krig

”Antalet krig fortsatte att öka” under 1999, rapporteras det i den tyska tidningen Siegener Zeitung. En forskargrupp vid Hamburgs universitet beräknade att det pågick 35 väpnade konflikter under 1999, 3 fler än året innan. Av dem pågick 14 i Afrika, 12 i Asien, en i Europa och de andra i Mellanöstern och Latinamerika. Ett slut på krigandet finns inte i sikte, menade forskargruppen. Det är faktiskt så att ”detta år var åtta nya krig med på listan, däribland de våldsamma konflikterna i Tjetjenien, Nepal, Kirgisistan och Nigeria”. En anledning är att en del orsaker till konflikter kan sjuda under ytan en lång tid innan de bryter ut i en väpnad konflikt eller ett omfattande krig.