Morgondagens barn?

Året är 2050. Inne i fertilitetskliniken tittar Melissa eftertänksamt på en dataskärm. Att välja barn är, när allt kommer omkring, en allvarlig sak. Det är inget man gör i en hast. På skärmen ser man bilden av en leende tonårsflicka som Melissa och hennes man, Curtis, redan har bestämt skall heta Alice. Både bilden och den information man kan läsa vid sidan av den säger en hel del om hur människan Alice kommer att bli, både fysiskt och mentalt.

Alice är ännu inte född. Den framtida tonåringen är ännu bara ett embryo, tryggt förvarad i –200 grader Celsius tillsammans med flera andra embryon i ett angränsande rum. De genetiska profilerna hos varje embryo scannades och matades in i datorn för att hjälpa föräldrarna att välja vilket som skall implanteras i Melissas livmoder.

Eftersom Melissa och Curtis vill ha en flicka, bryr de sig inte om manliga embryon. Föräldrarna undersöker sedan de återstående embryona för att se hur hälsan blir, hur de kommer att se ut och vilken läggning de kommer att få. Till slut gör Melissa och Curtis sitt val. Nio månader senare kan de glädja sig åt tillblivelsen av den dotter som de har valt — en livs levande Alice.

DET här var en förkortad version av en berättelse skriven av Lee Silver, professor i molekylärbiologi vid Princeton University i New Jersey i USA. Det är en bild av vad han tror kan inträffa under de närmaste decennierna. Han grundade sina idéer på den forskning och teknik som finns i dag. Redan nu kan mänskliga embryon sållas bort, om de bär på vissa genetiska sjukdomar. Och det har gått mer än 20 år sedan det första provrörsbarnet föddes. Hon avlades i en skål och var den första människa som avlades utanför sin mors livmoder.

Att dr Silver kallar barnet Alice kanske får oss att tänka på den välkända fantasiberättelsen Alice i Underlandet. Ja, den framtid många skådar in i är ett land av under. I en artikel i den ansedda tidskriften Nature kunde man läsa: ”Molekylärgenetikens växande kapacitet ställer oss inför den framtida möjligheten att kunna förändra vår arts natur.”

I följande artikel skall vi titta på en del som gjorts på bioteknikens område, och då särskilt inrikta oss på vilka möjligheter det finns att ”förbättra” människosläktet. Kommer det arbete som görs i laboratorierna i dag att påverka vårt eller våra barns liv? Många tror det.