Ett besök i ett kinesiskt apotek

KWOK KIT har varit sjuk i flera dagar, så han beslutar sig för att besöka en läkare. Eftersom han är kines, föredrar han en läkare som behärskar den traditionella kinesiska läkekonsten. En vän till familjen känner just en sådan läkare, som äger och driver en örthandel i närheten. Kwok Kits vän säger att läkaren kan blanda till ett örtte som kommer att bota honom.

Liksom i de flesta andra sydostasiatiska länder skiljer sig ett läkarbesök i Kina ganska markant från ett läkarbesök i västvärlden. I Väst innebär ett läkarbesök vanligtvis att man beställer tid, går till läkarmottagningen, blir undersökt och får ett recept. Därefter måste patienten gå till ett apotek för att köpa sin medicin. Hos en kinesisk läkare är proceduren inte alls lika komplicerad. Du går till en örthandel, där örthandlaren, som nästan alltid bor i samma hus, även behärskar kinesisk läkekonst. Han kan undersöka dig, ställa en diagnos, ge dig örtmedicinen och föreskriva doseringen — allt under ett enda kort besök! *

Örter som medicin?

Även om de flesta västerlänningar är vana vid piller, kapslar och sprutor är sådana läkemedel relativt nya. I tusentals år har människan varit hänvisad till naturens läkemedel. Så till exempel använde hebreiska läkare på Bibelns tid sådant som olja, balsam och vin som botemedel. (Jesaja 1:6; Jeremia 46:11; Lukas 10:34) Man använde antagligen grötomslag, gjorda på torkade fikon, för att behandla varbölder. — 2 Kungaboken 20:7.

Faktum är att nästan varje nation eller folkslag under någon tidsperiod har använt örter och olika preparat för att bota sjukdomar. Många av de kryddor som i dag brukas i matlagning användes tidigare för medicinska ändamål. Det betyder  inte att sådana metoder alltid har varit framgångsrika. Tvärtom var ofta vidskepelse och okunnighet med i bilden. Hur som helst så har sådana metoder för att bota sjuka använts i tusentals år. Även några av dagens vanligaste läkemedel utvinns ur växter.

Teori och praktik inom kinesisk läkekonst

Att behandla sjukdomar med örtmediciner är en integrerande del av den kinesiska historien. Sägnen tillskriver Huang Di, den gule kejsaren, verket Neijing, förteckningen över invärtes medicin, ett verk som praktiserande läkare i Kina fortfarande konsulterar. * Denna förteckning, vars tillkomsttid man debatterar om, tar upp många av de ämnen som en västerländsk läkarbok behandlar. Förutom att den går igenom diagnoser, symtom, orsaker, behandlingar och förebyggande åtgärder berör den även anatomi och kroppsfunktioner.

Som fallet är med de flesta hantverk i Sydostasien har teorin och praktiken i den kinesiska läkekonsten starkt påverkats av läran om ”yin och yang”. I det här fallet representerar yin kyla och yang värme. (De representerar även många andra motsatta egenskaper. *) Man tar också hänsyn till meridianer, bestämda punkter på människokroppen som är förknippade med akupunktur, när man ställer diagnos och beslutar om behandling. Örter och maträtter som anses vara antingen kalla eller varma ordineras för att jämvikt mellan patientens yin och yang skall uppnås.

Så till exempel betraktas en patient som har en febersjukdom som ”varm” och ordineras örter som sägs ha en avkylande effekt. Även om man inte uttryckligen talar om yin och yang i dag så är själva grunden för att avgöra hur man bör behandla en patient densamma. Men hur kommer den kinesiske läkaren fram till sin diagnos? Och hur ser en örthandel ut? Varför inte följa med Kwok Kit till butiken som hans vän rekommenderade?

En exotisk örthandel

Det var ovanligt! I dag måste Kwok Kit  vänta en stund innan han får träffa läkaren. Det verkar vara en influensa eller förkylning som går. Två patienter är före Kwok. Vi kan väl se oss omkring i butiken medan vi väntar.

Det första som mötte oss när vi kom in var högarna med torkade varor — svamp, musslor, haliotissnäckor, fikon samt nötter och annat ätbart — som låg i öppna lådor vid ingången. Ja, det finns även matvaror här. Men också matvaror kan ingå i läkarens ordination.

Sedan får vi syn på glasmontrar som står längs båda sidor av den ganska trånga affären. I dessa montrar finns sällsynta eller speciella örter, mineraler och torkade delar av djur vilka betingar ett högt pris. Om vi tittar lite närmare så ser vi hjorthorn, pärlor, torkade ödlor och sjöhästar och andra exotiska artiklar. Tills för några år sedan kunde man hitta noshörningshorn, gallblåsor från björnar och andra delar av djur i sådana montrar, men nu är handeln med dessa artiklar förbjuden.

I ett annat hörn av butiken hittar vi förpackningar med blandade örter, avsedda för vanliga åkommor, som förkylningar eller en orolig mage, jämte en uppsättning kinesiska örtmediciner på flaska. Tala bara om för affärsbiträdet vad du har för åkomma, och han kommer antingen att rekommendera en medicin på flaska eller ge dig en förpackning med örter, som du får anvisning om hur du skall tillaga.

Längs en vägg bakom affärsbiträdet ser vi hyllor på vilka det står höga glasburkar som innehåller olika sorters torkade rötter, blad och små kvistar. Det här är örter som är välkända för stamkunderna och som kan köpas för egna huskurer eller för matlagning. På ett annat ställe i butiken står ett skåp som når från golv till tak och som har radvis med slitna  lådor. Det har kallats baizigui, eller ”hundra barns skåp”, eftersom det kan finnas hundra eller fler lådor i den här sortens örtskåp. Genom dessa lådor får man snabbt tag i de örter som är vanligast förekommande i läkares ordinationer; de lådor som man oftast plockar ur är de mest lättåtkomliga. Det är inte ovanligt att lådorna är omärkta. De kunniga biträdena vet exakt var de olika örterna finns.

Se så flinkt biträdet väger upp örterna åt kvinnan som han expedierar. Han använder en ömtålig men exakt asiatisk våg — en graderad sticka med en rund bricka upphängd på tre trådar i ena änden och en rörlig vikt i den andra. Han är medveten om att vissa örter kan leda till döden om de tas i för stora mängder, så han måste vara noggrann med sina vägningar. Det är inte alla varor som vägs. Nu tar han flera olika örter, ungefär en halv hand av varje sort, ur olika lådor och lägger dem på ett pappersark. Rätt gissat; det här receptet innehåller också skal från cikador. Samtidigt som han viker ihop papperet om örterna talar han om för kvinnan hur hon skall tillreda medicinen.

Örtmediciner tillreds och intas på olika sätt. En del köps som pulver. Pulvret löses upp i varmt vatten varefter blandningen dricks. Andra örtmediciner är som en sorts massa. De intas tillsammans med honung eller blandas ner i en alkoholhaltig dryck. Den här kvinnan föreskrivs emellertid att tillreda medicinen på det vanligaste sättet, nämligen genom ett avkok. Det innebär att hon kokar örterna i en keramisk gryta i ungefär en timme. Därefter dricker hon lite i taget av blandningen med några timmars mellanrum. Om kvinnan senare skulle behöva mer av den här medicinen, behöver hon bara gå tillbaka till butiken och införskaffa det.

Äntligen är det Kwok Kits tur att få tala med läkaren. Nej, läkaren mäter inte blodtrycket eller lyssnar på hjärtslagen. Men han frågar Kwok Kit om symtomen. Hur har han sovit? Hur är det med magen, aptiten och tempen, och hur ser huden ut? Läkaren undersöker noga hans ögon och vilken färg olika områden på tungan har. Nu tar han Kwok Kits puls på flera ställen på hans båda handleder och med olika hårt tryck, en procedur som tros visa hur olika organ och kroppsdelar mår. Läkaren lägger även märke till varje främmande kroppslukt som han känner! Vad är då läkarens utlåtande? Kwok Kit har, inte helt överraskande, influensa. Han ordineras vila och mycket vätska samt en medicin som han skall göra avkok på och dricka. Det här örtteet har en bitter smak, men han kommer att känna sig bättre. Förutom att läkaren ger Kwok Kit anvisningar om vilken mat han skall undvika, ordinerar han också ett konserverat plommon, som efterlämnar en behaglig smak i munnen efter det att han har tagit medicinen.

Så tar Kwok Kit sina örter och lämnar butiken. Läkarbesöket och medicinen kostade honom mindre än 200 kronor — ett riktigt vrakpris. Även om inte örterna ger något mirakulöst botande, så bör Kwok Kit bli frisk inom några dagar. Men han får inte göra samma misstag som vissa andra har gjort, tro att en större mängd ger bättre resultat. Det är inte ovanligt att man hör talas om människor som lider av svåra följdverkningar på grund av överdoser av vissa örter.

I vissa länder finns det få eller inga föreskrifter som reglerar mängden örter eller utövare av den traditionella kinesiska läkekonsten. Det har öppnat dörren för kvacksalveri och till och med försäljning av farliga örtblandningar som framställs som läkemedel. Det är därför inte så konstigt att många asiater, när de skall välja en traditionell kinesisk läkare, lyssnar på rekommendationer från släktingar och nära vänner.

Det finns naturligtvis ingen behandling — vare sig med örter eller västerländska mediciner — som kan bota alla sjukdomar. I alla händelser fortsätter den kinesiska farmacin och utövarna av den traditionella kinesiska läkekonsten att vara en integrerande del av livet i Asien.

[Fotnoter]

[Bilder på sidan 23]

Exotiska artiklar, såsom torkade sjöhästar, kan man hitta i örthandeln

[Bilder på sidan 24]

Torkade rötter, blad och små kvistar vägs noggrant