Sjuksköterskornas viktiga roll

”En sjuksköterska är en person som ger näring, stöder och beskyddar — en person som är redo att ta hand om de sjuka, skadade och gamla.” — Nursing in Today’s World—Challenges, Issues, and Trends.

OSJÄLVISKHET, även om den är viktig, räcker inte för att man skall bli en skicklig sjuksköterska. Bra sjuksköterskor behöver också omfattande utbildning och stor erfarenhet. Grundutbildning i Sverige omfattar tre år efter gymnasiet och innefattar både teori och praktik. Men vilka egenskaper kännetecknar en bra sjuksköterska? Så här svarade några erfarna sjuksköterskor som Vakna! intervjuade.

”Läkaren botar, men det är sjuksköterskan som ger patienten vård. Det innebär ofta att bygga upp patienter som mår dåligt, såväl fysiskt som känslomässigt, kanske därför att de har fått beskedet att de lider av en kronisk sjukdom eller snart kommer att dö. Man måste vara en mor för den sjuke.” — Carmen Gilmartín, Spanien.

”Det är viktigt att kunna känna den smärta och den vånda som patienten känner och att vilja vara till hjälp. Det krävs vänlighet och tålamod. Man måste alltid vara villig att lära sig mer om sjukvård och medicin.” — Tadashi Hatano, Japan.

”På senare år har behovet av yrkeskunskaper blivit allt större för sjuksköterskorna. Därför är det viktigt med en önskan att studera och förmåga att förstå det man studerar. Sjuksköterskor behöver också göra snabba bedömningar och handla snabbt, när situationen kräver det.” — Keiko Kawane, Japan.

”Som sjuksköterska måste man visa värme. Man måste vara tolerant och visa empati.” — Araceli García Padilla, Mexico.

”En bra sjuksköterska måste vara noggrann, uppmärksam och ha ytterst stor yrkesskicklighet. Om en sjuksköterska inte är självuppoffrande — om han eller hon har ett själviskt drag eller blir förnärmad över råd från överordnade — kommer den sköterskan att bli olämplig både för patienter och för kolleger.” — Rosângela Santos, Brasilien.

 ”Det finns flera egenskaper som är absolut nödvändiga: flexibilitet, tolerans och tålamod. Man måste också var öppen för nya idéer och ha förmåga att komma överens med sina kolleger och övriga medarbetare. Man måste vara snabb att tillgodogöra sig nya kunskaper och färdigheter för att bevara sin kompetens.” — Marc Koehler, Frankrike.

”Man måste älska människor och verkligen vilja hjälpa andra. Man måste kunna hantera stress, därför att i sjukvården får inga medicinska misstag göras. Man måste vara anpassbar, så att man kan utföra samma arbete vid de tillfällen man har färre medarbetare — utan att göra avkall på kvaliteten.” — Claudia Rijker-Baker, Nederländerna.

Sjuksköterskan som vårdare

I boken Nursing in Today’s World heter det att ”sjukvård handlar om att vårda patienten i en mängd olika situationer som har med hälsan att göra. Vi förknippar därför medicin med att bota patienten och omvårdnaden med omsorgen av en patient.”

En sjuksköterska är således en vårdare. Det är följaktligen uppenbart att sjuksköterskan måste ta hand om och vårda patienten. För en tid sedan fick 1.200 sjuksköterskor frågan: ”Vad är det viktigaste för dig i ditt arbete som sjuksköterska?” Nittioåtta procent svarade att det viktigaste är att ge en kvalitativt god omvårdnad.

 Ibland underskattar sjuksköterskor det värde de har för patienterna. Carmen Gilmartín, som citerades här ovan, en sjuksköterska med 12 års erfarenhet, berättar för Vakna!: ”Vid ett tillfälle bekände jag för en väninna att jag kände mig begränsad, när jag vårdade mycket sjuka patienter. Jag upplevde att jag inte gjorde större nytta än ett plåster. Men då svarade min väninna: ’Ett välsignat ”plåster”, för när en person är sjuk, är du vad som behövs mer än någonting annat — en förstående och medkännande sjuksköterska.’”

Att ge sådan vård kan självfallet ta hårt på en sjuksköterska som arbetar tio timmar eller mer varje dag! Vad har fått denna självuppoffrande vårdpersonal att bli sjuksköterskor?

Varför bli sjuksköterska?

Vakna! intervjuade sjuksköterskor runt om i världen och frågade dem: ”Vad fick dig att bli sjuksköterska?” Här är några svar de gav.

Terry Weatherson har 47 års erfarenhet inom sjukvården. Hon arbetar nu som sjuksköterska med specialistkompetens vid urologiska avdelningen på ett sjukhus i Manchester i England. ”Jag uppfostrades som katolik och gick i en katolsk internatskola”, berättar hon. ”Som flicka bestämde jag mig för att bli antingen nunna eller sjuksköterska. Jag hade en önskan att hjälpa andra. Man kan säga att det var ett kall. Som ni ser valde jag sjukvården.”

Chiwa Matsunaga, från Saitama i Japan, har haft en egen mottagning i åtta år. Hon säger: ”Jag lydde min fars åsikt att ’det är bäst att lära sig något man kan arbeta med hela livet’. Jag valde därför sjuksköterskeyrket.”

Etsuko Kotani, från Tokyo i Japan, som är ledningsansvarig sjuksköterska och har 38 års erfarenhet inom sjukvården, säger: ”När jag var i skolåldern, fick min far en kollaps och förlorade en massa blod. När jag vakade vid hans sjukbädd, bestämde jag mig för att bli sjuksköterska så att jag kunde hjälpa sjuka människor i framtiden.”

Andra fick en önskan att bli sjuksköterska, när de själva var sjuka. Eneida Vieyra, en sjuksköterska från Mexico, säger: ”Jag blev inlagd två veckor på sjukhus för bronkit, när jag var sex år, och det var då som jag beslöt mig för att bli sjuksköterska.”

Det är tydligt att det krävs enorm självuppoffring att vara sjuksköterska. Låt oss titta närmare på både de utmaningar och de belöningar som detta ädla yrke medför.

Glädjeämnen med att vara sjuksköterska

Vilka glädjeämnen finns det med att arbeta inom sjukvården? Svaret på den frågan beror på vilket område inom sjukvården man arbetar. Barnmorskor upplever till exempel det som en belöning varje gång en förlossning gått bra. ”Det är underbart att hjälpa ett barn  till världen som är friskt och som man har sett utvecklas”, säger en barnmorska från Nederländerna. En annan sjuksköterska från Nederländerna, Jolanda Gielen-Van Hooft, säger: ”En förlossning är något av det vackraste ett par — och en som arbetar med hälsovård — kan uppleva. Det är ett mirakel!”

Rachid Assam, från Dreux i Frankrike, är i 40-årsåldern och är narkossköterska. Varför tycker han om att arbeta med sjukvård? Därför att man får känna ”tillfredsställelsen att ha bidragit till att en operation har gått bra och att man har ett yrke som är fascinerande och ständigt under utveckling”, säger han. Isaac Bangili, också från Frankrike, säger: ”Jag blir rörd av den tacksamhet som patienter och  deras familjer visar, särskilt i nödsituationer, när vi lyckas rädda en patient som vi trodde var utom allt hopp.”

Ett sådant tack sändes till Terry Weatherson, som nämndes tidigare. Det var en änka som skrev: ”Jag kan inte låta det här tillfället passera utan att på nytt nämna den hjälp vi fick av er lugna, trygga närvaro under Charles sjukdom. Ni lyste upp vår mörka tillvaro genom den värme ni utstrålade och blev därigenom ett stöd som gav oss styrka.”

Att möta utmaningarna

Men förutom glädjeämnena finns det också många utmaningar. Det finns inte utrymme för några misstag! Oavsett om det gäller att ge medicin eller att ta blodprov eller att sätta dropp eller bara att flytta en patient, måste en sjuksköterska vara ytterst försiktig. Han eller hon har inte råd att göra ett misstag — i synnerhet inte i länder där det är vanligt med rättsprocesser. Likväl kan en sjuksköterska hamna i svåra situationer ibland. Anta, till exempel, att en sjuksköterska tycker att en läkare har ordinerat fel medicin till en patient eller har gett en ordination som inte är till patientens bästa. Vad kan sjuksköterskan då göra? Säga emot läkaren? Det kräver mod, taktfullhet och diplomati — och det medför en viss risk. Sorgligt nog uppskattar inte vissa läkare förslag från dem som de betraktar som sina underlydande.

Vad har en del sjuksköterskor lagt märke till i det här avseendet? Barbara Reineke, från Wisconsin i USA, som har varit sjuksköterska i 34 år, säger till Vakna!: ”En sjuksköterska måste vara modig. För det första är hon enligt lag ansvarig för alla mediciner eller behandlingar hon ger och för alla eventuella skador som kan  uppstå. Hon måste därför kunna vägra att följa en ordination från en läkare, om hon känner att det är utanför hennes kompetens eller om hon tror att ordinationen är oriktig. Sjukvården är inte vad den var på Florence Nightingales tid eller ens för 50 år sedan. Nu måste sjuksköterskorna kunna urskilja när de skall säga nej till läkaren och när de skall insistera på att läkaren skall träffa patienten, även om det är mitt i natten. Och om man har fel, måste man vara tjockhudad nog att stå emot om man blir förlöjligad av läkaren.”

Ett annat problem som sjuksköterskor kan ställas inför är våld på arbetsplatsen. En rapport från Sydafrika visar att sjukvårdspersonal ”sägs löpa större risk att utsättas för misshandel och våld på arbetsplatsen. I själva verket löper sjuksköterskor större risk att bli angripna på jobbet än fångvaktare och poliser, och 72 procent av sjuksköterskorna känner sig inte säkra när det gäller angrepp.” Situationen uppges vara likadan i Storbritannien, där 97 procent av de sjuksköterskor som deltog i en undersökning nyligen kände en sjuksköterska som hade blivit fysiskt misshandlad under det senaste året. Vad ligger bakom detta våld? Ofta beror det på att patienten är påverkad av läkemedel eller har druckit eller att han eller hon känner stress eller sorg.

Sjuksköterskor måste också brottas med utbrändhet orsakad av stress. Personalbrist är en orsak till detta. När en samvetsgrann sjuksköterska inte kan ge en patient adekvat vård på grund av en alltför tung arbetsbörda, växer snabbt stressen. Att försöka klara av situationen genom att hoppa över raster och arbeta övertid tycks bara skapa ännu mer frustration.

Över hela världen är det många sjukhus som är underbemannade. ”Vi saknar sjuksköterskor på våra sjukhus”, visar en rapport i Madridtidskriften Mundo Sanitario. ”Alla som är i behov av sjukvård inser hur viktiga sjuksköterskorna är.” Vad angavs som skäl till denna brist? Behovet att spara pengar! Samma rapport visade att sjukhusen i Madrid hade ett underskott på 13.000 sjuksköterskor och annan vårdpersonal!

Något annat som angavs som orsak till stressen är att arbetspassen ofta är för långa och lönerna för låga. I tidningen The Scotsman hette  det: ”I Storbritannien har mer än en femtedel av sjuksköterskorna och en fjärdedel av övrig vårdpersonal ett arbete vid sidan om för att få det att gå ihop, uppger de offentliganställdas fackförbund, Unison.” Tre av fyra sjuksköterskor anser sig vara underbetalda. Som en följd av detta är det många som har övervägt att lämna yrket.

Det finns ett antal andra faktorer som bidrar till sjuksköterskornas stress. Att döma av de kommentarer som Vakna! har fått från sjuksköterskor runt om i världen kan det kännas mycket nedslående att se en patient dö. Magda Souang, som har egyptisk bakgrund, arbetar i Brooklyn i New York. På frågan vad som gjorde hennes arbete svårt svarade hon: ”Att behöva se minst 30 obotligt sjuka patienter som jag hade skött om och haft mycket nära kontakt med avlida under loppet av tio år. Man känner sig uttömd.” Det är inte så konstigt att en källa säger: ”Att ständigt ge av sig själv till patienter som sedan dör kan kosta oerhört mycket känslomässigt och fysiskt.”

Sjuksköterskornas framtid

Teknikens utveckling och inflytande ökar pressen inom sjukvården. Utmaningen är att förena teknik med mänsklighet, dvs. att använda tekniken men ändå ge patienterna en human behandling. En maskin kan aldrig ersätta en sjuksköterskas beröring och medkänsla.

I en tidskrift heter det: ”Vårdyrket är ett evigt yrke. ... Så länge mänskligheten existerar, kommer det alltid att finnas behov av omtanke, medkänsla och förståelse.” Omvårdnaden fyller det behovet. Men det finns ett ännu större skäl att tro på en ljus framtid, när det gäller hälsovård. Bibeln visar att det skall komma en tid när ingen skall säga: ”Jag är sjuk.” (Jesaja 33:24) Det kommer inte att behövas några läkare, sjuksköterskor eller sjukhus i den nya värld som Gud har utlovat. — Jesaja 65:17; 2 Petrus 3:13.

Bibeln lovar också att ”Gud ... skall torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer. De förra tingen har försvunnit.” (Uppenbarelseboken 21:3, 4) Men under tiden bör vi vara tacksamma för all vård som ges och de offer som görs av de miljoner sjuksköterskor som finns runt om i världen, utan vilka sjukhusvistelserna säkert skulle vara mindre angenäma, om inte omöjliga! Ja, det är verkligen passande att fråga: ”Sjuksköterskor — Hur skulle vi klara oss utan dem?”

[Ruta/Bild på sidan 6]

Florence Nightingale — en banbrytare inom modern sjukvård

Florence Nightingale, född 1820 i Italien av förmögna brittiska föräldrar, klemades bort som barn. Som ung fick Florence erbjudanden om att gifta sig, men hon tackade nej och började studera hälsa och fattigvård. Mot föräldrarnas vilja begav sig Florence till Kaiserswerth i Tyskland där det fanns en skola som utbildade sjuksköterskor. Längre fram började hon studera i Paris, och vid 33 års ålder blev hon föreståndarinna för ett kvinnosjukhus i London.

Men den största utmaningen för Florence kom, när hon som frivillig begav sig till Krim för att ta hand om sårade soldater. Där fick hon och en grupp med 38 sjuksköterskor städa upp ett sjukhus som var fullt av råttor. Det var en enorm uppgift, eftersom det till en början inte fanns någon tvål, inte några handfat eller handdukar och inte heller tillräckligt med sängar, madrasser eller förbandsartiklar. Florence och hennes medhjälpare visade sig vara uppgiften vuxna, och vid slutet av kriget hade hon lyckats få till stånd världsvida reformer i omvårdnad och administrering av sjukhus. År 1860 grundade Florence en sjuksköterskeskola vid Saint Thomas Hospital i London — den första sjuksköterskeskolan som inte var knuten till kyrkan. Före sin död 1910 var hon under många år sjuklig och svag och fick ligga till sängs. Ändå fortsatte hon att skriva böcker och broschyrer i ett försök att förbättra sjukvårdens standard.

En del invänder mot bilden av Florence Nightingale som en osjälvisk person och menar att andra förtjänar minst lika mycket beröm för sitt bidrag till sjukvården. Dessutom har hennes rykte varit föremål för mycket heta debatter. Enligt boken A History of Nursing hävdar somliga att hon var ”lynnig, egenmäktig, hetlevrad och dominant”, medan andra fascinerades av hennes ”begåvning och charm, hennes förvånansvärda vitalitet och just det faktum att det fanns så många motsägelser i hennes personlighet”. Oavsett vilken personlighet hon hade, är en sak säker: Hennes metoder när det gäller sjukvård och sjukhusadministration spred sig till många länder. Hon anses vara en banbrytare inom sjuksköterskeyrket, som vi känner till det i dag.

[Bild]

Saint Thomas Hospital efter grundandet av Nightingales sjuksköterskeskola

[Bildkälla]

Genom tillmötesgående från Library of Medicin

[Ruta/bild på sidan 8]

Kvalifikationer för vårdyrken

Sjuksköterska: En person som har särskild utbildning i sjukvårdens vetenskapliga grunder. Sjuksköterskeutbildningen är en treårig högskoleutbildning som leder fram till en legitimation med laglig rätt att utöva yrket.

Sjuksköterska med specialistutbildning: Sjuksköterska med en kvalificerad påbyggnadsutbildning inom ett specifikt område, exempelvis intensivvård, psykiatri, distriktsvård, narkos eller äldrevård.

Barnmorska: En sjuksköterska med specialutbildning i gynekologi och obstetrik.

Undersköterska: Yrkesbenämning på vårdpersonal utbildad på gymnasialt omvårdnadsprogram. Skickliga undersköterskor kan utföra vissa medicinska uppgifter på delegation från sjuksköterskor.

Sjukvårdsbiträden: Yrkesbenämning på vårdpersonal med skiftande bakgrund från yrkesvana till kortare gymnasiala vårdutbildningar men också gymnasialt omvårdnadsprogram. Arbetar ofta i kommunal vård och omsorg. Kompetenta sjukvårdsbiträden kan utföra enklare medicinska uppgifter på delegation från sjuksköterska.

[Bildkällor]

Ur den amerikanska boken Dorland’s Illustrated Medical Dictionary

UN/J. Isaac

[Ruta/Bilder på sidan 9]

Själva ryggraden i hälsovården

Vid det internationella sjuksköterskerådets konferens i juni 1999 sade Gro Harlem Brundtland, generaldirektör för Världshälsoorganisationen:

”Sjuksköterskor, * nyckelpersoner inom sjukvården, är i en unik ställning, när det gäller att agera som starka förkämpar för en frisk planet. ... Eftersom sjuksköterskor och barnmorskor redan utgör uppemot 80 procent av arbetsstyrkan inom vården i de flesta länder, representerar de en stark kraft för att klara målet Hälsa för alla på 2000-talet. Ja, deras insats i hälso- och sjukvården täcker hela spektrat av hälsovård. ... Det är tydligt att sjuksköterskor är själva ryggraden i de flesta personalgrupper.”

Mexicos tidigare president, Ernesto Zedillo Ponce de León, höll ett tal där han särskilt lovordade landets sjuksköterskor: ”Dag efter dag ägnar ni alla ... det bästa av er kunskap, er solidaritet, er tjänst åt att bevara och återställa mexikanernas hälsa. Dag efter dag ger ni dem som behöver det inte bara er yrkesmässiga hjälp, utan också den tröst som kommer från ert omtänksamma, engagerade och djupt humanitära sätt. ... Ni utgör den största gruppen inom vårdsektorn. ... För varje liv som räddas, för varje barn som vaccineras, för varje förlossning, för varje hälsosamtal, för varje fall som botas, för varje patient som får vård och stöd finns det någon eller några ur vår sjukvårdspersonal som ställer upp och arbetar.”

[Fotnot]

[Bildkällor]

UN/DPI Foto av Greg Kinch

UN/DPI Foto av Evan Schneider

[Ruta/Bild på sidan 11]

En uppskattande läkare

Doktor Sandeep Jauhar, vid New York Presbyterian Hospital, erkänner att han står i tacksamhetsskuld till skickliga sjuksköterskor. En sjuksköterska hade taktfullt övertygat honom om att en patient som var döende behövde mer morfin. Han skriver: ”Bra sjuksköterskor kan också lära läkare. Sjuksköterskor på särskilda avdelningar som intensivvårdsavdelningen tillhör de bäst övade yrkesgrupperna på sjukhuset. När jag var allmäntjänstgörande läkare, lärde de mig hur man sätter i en kateter och ställer in en respirator. De talade om för mig vilka mediciner man skall undvika.”

Han fortsätter: ”Sköterskor ger patienterna det psykologiska och känslomässiga stöd de behöver, eftersom det är de som tillbringar mest tid med dem. ... Sällan reagerar jag så snabbt som när en sköterska som jag har förtroende för säger att jag genast måste gå till en patient.”

[Bild på sidan 7]

”Jag hade en önskan att hjälpa andra.” — Terry Weatherson, England.

[Bild på sidan 7]

”När jag vakade vid min fars sjukbädd, bestämde jag mig för att bli sjuksköterska.” — Etsuko Kotani, Japan.

[Bild på sidan 7]

”En förlossning är något av det vackraste en barnmorska kan uppleva.” — Jolanda Gielen-Van Hooft, Nederländerna.

[Bild på sidan 8]

Det skänker barnmorskor glädje och tillfredsställelse att hjälpa till vid förlossningar