Den tilltalande färgnyansen på koryoceladon

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I KOREA

ÅR 1995 fann man en verklig klenod i Truman Library i Missouri i USA. Vad var det för något? En liten blommönstrad vattenflaska i keramik med glasyr i en mättad färg. Trots att flaskan endast är 23 centimeter hög har den värderats till omkring 3.000.000 dollar. Den överlämnades som gåva år 1946 från den koreanska regeringen till den dåvarande amerikanske presidenten Harry Truman och är ett exempel på den koreanska keramik som kallas koryoceladon.

Vad gör koryoceladon så värdefull? Och vad skiljer den från andra sorters keramik?

En unik metod

Benämningen ”koryoceladon” avser en unik typ av keramik som först tillverkades under den period av Koreas historia som kallas Koryo (918–1392 v.t.). * Det koreanska ordet för celadon, ch’ongja, betyder blåfärgat porslin. Vid den tiden lovordade kineserna celadonkeramiken, i det de använde sådana uttryck som den ”bästa under himlen”. Det är den mättade, glänsande blågröna glasyren som gör koryokeramik så speciell.

Den tilltalande jadegröna färgnyansen är resultatet av en reaktion mellan färgerna i leran och glasyren. Det kunde åstadkommas genom att varje föremål brändes två gånger. Yang-Mo Chung, koreansk konsthistoriker, förklarar att kärlet i den här processen formades från lera som innehöll järn. Först brändes leran vid 700–800 grader. Därefter täcktes ytan med en glasyr som innehöll kalciumkarbonat och mellan 1 och 3 procent järn. Sedan brändes kärlet ännu en gång — den här gången vid en temperatur på mellan 1.250 och 1.300 grader och i reducerande atmosfär. *

När man tittar närmare på koryoceladon, tycks de utsökta linjerna och formerna vara i naturlig harmoni. De konstnärliga linjerna och formerna på flaskor, tekannor, tallrikar och krukor hos den klassiska celadonkeramiken återfinns  också i de traditionella koreanska klädedräkterna och även i danserna. Den konstnärliga utformningen av kärlen återspeglar också teman från naturen. Keramikerna satte samman motiv inspirerade av bergen, träden, blommorna, fiskarna, fåglarna, insekterna och människorna och skapade på så sätt underbara landskap på celadongodsets yta. En del av de geometriska mönster de använde kan man fortfarande se i nutida keramikers verk.

Nu undersöker vi färgerna som användes i celadonkeramikens mönster. De flesta av mönstren var inlagda med svarta och vita färgämnen. Till en början lånade koryokeramikerna sin teknik från Kina. Men snart började man uppvisa egen uppfinningsförmåga. Ett framstående exempel är den inläggningsteknik som kallas sanggam. I den här processen graveras det önskade motivet på ytan av det ännu inte färdiga kärlet, och skårorna fylls i med vit eller röd lera. Därefter bränner man föremålet. Under det här momentet förblir den vita leran snövit, medan den röda leran blir svart.

En noggrann granskning av celadongods uppenbarar små sprickor på ytan. Är det här någon defekt? Vad är det som åstadkommer detta fenomen? Ju mer komplicerat det inlagda mönstret är, desto tunnare måste glasyren vara för att mönstret skall framträda tydligt. Eftersom celadonglasyren är så tunn och skör, bildas det ofrånkomligen små sprickor över hela ytan, en sidoeffekt av ansträngningen att få en verkligt genomskinlig  ytbehandling. Sprickbildningen kom således att uppfattas som ett normalt kännemärke på koryoceladon och inte som en skavank. Somliga nutida keramiker använder faktiskt medvetet glasyrer som krackelerar.

Ansträngningar att återuppliva koryoceladon-keramiken

Sedan mongolerna invaderat Korea i början av 1200-talet, drabbades koryoceladon-keramiken av en snabb tillbakagång. Till slut upphörde keramikerna att tillverka dessa vackra kärl, och produktionstekniken blev en förlorad konstart. På grund av de höga priser som koryoceladon-keramiken betingar i dag och det begränsade antal föremål som existerar, har nutida keramiker varit angelägna om att återuppliva tekniken. Genom att undersöka skärvor av forntida celadongods har de gjort föremål som är identiskt lika originalen i storlek och form, och några keramiker hävdar att de har lyckats framställa en färg som motsvarar koryokeramikens tilltalande färgnyans. Det är emellertid svårt att återskapa den exakta sammansättningen av den forntida glasyren, en glasyr som tillverkades enbart av naturliga råvaror.

Nutida keramiker ställs också inför utmaningen att upprepa andra detaljer, till exempel under hur lång tid och på vilket sätt keramiken brändes. Forskare vid Celadon Research Institutes i Korea har experimenterat med olika material och tekniker för att återskapa den tilltalande färgnyansen på koryoceladon.

På senare år har klenoder i koryoceladon som länge varit försvunna återfunnits. År 1995 beslöt sig en fiskare till exempel för att undersöka de historier han hört om keramikskärvor som fastnat i fisknät. Tillsammans med andra fiskare började han söka efter keramik. Slutligen drog han upp 129 olika celadonföremål. För att följa upp den framgång som dessa fiskare haft bildade Korean Cultural Property Preservation Bureau en undersökningsgrupp. De fann ett skepp som hade sjunkit med celadonkeramik som last, och under några månader upptäckte gruppen så många som 463 föremål! Det behöver väl knappast sägas att allt det här gjorde celadonforskarna och konsthistorikerna helt begeistrade.

Att njuta av celadonkeramik i dag

Hur kan man i dag njuta av skönheten i koryoceladon? Man kanske kan besöka utställningarna med koreansk konst på något av de berömda museerna i världen, till exempel British Museum i London eller Metropolitan Museum of Art i New York. Eller ännu bättre är förstås om man kommer till Korea — då kan man besöka staden Kangjin, där den största samlingen av tidiga celadonugnar fanns. Man kan också vara med på någon av de många årliga keramikfestivalerna som hålls i provinsen Kyŏnggi. Där kan man se celadonkeramik tillverkas. Man kan till och med själv göra ett försök vid drejskivan. Kan du tänka dig att med egna händer forma ett kärl, gravera det med ord eller mönster, bränna det i ugnen och till slut hålla den färdiga produkten i dina händer?

Du skulle naturligtvis också kunna skaffa dig nutida celadongods i varuhus eller souveniraffärer. Där skyltar man med vaser, teserviser och andra sorters kärl — antingen handgjorda av ortens keramiker eller fabrikstillverkade. Sedan kanske du kan bjuda dina gäster på koreanskt te i tekoppar av celadonkeramik, medan en celadonvas med blommor pryder bordet.

[Fotnoter]

[Bild på sidan 17]

En originalvas från 1100-talet

[Bildkälla]

The Collection of National Museum of Korea

[Bild på sidan 18]

Detalj på koryoceladon där man ser det unika inlagda mönstret