Ungdomar frågar:

Varför lämnade pappa oss?

”Jag förstod egentligen aldrig varför pappa lämnade oss. Allt jag visste var det mamma berättade för mig.” — James. *

NÄR en far bryter upp och lämnar hemmet, lämnar han ofta en storm av smärta och förbittring efter sig. ”Jag var utom mig av förtvivlan när mamma och pappa gick skilda vägar”, berättar fjortonårige James som vi citerade här ovan. Och när fadern ger sig av utan ett ord till förklaring och sedan inte upprätthåller kontakten, kan barnen känna sig förnekade och brottas med skuldkänslor och bitterhet under många år framöver. *

Om din egen far har gett sig av, kanske du är smärtsamt medveten om orsaken till det. ”Pappa lämnade oss för en annan kvinna”, berättar en pojke som heter Michael. ”Jag såg honom tillsammans med henne en gång, och det gjorde mig ursinnig. Jag tyckte han hade bedragit oss.” I en del fall kan det dock vara en lättnad när fadern flyttar. Melissa har en far som är alkoholist, och hon säger: ”Det skulle ha varit jobbigare för oss att ha honom kvar hemma.”

Men i många fall har barnen inte en aning om varför fadern har övergett dem, och detta kan göra hans frånvaro än mer smärtfylld. Visserligen kan man ha känt till att det var problem i familjen, men man hade aldrig kunnat drömma om att den skulle splittras. Robert påminner sig: ”När pappa lämnade oss, begrep jag egentligen inte alls vad som hade hänt. Jag visste bara att det inte var så bra ställt där hemma, för mina föräldrar bråkade jämt.”

Varför lämnar då en del fäder hemmet? Om din egen pappa har lämnat er, bör du då uppfatta det som att han har avvisat dig personligen? Och vad skulle det kunna bero på att dina föräldrar är ovilliga att tala om det? Är de inte skyldiga dig en förklaring?

Varför de inte säger något

Orsakerna till en fars försvinnande är aldrig trevliga. En vanlig skilsmässoorsak är äktenskapsbrott — ett orätt uppförande som man vanligtvis har lyckats dölja väl för den övriga familjen. När en hustru uppdagar en sådan otrohet, kan hon besluta sig för att skilja sig från sin man. Hon kan till och med be honom lämna hemmet innan skilsmässohandlingarna blivit klara. Barnen kan vara fullständigt omedvetna om varför detta händer.

Försök ändå att förstå varför din mamma skulle kunna vara ovillig att gå närmare in på  vad som har hänt. Hon kan vara rädd att situationen skulle förvärras, om hon avslöjade något allvarligt felsteg från din fars sida. Tänk också på hur sårande det måste vara för en kvinna att upptäcka att hennes man har varit otrogen. (Malaki 2:13, 14) Så om det är äktenskapsbrott som är orsaken till att dina föräldrar skiljer sig, bör du inte bli förvånad om det är alltför plågsamt för din mor att prata om saken.

Hur är det då med din far? Om han har varit otrogen mot din mor, är han nog inte så pigg på att tala med dig om det. Det finns män som har sådana skuldkänslor för vad de har gjort att de inte ens orkar träffa sina barn! Men trots det skamliga uppförandet fortsätter ändå många fäder att älska sina barn och kan försöka återuppta kontakten med dem.

I en del fall lämnar mannen hemmet på grund av otrohet från hustruns sida, och han gör allt han kan för att bevara en nära kontakt med barnen. I andra fall däremot beror skilsmässan inte på äktenskapsbrott, utan utgör kulmen på många års äktenskapligt trätande. * (Ordspråken 18:24) Eftersom grälen ofta äger rum bakom stängda dörrar, kan det hända att du inte har en aning om vad de har bråkat om.

I Ordspråken 25:9 säger Bibeln: ”Ta dig an din egen rättssak mot din medmänniska, och uppenbara inte en annans förtroliga tal.” Äktenskapliga dispyter rör ibland privata, intima angelägenheter. Och tro det eller ej, men du mår förmodligen bättre av att inte höra om sådana saker. Att man avslöjar en annans ”förtroliga tal” förvärrar dessutom oftast en redan spänd situation. Du kan känna dig benägen att ta parti för den ena eller den andra — vilket bara skulle öka klyftan i familjen. Så att dina föräldrar håller detaljerna för sig själva kan vara det bästa för dig i längden.

Bekämpa bitterhet genom att vinna insikt

Det är ändå svårt att inte känna vrede och förbittring när ens far lämnar hemmet och man inte kan besvara frågan ”Varför?” Men i Ordspråken 19:11 säger Bibeln: ”En människas insikt bromsar sannerligen [men eliminerar inte utan vidare] hennes vrede.” Och man behöver inte känna till alla detaljer för att ha insikt.

Bibeln hjälper oss att inse att våra föräldrar är ofullkomliga. Den säger: ”Alla har ju syndat och är i saknad av Guds härlighet.” (Romarna 3:23) Att du accepterar denna bistra sanning kan hjälpa dig att få rätt perspektiv på dina föräldrars misstag. Anta att din far har vanärat äktenskapslöftet, vilket är en allvarlig överträdelse — och en för vilken han står ansvarig inför Gud. (Hebréerna 13:4) Men det behöver inte nödvändigtvis betyda att han har vänt dig ryggen eller att han inte älskar dig.

Alla gifta par får känna av ”vedermöda i köttet”. (1 Korinthierna 7:28) Och även om det inte finns någon ursäkt för ett felaktigt handlande, är det många män och kvinnor som gör det som är orätt därför att de ger efter för påtryckningarna i den här problemfyllda världen. Robert berättar vad som hände i hans familj: ”Pappa ville vårt bästa. Han flyttade med familjen till ett område där han trodde att han kunde tjäna mera, så att vi kunde skaffa oss ett fint hus och familjen skulle kunna bli lycklig.” Men faderns välmenande försök att uppnå ett bättre liv för familjen gick snart i stöpet. Robert berättar vidare: ”Pappa började komma  allt mindre på kristna möten. Sedan förlorade han jobbet. Efter en tid blev han ovettig mot mamma och min syster.” Snart hade det gått så långt att hans pappa och mamma skilde sig.

Robert skulle ha kunnat bli förtärd av bitterhet på grund av sin fars fel och brister, men insikten om faderns situation dämpade hans vrede. Fastän Roberts föräldrars skilsmässa var tragisk, har den lärt honom någonting viktigt. Robert säger: ”När jag bildar familj, måste andliga ting komma först.”

Michael, som nämndes tidigare, har också varit tvungen att kämpa mot bitterhet. ”Jag ville ge igen för vad pappa hade gjort mot oss”, erkänner han. Men Michael upprätthöll kontakten med fadern, och allteftersom tiden gick kunde han komma över sin ilska och gå vidare i livet.

Du kanske också vill försöka fortsätta att ha ett så normalt förhållande till din pappa som situationen tillåter. Det är visserligen sant att han kan ha sårat dig och din mamma. Men med all sannolikhet har du inte alla fakta. Och även om du vet att han har gjort sig skyldig till ett allvarligt fel, är han fortfarande din far. Du är skyldig att visa honom åtminstone ett visst mått av respekt. (Efesierna 6:1–3) Undvik ”häftighet och vrede och allt skrikande och skymfande” när ni träffas. (Efesierna 4:31) Försök hålla dig neutral i föräldrarnas privata äktenskapliga dispyter. Genom att försäkra båda dina föräldrar om att du älskar dem kan du ha goda relationer till dem båda.

Det är inte ditt fel

Att se din far lämna hemmet är förmodligen en av de mest smärtsamma saker du någonsin kommer att uppleva. Även om du aldrig får reda på alla orsakerna till att han gav sig av, finns det ingen anledning att tro att det var ditt fel. Det kan kännas som om han stött bort dig, det är sant. Men det är sällan äktenskap upplöses på grund av barnen. Dina föräldrar tog löften av varandra att hålla samman. Det är deras ansvar — inte ditt — att leva upp till dem. — Predikaren 5:4–6.

Om du fortfarande känner dig konfunderad, har skuldkänslor eller lastar dig själv för det som har hänt, varför inte försöka berätta det för dina föräldrar? De skulle kanske kunna öppna sig och ge dig en del välbehövlig uppmuntran. James, som vi citerade inledningsvis, medger: ”Jag brukade tänka att det var mitt fel, ända tills mina föräldrar satte sig ner med mig och pratade ut om det.” En flicka som heter Nancy gav också sig själv skulden för att hennes föräldrar skilde sig, men efter upprepade samtal med sin mamma kunde hon till sist säga: ”Barn skall inte ta på sig skulden för vad deras föräldrar gör.” Ja, att du låter dina föräldrar ”bära sin egen ansvarsbörda” kan skydda dig mot att känna dig alltför känslomässigt nedtyngd. (Galaterna 6:5) Men hur kan du, nu när du lever i ett faderlöst hem, klara av din situation? En kommande artikel i denna artikelserie kommer att besvara den frågan.

[Fotnoter]

[Bild på sidan 15]

Ge inte dig själv skulden för dina föräldrars äktenskapliga problem