Blick på världen

Sopor i havet

Det kommer att ta tusen år för en glasflaska som kastats i havet att brytas ner och försvinna. Det tar tre månader för pappersnäsdukar att brytas ner och sex månader för tändstickor. Cigarettfimpar kommer att förorena havet i mellan ett och fem år; plastkassar mellan 10 och 20 år; nylonartiklar mellan 30 och 40 år; konservburkar i 500 år och styrenplast i 1.000 år. Dessa beräkningar är bara en del av den information som lämnas av Legambiente, en italiensk miljöorganisation, för att uppmuntra badgäster att vara ekologiskt medvetna när de åker till badstranden. ”Är inte detta överflödiga råd?” frågar tidningen Corriere della Sera. Den ger svaret: ”De 605 ton sopor som samlats upp av frivilliga strandstädare längs italienska kusten från 1990 fram till i dag visar att det inte är så.”

Barn och det ockulta

”Barn befinner sig i riskzonen när det gäller sataniskt och ockult material på Internet”, konstaterar ett lärarförbund enligt Londontidningen The Independent. En brittisk undersökning för ett lärarförbund (ATL) visade att mer än hälften av barnen i åldrarna mellan 11 och 16 år ”var intresserade av det ockulta och övernaturliga”, nästan en fjärdedel var ”mycket intresserade”, och 1 av 6 hävdade att de hade blivit skrämda när de tittat på ockult material. Peter Smith, generalsekreterare för ATL, varnar: ”Barn kan lätt välja bland hundratals webbplatser med häxeri, trolldom och metoder för åderlåtning, utan att någon vuxen har någon som helst kontroll på vad det är de läser. ... Detta visar på en i högsta grad oroande utveckling bland ungdomar. Föräldrar och lärare bör undervisa barn och ungdomar om farorna med att leka med det ockulta innan de blir för djupt involverade i det.”

Dröj inte med att kyla ner varm mat

Det är en missuppfattning att man skall låta varm mat stå på köksbänken för att svalna innan man kyler ner den, säger Bessie Berry, föreståndare för U.S. Department of Agriculture Meat and Poultry Hotline. ”Till och med mat som kommer direkt ur ugnen eller från spisen” bör kylas ner omedelbart, om den inte skall ätas direkt. I Tufts University Health & Nutrition Letter sägs det att ”ju fortare man sätter in lagad mat i kylskåpet, desto snabbare kommer eventuella skadliga bakterier som kan finnas i den att sluta föröka sig”. Men kommer det inte att skada kylskåpet eller överbelasta kompressorn? Berry säger att så inte är fallet. Moderna kylskåp är konstruerade för att klara varm mat. Föreställningen att de inte skulle klara det kan vara en kvarleva från den tid då man använde isskåp, där värme skulle ha orsakat att isen smälte. Två försiktighetsåtgärder bör dock vidtas: Om du skall kyla ner en stor mängd — exempelvis en hel kyckling, en gryta med soppa eller en djup karott med mat — bör maten delas upp i grundare kärl först, annars kyls maten i mitten inte ner tillräckligt snabbt för att hindra tillväxten av bakterier. Och man bör hålla ett avstånd mellan varm mat och annan mat i kylskåpet, så att luften kan cirkulera och kyla av den varma maten snabbt.

Digitala röster med känsla

I ett försök att få digitala röster att låta vänligare har vetenskapsmän försökt hitta lösningar för hur man skall kunna lägga in känsla i rösterna. Enligt den tyska tidningen Gießener Allgemeine analyserade ett forskarlag vid tekniska universitetet i Berlin hur röster förändras i samband med olika känslor. Skådespelare läste meningar med neutralt innehåll men lade in olika känslostämningar i rösten — ilska, sorg, leda, glädje, fruktan eller vämjelse. Meningarna analyserades sedan — stavelse för stavelse — med avseende på tonläge, tempo, grundfrekvens, ljudstyrka och tydlighet i fråga om artikulering. Resultatet visade att en glad känslostämning eller en ilsken känslostämning ökade tempot och ljudstyrkan. Stavelserna betonades, och artikulationen förblev bra. Vid leda, fruktan eller sorgsenhet blev talet långsammare och mer otydligt, och tonfallet ändrades. Fruktan fick rösten att stiga med omkring en oktav. Vid sorg vibrerade stämbanden mer dämpat, och röstläget blev  lägre och hesare. De utmärkande dragen applicerades på artificiella röster, så att man skulle kunna kontrollera om lyssnarna kunde ”känna igen det rätta känsloläget”. Sådana som arbetar med talsyntes och automatisk taligenkänning har visat särskilt intresse för projektet.

500 års skövling

Brasilien har förlorat 37 procent av sina tre främsta ekosystem sedan koloniseringen började för ungefär 500 år sedan. Det visar en undersökning som Världsnaturfonden nyligen gjort. Till dags dato ”har 93 procent av skogen längs Atlantkusten, 50 procent av savannen och 15 procent av Amazonasområdet förstörts”, konstaterar tidningen O Estado de S. Paulo. Garo Batmanian, verkställande direktör för Världsnaturfonden i Brasilien, säger: ”När portugiserna kom hit, fann de frodiga skogar och mer vatten än vad de någonsin hade sett förut. Detta gav upphov till myten att allting som planteras här frodas och att det inte fanns något behov av att anpassa europeisk teknik efter förhållandena i landet.” Han sade att detta satte i gång skövlingen av skog längs Brasiliens atlantkust.

Ren transport i framtiden

”Bränslecellstekniken, som verkar vara revolutionerande för hela bilindustrin, håller nu på att släppas ut på marknaden”, uppger tidningen The Australian. Bränslecellstekniken lämpar sig särskilt bra för bussar i stadstrafik på grund av den mycket låga ljudnivån och frånvaron av förorenande avgaser. Bussarna kommer att ha en aktionsradie på 300 kilometer, en topphastighet på 80 kilometer i timmen och kapacitet för 70 passagerare. Bussarna kommer att offereras till transportföretag i hela Europa till ett begynnelsepris av över tio miljoner kronor per buss, och de förväntas börja tas i bruk i slutet av 2002. Bränsleceller kanske också kommer att bli modellen för personbilar i framtiden, men de har ännu inte nått produktionsstadiet. ”Vi måste minska kostnaden, storleken och vikten på bränslecellssystemen för att kunna tävla med förbränningsmotorer”, säger professor Ferdinand Panik.

”Frimärken för fåfänga”

”Frimärken för fåfänga, den senaste produkten för en självcentrerad tidsålder, gjorde sin debut i Canada”, meddelar The New York Times. Privatpersoner kan sätta personlig prägel på sina frimärken ”med ett foto på den nyfödda, den nyutexaminerade, det lyckliga paret eller den trofasta hunden”. Man ansöker genom att skicka in ett formulär tillsammans med ett foto och betalning. I retur får man ett ark med 25 självhäftande frimärken som är förtryckta med en förgylld inramning, ordet ”Canada” och portot samt ett annat ark med reproduktioner av fotot, vilka kan placeras inom den förgyllda inramningen på frimärkena. Kostnaden är dock mer än dubbelt så stor som för vanliga frimärken. Dessutom erbjuder man klistermärken med hälsningar som ”hjälper kunderna att skräddarsy sin korrespondens i enlighet med humör eller budskap”, säger Micheline Montreuil, ansvarig för frankeringsprodukter hos Canadas postverk. För att inte överglänsas har även Australien, Schweiz, Singapore och Storbritannien kommit med sina versioner av frimärken för fåfänga. De oändliga variationerna kan innebära en utmaning för frimärkssamlare.

Sjukdomar kontra katastrofer

Fastän katastrofer, såsom översvämningar och jordbävningar, får större publicitet, kräver infektionssjukdomar långt fler liv, sägs det i en rapport från Röda korset. The New York Times kommenterar detta och konstaterar: ”Antalet dödsoffer under föregående år på grund av infektionssjukdomar såsom aids, tuberkulos och malaria var 160 gånger så stort som antalet människor som dödats under de senaste årens jordbävningar i Turkiet, cykloner i Indien och översvämningar i Venezuela. ... Uppskattningsvis har 150 miljoner människor dött enbart av dessa tre sjukdomar sedan 1945 jämfört med 23 miljoner i krig under samma period.” Enligt Peter Walker, rapportens upphovsman, är dålig allmän hälsovård roten till problemet. ”I nästan varje land finns det en fasad av ett hälsovårdssystem, men utanför stadskärnorna finns det ingenting”, sade han. De 13 miljoner dödsfallen under förra året på grund av infektionssjukdomar skulle ha kunnat förhindras genom en hälsovårdskostnad på bara femtio kronor per person. Artikeln avslutar: ”Pengar som satsas på att förändra människors beteende räddar fler liv än pengar som satsas på dyrbara inrättningar som sjukhus och högteknologisk utrustning.”