Eukalyptusen — hur användbar är den?

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I AUSTRALIEN

NÅGRA är jättar — över 90 meter höga — och räknas bland de högsta i världen. Andra är låga och vridna och böjer sig nära den förtorkade jorden. Deras löv är ett under av formgivning och deras blommor en fröjd för ögat. På ett eller annat sätt har du själv troligtvis använt delar av detta träd.

På svenska används ibland namn som febergummiträd, blågummiträd, rödgummiträd eller helt enkelt australiskt gummiträd. I verkligheten är dock äkta gummi ett vattenlösligt ämne bestående av kolhydrater, och ingen eukalyptusart producerar detta. Benämningen gummiträd är således i själva verket missvisande. Träden benämns mer korrekt enligt sitt släktnamn, Eucalyptus, och det finns över 600 arter i detta släkte, vilka alla härstammar från Australien.

Eukalyptus frodas såväl i den tropiska värmen i Northern Territory i Australien som på de förbrända vildmarksslätterna i Australien. Men de trivs också på södra Tasmanien i de antarktiska vindarna och dimman bland bergen längs kusten. Så dominerande är de att en upptäcktsresande och zoolog på 1800-talet klagade: ”Vi kan aldrig se bortom de oändligt förekommande eukalyptusarna; det finns inte den minsta variation någonstans i lövverket i mil efter mil.”

Efter tillströmningen av europeiska nybyggare till Australien under 1800-talet har eukalyptusen fått lida stora förluster. Det beräknas att dessa träd har ryckts upp med rötterna i områden på sammanlagt 300.000 kvadratkilometer därför att man ansett dem vara ett hinder för utvecklingen. Men inte alla har hyst en så låg uppfattning om denna värdefulla naturtillgång. Under 1800-talet började släktet eukalyptus erövra världen.

En kejsare och en läkare

På 1880-talet var kejsar Minilik II av Abessinien, nuvarande Etiopien, i behov av träd som skulle kunna ge skugga och ved i hans nya torra och ofruktbara huvudstad, Addis Abeba. Inga inhemska trädarter i Afrika befanns vara lämpliga för detta skövlade område. Kejsarens rådgivare såg sig därför omkring överallt för att finna ett träd som trivdes under en sol som var minst lika stekande som deras egen. ”Addis Abeba” betyder ”ny blomma”, och namnet kan ha getts till ära för eukalyptusen, en användbar importvara som kom att spela en viktig roll för Etiopiens ekonomi.

En annan man som har bidragit till den nutida spridningen av eukalyptus är dr Edmundo Navarro de Andrade. Fast besluten att återställa Brasiliens snabbt krympande skogar började han 1910 importera eukalyptus från Australien. Han ansvarade för att plantera 38 miljoner träd. I dag odlas mer än två miljarder eukalyptusträd i Brasilien.

Följaktligen kan Brasilien skryta med att man där, förutom sin inhemska regnskog, också har det största beståndet av eukalyptus utanför Australien. Nyttan  för Brasiliens ekonomi har varit så stor att dr Navarro blev belönad med en särskild medalj för sin berömvärda insats att införa denna värdefulla naturtillgång i landet.

Ett livets träd

En del lågväxande, buskiga eukalyptusarter som växer i de australiska mallees (lågvuxen skog med ständigt gröna träd och buskar) gör mesta möjliga av den torra och spruckna jorden genom att lagra stora mängder vatten i rötterna. Australiens aboriginer och tidiga upptäcktsresande överlevde i den förbrända ödemarken genom att utnyttja dessa underjordiska vattenflaskor. Långa bitar av de ytliga rötterna grävdes upp och bröts i korta bitar. När luft blåses in i ena änden på en sådan bit, pressas en ljusbrun växtsaft ur den. Även om den inte är den mest välsmakande av drycker, beräknar man att 1,5 liter av denna livräddande vätska kan utvinnas ur en 9 meter lång rotbit.

Andra medlemmar i eukalyptussläktet frodas i träskliknande miljöer och suger glupskt upp vatten från den genomdränkta marken. Denna egenskap utnyttjades av italienarna, vilka använde sumpmarksälskande eukalyptus som hjälp för att dränera de en gång av mygg hemsökta Pontinska träsken. Detta område har nu förvandlats till värdefull åkermark.

Mer än 50 länder i Afrika, Amerika, Asien och Europa har infört eukalyptus för dess kommersiella och estetiska värde. Möbeltillverkare prisar dess varmt röda och honungsgula virke. En fackman konstaterar: ”Eukalyptus producerar ett av de tyngsta, hårdaste och mest hållbara träslag man känner till. Kvaliteten på virket, i kombination med att träden är så snabbväxande ... , gör detta släkte till den värdefullaste källan till lövved i världen.”

Vattentåliga varianter av träet används till skeppskonstruktioner, pirer, telefonstolpar, inhägnader och parkettgolv. Dessutom producerar vackra blommor på vissa eukalyptusarter söt nektar som honungsbin omvandlar till en speciellt utsökt honung. Under de senaste åren har 4,5 miljoner ton träflis från  eukalyptus exporterats från Australien, vilket gett en avkastning på 250 miljoner dollar om året.

Kino, olja och tannin

Ett blodrött, kådliknande ämne som kallas kino sipprar ut från eukalyptusens bark och ved. En del sorters kino används för att skydda trä mot skeppsmask. Kino utnyttjas också för framställning av ett blodstillande läkemedel. Barken från andra arter ger tannin, ett ämne som används vid garvning av läder och färgning av textilier.

Löven är ett under av formgivning och ett förråd av dyrbar olja. De hänger som slappa fingrar från en kraftlös hand med spetsarna pekande mot trädets rot. Utformningen gör att lövverket fungerar som en stor tratt. Värdefull fukt fångas in på lövens yta och droppar från deras läderartade spetsar till det väntande rotsystemet.

Eukalyptusolja, som har en stark, uppfriskande arom, utvinns från löven genom ångkokning och destillering. Den används i stor utsträckning i exempelvis parfymer, tvålar, läkemedel, konfekt och rengöringsmedel. I sin naturliga miljö avsöndras oljan från löven och fyller luften med små, små droppar som bryter solljuset och ger eukalyptusskogen en karakteristisk blå färgton. Blue Mountains, som ligger vid Sydneys västra utkanter, har fått sitt namn på grund av detta fenomen.

Hemvist för kräsna matgäster

Den mest berömda invånaren i eukalyptusskogen är den bedårande pälsbollen koalan. Det bästa denna kräsna växtätare vet är att mumsa på bladspetsarna från omkring 12 olika sorters eukalyptus. En sådan exklusiv diet skulle vara livsfarlig för de flesta djur men inte för koalan. Varför inte det?

Det beror på koalans specialkonstruerade matsmältningssystem, vilket inbegriper ett blindtarmsbihang som är mellan en och två meter långt. Som en jämförelse kan nämnas att en människas blindtarmsbihang bara är mellan åtta och femton centimeter långt. Koalans unika blindtarmsbihang gör det möjligt för detta lilla djur att ur denna kost utvinna alla de proteiner, kolhydrater och fetter som det behöver.

En mindre känd australisk invånare, som har samma rigorösa diet på eukalyptuslöv som koalan, är den största glidflygande arten i familjen ringsvanspungråttor, jätteflygfalangern. Detta lurviga pungdjur har ungefär samma storlek som en huskatt. Det har en borstig svans som är omkring 40 centimeter lång och hudveck som sträcks ut mellan fram- och baktassarna. Genom att använda denna flyghud kan dessa pungdjur hoppa från en stor gren och glidflyga ända upp till 100 meter, göra 90-graderssvängar under flygturen och sedan gripa fast tag om nästa gren.

Skogsbränder och återväxt

Skogsbränder är ett hot mot eukalyptusskogen. Träden är dock skapade så att de skall kunna överleva dem. Hur då?

Jo, strax under trädets bark, längs dess stam och grenar, finns slumrande lövknoppar gömda. När en brand skalat av bark och löv från ett träd, vaknar dessa knoppar till liv. De klär in den svedda trädstammen med en ytterrock av friska gröna löv. Tack vare detta kan det gamla trädet överleva. Dessutom finns frön från trädet slumrande i marken, vilka ofta vid sådana tillfällen gror och ger ny tillväxt.

Ett träd att sätta värde på

Har du lindrat din hals med någon medicin som utvunnits från eukalyptus eller njutit av någon sötsak som innehållit eukalyptushonung? Har trädets timmer utgjort konstruktionsvirket i någon båt som du färdats med, eller har det gett dig tak över huvudet, eller har brinnande eukalyptusved någon gång värmt dig? Det är mycket troligt att du på något sätt har dragit nytta av detta mycket speciella träd. Nästa gång du ser en lurvig koala — eller beundrar ett foto av en — kanske du drar dig till minnes vilket fantastiskt träd det är som koalan har till sitt hemvist.

Ja, den mångsidiga, orubbliga eukalyptusen är ett träd med många användningsområden.

[Bild på sidorna 16, 17]

 Eukalyptus räknas bland de högsta träden i världen

[Bild på sidan 17]

Honungsbin använder nektar från eukalyptus för att producera utsökt honung

[Bild på sidan 18]

Eukalyptus ger ”ett av de tyngsta, hårdaste och mest hållbara träslag man känner till”

[Bild på sidan 18]

Koalor (till vänster) och jätteflygfalangrar (ovan) livnär sig av eukalyptuslöv

[Bildkälla]

© Alan Root/Okapia/PR

[Bildkälla på sidan 16]

Geoff Law/The Wilderness Society

[Bildkälla på sidan 17]

Med benäget tillstånd av Mount Annan Botanic Gardens