Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Blick på världen

Blick på världen

Blick på världen

Sinnet påverkar hjärtat

Mental stress ökar risken för att drabbas av en andra hjärtinfarkt, konstaterar Tufts University Health & Nutrition Letter, men ”det finns växande bevis för att sinnet spelar en roll också i utvecklandet av hjärtsjukdom”. Nyligen gjorda undersökningar visar att ”personer med benägenhet för vrede löper nästan tre gånger så stor risk som andra att drabbas av hjärtinfarkt eller dö av hjärtsjukdom” och att ”följderna av ovänlighet verkar uppträda förhållandevis tidigt i livet”. Stress skadar hjärtmuskeln och blodkärlen som ger näring åt och omger hjärtat. Depression kan öka risken för hjärtinfarkt eller andra hjärtsjukdomar med över 70 procent. Men när en person har ett väl fungerande socialt stöd — familj och vänner — kan verkningarna av depression minskas, säger forskarna.

Ett kontroversiellt val

I september 2000 fullföljde påven Johannes Paulus II saligförklaringen av Pius IX (påve 1846–1878). I den katolska dagstidningen La Croix nämnde den franske historikern René Rémond att Pius IX fattade ”beslut som chockerade ett protestantiskt sinne — som till exempel att godkänna avrättningen av italienska patrioter som dömts till döden för att de ifrågasatt hans maktbefogenhet som statsöverhuvud”. Tidningen Le Monde kallar honom den ”siste oinskränkte monarken i Europa” och framhöll denne påvekonungs intolerans och speciellt hans kamp mot ”samvetsfrihet, mänskliga rättigheter och judarnas frigörelse”. Tidningen tillade att Pius IX ”fördömde demokrati, religionsfrihet och åtskillnad mellan kyrka och stat” liksom ”tryckfrihet, tankefrihet och föreningsfrihet”. Det var Pius IX som 1869 öppnade det första Vatikankonsiliet, där läran om påvens ofelbarhet i fråga om tro och moral formulerades.

Flitiga grävare

Chilenska jordbrukare besväras av coruron, en liten svart, pälsklädd gnagare som gräver så mycket som 600 meter långa tunnlar i matjordsskiktet. Nyligen gjordes en ingående undersökning av deras vitt förgrenade tunnelsystem. Två zoologer, en från universitetet i Essen i Tyskland och hennes chilenske kollega, grävde fram hela boet till en koloni bestående av 26 djur. I matförrådet fann de 5.000 blomlökar som förvarades för torrperioden. Tunnelsystemet inbegrep också barnkammare vilka var fodrade med gräs och plastpåsar. Men hur näpen och betagande den lilla svarta krabaten med sina utstående framtänder än kan vara, betraktas den som en plåga av jordbrukarna. Ofta händer det att kor bryter benen när de kliver på en underjordisk gång som ger efter och rasar in.

Maskrosen — det häpnadsväckande ogräset

”Överallt betraktar golfbaneskötare och kinkiga gräsmatteägare” maskrosen ”som samhällets fiende nummer ett” och som ”ogräset man inte kan bli av med”, konstaterar tidningen The News i Mexico City. Ändå är maskrosen ”en av de nyttigaste örterna i världen” och har mycket att komma med som kan bidra till din hälsa och kost. Maskrosen, som är rik på vitamin A och kalium, är mer näringsrik än broccoli och spenat. Alla dess delar kan användas. De späda bladen kan användas som grönt i sallader eller i nästan vilket recept som helst där spenat ingår; de torkade och rostade rötterna till en kaffeliknande dryck; och blommorna till vin. Historiskt sett har maskrosen använts som stärkande och renande för levern, som blodrenare och för att höja blodvärdet och som ett milt urindrivande medel. Maskrosen ingår som ”en av de sex främsta örterna i det kinesiska husapoteket”, förklarar The News. Och för människor som har en gräsmatta eller tillgång till betesmark är maskrosen gratis.

Tö i Anderna

Under de senaste 67 åren har vissa glaciärer i peruanska Anderna dragit sig tillbaka mellan 850 och 1.500 meter, uppger tidningen El Comercio i Lima. Enligt undersökningar gjorda av den franske glaciologen Antoine Erout har issmältningen på lite mer än 20 år skapat över 70 nya sjöar — varav några troligen kommer att svämma över och bryta igenom sina naturliga fördämningar. Förlusten av glaciäris och snö innebär en minskning av det färskvatten som utnyttjas av lantgårdar och konstbevattnings- och vattenkraftsanläggningar. Dessa vattenförråd är även den viktigaste källan till dricksvatten för de tre latinamerikanska huvudstäderna Lima i Peru, Quito i Ecuador och La Paz i Bolivia. ”Kan du föreställa dig vad som skulle hända om dessa snö- och isförråd försvann?” frågar El Comercio. Erout menar att bland de främsta orsakerna till detta problem är de klimatförändringar som hör ihop med fenomenet El Niño.

”Nyrikesyndromet”

”Antalet miljonärer i USA och Canada har sedan 1997 ökat med nästan 40 procent till 2,5 miljoner”, uppger den kanadensiska tidningen National Post. Tidningen framhöll också att vårt högteknologiska samhälle gör många unga människor mycket förmögna. Men enligt psykologen dr Stephen Goldbart kan somliga inte klara av sin plötsliga rikedom. ”Den kan fördärva deras liv, splittra deras familjeliv och leda dem in i ett nedbrytande beteendemönster. Pengar för inte alltid med sig frid och förverkligande”, säger Goldbart. Enligt en del psykologer har det högteknologiska samhället frambringat ”en ny sjukdom — nyrikesyndromet”, vilket yttrar sig i svår depression, panikattacker och sömnlöshet. The Post nämner att ”somliga nyrika känner skuld över att ha så mycket pengar och känner att de inte är berättigade till det eller att de inte förtjänar det”. Andra blir paranoida och fruktar att de kommer att bli utnyttjade. Doktor Goldbart föreslår att rika människor som är olyckliga skall engagera sig i samhället och inte bara skriva ut checkar för välgörenhetsändamål.

Överdrivet bruk av antibiotika

”Upprepade varningar från hälsovårdsmyndigheter angående det överdrivna bruket av antibiotika ljuder för döva öron”, konstaterar tidskriften New Scientist. En utfrågning av 10.000 människor i nio delstater i USA avslöjade att 32 procent fortfarande tror att antibiotika kan bota en förkylning, att 27 procent anser att intagandet av antibiotika under en förkylning kommer att förhindra mer allvarlig sjukdom och att 48 procent förväntar sig en ordination på antibiotika ifall de söker läkare för förkylningssymtom. Antibiotika är dock verkningslösa mot virusinfektioner, till exempel förkylningar. De är verksamma enbart mot bakteriella infektioner. Överdrivet bruk av antibiotika anses vara en viktig orsak till läkemedelsresistenta sjukdomar. (Se Vakna! för 22 december 1998, sidan 28.) Brian Spratt vid Oxford University säger: ”Vi måste hitta något bättre sätt att förmedla rätt budskap.”

Den märkvärdiga stenkryparen

”En av de första bilderna på en sällsynt och svårfångad ’stenkrypare’ som lever i Klippiga bergen och i vissa delar av Ryssland finns nu publicerad i den nyligen sammanställda Handbook of Insects”, meddelar Londontidningen The Sunday Telegraph. Denna nordliga stenkrypare överlever på höga höjder på en kost av döda byten eller insektsdelar som blåser omkring i luften. Insekten är blekbrun och gul med långa antenner men inga vingar, och unga exemplar har en viss likhet med en outvecklad tvestjärt. Den kan bli upp till 3 centimeter lång och tillhör en insektsordning som upptäcktes för mindre än 100 år sedan. ”Den är så väl avpassad för sin kalla miljö att den skulle dö av värmeslag om en människa höll den i sin handflata”, förklarar tidningen. Doktor George McGavin vid Oxford University’s Museum of Natural History, författaren till handboken, konstaterar att hittills har knappt en femtedel av alla insekter i världen identifierats.

Varför innehåller läskedrycker koffein?

”Om koffein inte förhöjer smaken på läskedrycker, varför innehåller de då det?” frågar tidskriften New Scientist. ”Vetenskapsmän vid Johns Hopkins University i Baltimore i USA fann att endast 2 av 25 vuxna cola-drickare kunde skilja mellan smaken på sorter som innehöll koffein och sorter som inte innehöll koffein. Ändå innehöll 70 procent av de 15 miljarder burkar med kolsyrade drycker som konsumerades av amerikaner under 1998 koffein. I en tidigare undersökning fann psykofarmakologen Roland Griffiths och hans kolleger ”bevis på abstinenssymtom hos barn som inte fick sin vanliga dos av läskedrycker innehållande koffein”. Griffiths säger: ”De tillsätter en milt beroendeframkallande drog, en som säkert svarar för det faktum att människor dricker mycket mer läsk som innehåller koffein än läsk som inte gör det.”