Det moderna krigets ansikte

FLYKTINGLÄGRET hade uppförts i all hast för att man skulle kunna ta hand om de 1.548 flyktingar som plötsligt hade kommit från ett grannland i Afrika. Blå och kakifärgade tält stod uppställda i en lerig glänta mitt i en skog av palmträd. Det fanns ingen elektricitet, inga sängar, inget rinnande vatten och inga toaletter. Det regnade. Flyktingarna använde käppar för att gräva små diken så att de kunde hålla vattnet borta från tälten. Två internationella hjälporganisationer arbetade febrilt för att förbättra levnadsvillkoren.

Tidigare hade flyktingarna gripit tillfället att gå ombord på en vanvårdad fraktbåt för att fly från inbördeskriget som hade rasat i deras land i många år. Kriget utkämpades inte med stridsvagnar eller med stora bombplan. Det började när omkring 150 självsäkra soldater beväpnade med automatvapen kom in i landet. Under de år som följde intog soldaterna by efter by, utkrävde pengar av civilbefolkningen, värvade fler soldater och dödade alla som gjorde motstånd. Till slut hade de erövrat hela landet.

En av flyktingarna i lägret var en ung kvinna som hette Esther. ”Det värsta jag någonsin varit med om i livet var när jag miste min man i det här kriget”, säger hon. ”De sköt honom. Det finns så mycket fruktan. Man hör någon skrika, och man tror att någon skall komma och döda en. Så fort man ser någon med ett gevär, tror man att man kommer att bli dödad. Jag kunde aldrig slappna av. Det är bara här i lägret jag kan sova på nätterna. När jag var hemma kunde jag inte sova. Här sover jag som ett litet barn.”

”Till och med i de här fuktiga tälten?” frågar en av Vakna!:s medarbetare.

 Esther skrattar. ”Om jag så måste sova i leran här, sover jag bättre än jag gjorde på den plats jag kommer ifrån.”

Ambrose, som är tio år, hade under större delen av sitt liv flytt mellan olika krigsområden tillsammans med sin familj. ”Jag vill att det skall bli fred och att jag kan börja i skolan igen”, säger han. ”Jag blir ju äldre.”

Kpana, som är nio år, har vackra bruna ögon. På frågan vilket som är det tidigaste minnet hon har svarar hon utan att tveka: ”Krig! Strider!”

Det slags krig som dessa människor har flytt ifrån har varit vanligt förekommande på senare år. Enligt en källa har 46 av 49 stora konflikter som förekommit sedan 1990 utkämpats uteslutande med handeldvapen och lätta vapen. Till skillnad från svärd eller spjut, vilka kräver skicklighet och styrka för att effektivt kunna användas i strid, har handeldvapen gjort det möjligt för amatörer att kämpa i krig nästan lika effektivt som yrkessoldater. * Ofta värvas barn och tonåringar, och de tvingas att plundra, lemlästa och döda.

Många av dessa konflikter utkämpas inte mellan länder, utan inom ett lands gränser. De utkämpas inte av tränade soldater på ett slagfält, utan mestadels av civila, och striderna försiggår i städer och byar. Eftersom mycket av striderna utkämpas av sådana som inte har någon militär utbildning, råder det sällan några betänkligheter mot att överträda traditionella regler för krig. Det är därför inte ovanligt med brutala angrepp på obeväpnade män, kvinnor och barn. Det beräknas att i dagens krig är mer än 90 procent av dem som dödas civila. I sådana krig spelar handeldvapen och lätta vapen en viktig roll.

Naturligtvis är det inte skjutvapen som är den direkta orsaken till konflikter — människor krigade långt innan krutet uppfanns. Men stora förråd av vapen kan uppmuntra till krig snarare än till förhandling. Vapen har en tendens att förlänga krigen och förvärra slaktandet.

Även om det är lätta vapen man använder i dagens krig, har följderna varit fruktansvärda. Under 1990-talet dödades mer än fyra miljoner människor av sådana vapen. Mer än 40 miljoner andra har tvingats på flykt. Handeldvapen har lamslagit krigshärjade samhällen politiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Kostnaden för det internationella samfundet vad beträffar nödhjälp, flyktingvård, fredsbevarande åtgärder och militära ingripanden har uppgått till tiotals miljarder dollar.

Varför har handeldvapen kommit att spela en så viktig roll i moderna konflikter? Varifrån kommer de? Vad kan göras för att begränsa eller eliminera deras dödliga effekt? Vi kommer att behandla dessa frågor i följande artiklar.

[Fotnot]

[Bildkälla på sidan 3]

UN PHOTO 186797/J. Isaac