Håller världen på att bli utan vatten?

”Rent färskvatten i tillräcklig mängd är ett grundläggande behov när det gäller hela mänsklighetens överlevnad, välfärd och socioekonomiska utveckling. Likväl fortsätter vi att bete oss som om färskvatten var en överflödande resurs som aldrig tar slut. Det är det inte.” — KOFI ANNAN, FN:S GENERALSEKRETERARE.

VID middagstid varje torsdag har under de senaste tusen åren en unik tribunal sammanträtt i den spanska staden Valencia. Dess uppgift är att lösa konflikter som gäller vatten.

Bönder som bor på den bördiga slätten vid Valencia är beroende av konstbevattning, och konstbevattning kräver mycket vatten — något som alltid har varit en bristvara i den här delen av Spanien. Bönderna kan vända sig till vattentribunalen varje gång de anser att de inte har fått det de har rätt till. Strider om vatten är ingenting nytt, men de blir sällan lösta så rättvist som i Valencia.

För närmare 4.000 år sedan utbröt ett våldsamt bråk bland några herdar om vem som skulle ha rätt att få hämta vatten ur en brunn nära Beersheba i Israel. (1 Moseboken 21:25) Och vattenproblemen i Mellanöstern har blivit mycket värre sedan dess. Åtminstone två framstående ledare i området har sagt att vattnet kanske är just den fråga som skulle kunna få dem att förklara krig mot ett grannland.

I de länder i världen som har ett halvtorrt klimat har vatten alltid varit en känslig fråga. Skälet är enkelt: Vatten är livsnödvändigt. Som Kofi Annan påpekade ”är färskvatten värdefullt: vi kan inte leva utan det. Det är oersättligt: det finns inget som kan ersätta det. Och det är känsligt: det människor gör har stor inverkan på kvantiteten och kvaliteten på det färskvatten som finns tillgängligt.”

I dag hotas, mer än någonsin tidigare, både kvantiteten och kvaliteten på det färskvatten som finns på vår planet. Vi bör inte vilseledas av den till synes stora tillgången i vissa gynnade delar av världen.

 En krympande reservoar

”En av de största motsägelserna i den mänskliga naturen är att vi sätter värde på saker och ting först när det råder brist på dem”, konstaterar FN:s undergeneralsekreterare Elizabeth Dowdeswell. ”Vi uppskattar vattnet först när brunnen har sinat. Och brunnarna sinar inte bara i torkdrabbade områden, utan även i områden som vanligtvis inte är förknippade med vattenbrist.”

De som dagligen ställs inför problemet med vattenbrist är väl medvetna om vad det innebär. Asokan, som arbetar på ett kontor i Madras i Indien, måste stiga upp två timmar före gryningen varje morgon. Han har med sig fem hinkar, när han går till en gemensam vattenkran, som ligger fem minuters gångväg bort. Eftersom det bara är mellan klockan 4 och 6 som det finns vatten, måste han ställa sig i kö tidigt. Vattnet som han tar hem i sina hinkar måste räcka hela dagen. Många andra indier — och en miljard andra på den här planeten — är inte så gynnade. De har ingen kran, flod eller brunn i närheten av sitt hem.

Abdullah, en pojke som bor i Sahelområdet i Afrika, är en av dessa. Vägskylten som visar namnet på hans lilla by beskriver den som en oas; men vattnet har sedan länge försvunnit, och det finns knappt ett träd i sikte. Abdullahs uppgift är att hämta familjens vatten från en brunn som ligger en kilometer bort.

 I vissa delar av världen har efterfrågan på friskt, rent vatten redan börjat överstiga tillgången. Orsaken är enkel: En stor del av mänskligheten bor i torra eller halvtorra områden, där vatten sedan länge har varit en bristvara. (Se kartan på sidan 3.) Enligt Stockholm Environment Institute lever redan en tredjedel av världens befolkning i områden som lider av större eller mindre vattenbrist. Och efterfrågan på vatten har ökat mer än dubbelt så snabbt som befolkningen ökar.

Tillgången på vatten, å andra sidan, är i stort sett oförändrad. Djupare brunnar och nya reservoarer kanske ger tillfällig hjälp, men mängden regn som faller på jorden och mängden vatten som finns i marken förblir densamma. Därför beräknar meteorologer att inom 25 år kommer mängden vatten som finns tillgänglig för varje person på jorden att ha minskat till hälften.

Effekter på hälsan och maten

Hur påverkas människor av vattenbristen? För det första skadar det deras hälsa. Det är inte så att de kommer att dö av törst; snarare är det så att den dåliga kvaliteten på det vatten som man kan dricka och använda till matlagning kan göra dem sjuka. Elizabeth Dowdeswell påpekar att ”omkring 80 procent av alla sjukdomar och mer än en tredjedel av alla dödsfall i u-länderna orsakas av förorenat vatten”. I u-länder med ett halvtorrt klimat blir vattentillgångarna ofta förorenade av avfall från människor och djur, bekämpningsmedel, gödselmedel eller industrikemikalier. En utfattig familj kanske inte har något annat val än att använda sådant förorenat vatten.

Precis som vår kropp behöver vatten för att göra sig av  med avfallsprodukter, behövs det rikligt med vatten för avlopp — vatten som helt enkelt inte finns tillgängligt för en stor del av mänskligheten. Antalet människor utan tillräckliga sanitära möjligheter ökade från 2,6 miljarder år 1990 till 2,9 miljarder år 1997. Detta är nästan hälften av jordens befolkning. Och avlopp är bokstavligt talat en fråga om liv eller död. I ett gemensamt uttalande varnade FN:s representanter Carol Bellamy och Nitin Desai: ”När barn saknar vatten som är lämpat att dricka och använda för sanitära ändamål, är praktiskt taget varje sida av deras hälsa och utveckling i farozonen.”

Livsmedelsproduktionen är beroende av vatten. Många grödor bevattnas naturligtvis med regnvatten, men på senare tid har konstbevattning blivit nyckeln till att kunna ge mat åt världens växande befolkning. I dag är 36 procent av världens skördar beroende av konstbevattning. Men världens totala yta med konstbevattnad åkerjord nådde en högsta siffra för omkring 20 år sedan, och den har minskat stadigt sedan dess.

Om mycket vatten flödar fram ur varje kran i huset och WC:n behändigt spolar bort exkrementer, kanske det är svårt att tro att världens vattentillgångar håller på att sina. Vi bör dock komma ihåg att det bara är 20 procent av mänskligheten som har tillgång till sådan lyx. I Afrika är många kvinnor tvungna att använda så mycket som sex timmar om dagen till att hämta vatten — och ofta är det förorenat. Dessa kvinnor är mycket mer medvetna om den hårda verkligheten: Rent, säkert vatten är sällsynt, och det blir allt sällsyntare.

Kan tekniken lösa problemet? Kan vattenresurserna utnyttjas mer sparsamt? Vart har allt vatten tagit vägen? I följande artiklar kommer vi att försöka ge svar på dessa frågor.

[Ruta/Diagram på sidan 4]

VAR SÖTVATTNET FINNS

Omkring 97 procent av vattnet på jorden finns i haven och är för salt att användas som dricksvatten eller till jordbruk eller produktion.

Endast omkring 3 procent av jordens vatten är sötvatten. Och det mesta av det är svårt att komma åt, vilket framgår av illustrationen här bredvid.

[Diagram]

(För formaterad text, se publikationen)

Ständig is och snö 68,7%

Grundvatten 30,1%

Permafrost, underjordisk is 0,9%

Sjöar, floder och sumpmarker 0,3%

[Ruta på sidan 5]

VATTENKRISEN

▪ FÖRORENING I Polen är det endast 5 procent av flodvattnet som är tjänligt som dricksvatten, och 75 procent av det är alltför förorenat till och med för industriändamål.

▪ STÄDERNAS TILLGÅNGAR I Mexico City, världens näst största storstad, håller nivån på grundvattnet, som ger staden 80 procent av dess vatten, på att sjunka obevekligt. Uppumpningen överskrider den naturliga tillrinningen med mer än 50 procent. Peking, Kinas huvudstad, brottas med liknande problem. Grundvattennivån har sjunkit med ungefär en meter om året, och en tredjedel av brunnarna har torkat ut.

▪ KONSTBEVATTNING Den stora grundvattenreservoaren Ogallala i USA har minskat så mycket att konstbevattnade områden i nordvästra Texas har krympt med en tredjedel på grund av vattenbrist. Både Kina och Indien, nummer två och tre i livsmedelsproduktion, upplever en liknande kris. I delstaten Tamil Nadu i södra Indien har konstbevattningen gjort att grundvattnet har sjunkit 23 meter på tio år.

▪ FLODER SOM FÖRSVINNER Under torrperioden når den mäktiga Gangesfloden inte längre havet, eftersom allt vatten leds bort innan det kommer dit. Detsamma gäller Coloradofloden i Nordamerika.

[Karta på sidan 3]

(För formaterad text, se publikationen)

VAR RÅDER DET BRIST PÅ VATTEN?

Områden med vattenbrist