Vilka tar droger?

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I SYDAFRIKA

”ALLA tar droger.” Denna överdrift kanske används för att locka den aningslöse till att börja experimentera med illegala droger. Men beroende på hur vi definierar ordet ”droger”, ligger det en viss sanning i det.

Uttrycket ”drog” definieras som ”varje kemisk substans, naturlig eller konstgjord, som kan användas för att påverka uppfattningsförmåga, sinnesstämning eller andra psykologiska tillstånd”. Trots att inte många av de läkemedel som används mot fysiska sjukdomar inbegrips i denna definition, är det en användbar och allmän beskrivning av det som kallas psykoaktiva droger.

Enligt den definitionen är alkohol en drog. Faran ligger i det omåttliga bruket, vilket vi tydligt ser öka. En undersökning bland högskolestuderande i ett västland visade att ”’binge drinking’ är det allvarligaste drogproblemet bland studenterna”. Undersökningen visade att 44 procent av studenterna var ”binge drinkers”. *

Alldeles som det förhåller sig med alkohol är det lagligt att köpa och sälja tobak, trots att det innehåller ett starkt gift, nikotin. Enligt Världshälsoorganisationen dödar rökningen ungefär fyra miljoner människor om året. Ändå är tobaksmagnaterna mycket förmögna och högt ansedda samhällsmedborgare. Cigarettrökning är också oerhört beroendeframkallande, kanske mer än många av de illegala drogerna.

 På senare år har flera länder förbjudit tobaksreklam och gjort andra inskränkningar. Men många betraktar fortfarande rökning som ett acceptabelt inslag i umgängeslivet. Rökningen fortsätter att glamoriseras av filmindustrin. När man vid University of California i San Francisco granskade de mest inkomstbringande filmerna 1991–1996, såg man att 80 procent av de manliga huvudrollsinnehavarna spelade personer som rökte.

”Säkra” droger?

Läkemedel har hjälpt många, men de kan också missbrukas. Det händer att läkare skriver ut mediciner alltför lätt, eller också pressas de av patienterna till att skriva ut mediciner som egentligen inte behövs. En läkare sade: ”Läkare tar sig inte alltid tid att sätta sig ner tillsammans med patienten för att ta reda på vad som orsakat symtomen. Det är enklare att säga: ’Ta de här tabletterna.’ Men man gör ingenting åt själva huvudproblemet.”

Även receptfria läkemedel, som acetylsalicylsyra och paracetamol (Alvedon och Panodil), kan, om de missbrukas, ge upphov åt allvarliga biverkningar. Över 2 000 personer världen över dör varje år till följd av att de har missbrukat paracetamol.

Enligt den definition som nämndes tidigare är koffeinet i te och kaffe också en drog, även om vi knappast betraktar det som en sådan, när vi dricker vårt morgonkaffe eller morgonte. Och det vore absurt att betrakta sådana socialt accepterade drycker som te eller kaffe på samma sätt som tunga droger som heroin. Det vore som att jämföra en liten kattunge med ett vildsint lejon. Men det finns hälsoexperter som menar att det kan vara skadligt att vanemässigt dricka mer än fem koppar kaffe eller nio koppar te om dagen. Vidare är det så att om man plötsligt skulle dra ner på ett mycket högt kaffe- eller teintag, kan man få vissa abstinenssymtom, som en kvinna som brukade dricka mycket te. Hon berättar att hon ”kräktes, fick svår huvudvärk och blev känslig för ljus”.

Otillåtet bruk av droger

Ett mer kontroversiellt ämne är bruket av droger inom idrotten. Detta underströks vid cykeltävlingen Tour de France 1998, när de nio cyklisterna i topplaget diskvalificerades för att ha använt prestationshöjande medel. Idrottsmän har hittat på många olika sätt att klara sig igenom dopingkontrollerna. Tidskriften Time rapporterar att några till och med har gått så långt att de har gjort ”’urintransplantationer’, dvs. [att] någon annans ’rena’ urin sprutas in i deras urinblåsa via en kateter, en ofta smärtsam metod”.

Ännu har vi inte nämnt den förbryllande samlingen illegala droger som brukar kallas partydroger. Till dessa hör marijuana, ecstasy (metylendioxymetamfetamin, eller MDMA), LSD (lysergsyradietylamid), ”uppåttjack” (stimulerande medel som kokain och amfetaminer), ”neråttjack” (lugnande medel) och heroin. Vi får inte heller glömma olika medel som sniffas, till exempel lim och bensin, som är populära bland ungdomar. Naturligtvis är dessa medel inga förbjudna ämnen och är lätta att få tag i.

 Den vanliga bilden av en mager drogmissbrukare som ”tar en sil” i ett sjabbigt rum kanske inte är så korrekt. Många som går på droger kan fortfarande uppträda relativt normalt i vardagslivet, även om deras missbruk utan tvivel påverkar deras livskvalitet i högre eller lägre grad. Likväl bör vi inte bagatellisera den mörkare sidan av drogvärlden. En skribent beskriver hur en del kokainmissbrukare ”kan ta flera ’silar’ i följd och hur deras kroppar blir fulla av sår och nålstick”.

Efter en tydlig nedgång i slutet av 1980-talet är bruket av illegala droger på uppgång igen världen över. I tidskriften Newsweek kunde man läsa: ”Myndigheterna är överrumplade av en våldsam ökning av narkotikasmugglingen och en ökning av nästan alla former av drogmissbruk, och de klagar över den rådande bristen på de resurser — och den information — som behövs för att bekämpa problemen.” I tidningen The Star, som ges ut i Johannesburg i Sydafrika, kunde man läsa att enligt regeringens statistik ”är en av fyra som bor i Sydafrika beroende av alkohol eller narkotika”.

FN:s forskningsinstitut för social utveckling (UNRISD) påpekar att ”de som framställer och langar droger ... har organiserat sig i global skala och placerar en stor del av sina vinster i finanscentra som kan erbjuda diskretion och god avkastning på investeringar. ... Narkotikalangare kan nu tvätta svarta pengar genom att elektroniskt och med få nationella kontroller flytta dem runt i världen.”

Det verkar som om många amerikaner kommer i kontakt med kokain dagligen, även om det är omedvetet. I en artikel i tidskriften Discover hette det att de flesta amerikanska sedlar bär spår av drogen.

Faktum är att i dag har bruket av mediciner och narkotiska medel, däribland de som är illegala, blivit accepterat av många och betraktas som en del av vardagen. När man tänker på vilken skada såväl illegala droger som tobak och alkohol kan orsaka, uppstår givetvis frågan: Varför missbrukar man droger? När vi begrundar den här frågan, är det på sin plats att vi funderar över hur vi själva ser på droger.

[Fotnot]

[Bild på sidan 3]

Alkoholmissbruk är ett stort problem bland många högskolestuderande

[Bild på sidan 5]

Många betraktar cigaretter och ”partydroger” som ofarliga